Ordlista

sv Gå och handla   »   et Sisseostud

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [viiskümmend neli]

Sisseostud

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Ma soovik--k-nk- o-t-. M_ s______ k____ o____ M- s-o-i-s k-n-i o-t-. ---------------------- Ma sooviks kinki osta. 0
Men inget som är för dyrt. Kuid----ag-,-mis--ole-----i-lt kalli-. K___ m______ m__ p_____ l_____ k______ K-i- m-d-g-, m-s p-l-k- l-i-l- k-l-i-. -------------------------------------- Kuid midagi, mis poleks liialt kallis. 0
Kanske en handväska? Võ---ol-a-k--ko-t? V________ k_______ V-i---l-a k-e-o-t- ------------------ Võib-olla käekott? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? M--l-s--värv- t----ov-te? M______ v____ t_ s_______ M-l-i-t v-r-i t- s-o-i-e- ------------------------- Millist värvi te soovite? 0
Svart, brun eller vit? M--ta, pr-un--v-i---lget? M_____ p_____ v__ v______ M-s-a- p-u-n- v-i v-l-e-? ------------------------- Musta, pruuni või valget? 0
En stor eller en liten? S--rt-või ---k---? S____ v__ v_______ S-u-t v-i v-i-e-t- ------------------ Suurt või väikest? 0
Får jag se på den där? To-in--a-s-d---or-a ---data? T____ m_ s___ k____ v_______ T-h-n m- s-d- k-r-a v-a-a-a- ---------------------------- Tohin ma seda korra vaadata? 0
Är den av läder? K---se--o- n--a-t? K__ s__ o_ n______ K-s s-e o- n-h-s-? ------------------ Kas see on nahast? 0
Eller är den av konstläder? V-- on -- -u-s-mat----l-s-? V__ o_ t_ k________________ V-i o- t- k-n-t-a-e-j-l-s-? --------------------------- Või on ta kunstmaterjalist? 0
Av läder naturligtvis. Na--st lo--u-ik-lt. N_____ l___________ N-h-s- l-o-u-i-u-t- ------------------- Nahast loomulikult. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. See--n-äärm--e-- ----itee-ne. S__ o_ ä________ k___________ S-e o- ä-r-i-e-t k-a-i-e-t-e- ----------------------------- See on äärmiselt kvaliteetne. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. J- k------ o--tõe--i-s-da-h-nd- ---rt. J_ k______ o_ t_____ s___ h____ v_____ J- k-e-o-t o- t-e-t- s-d- h-n-a v-ä-t- -------------------------------------- Ja käekott on tõesti seda hinda väärt. 0
Jag tycker om den. S-e-meeldib-mu--e. S__ m______ m_____ S-e m-e-d-b m-l-e- ------------------ See meeldib mulle. 0
Jag tar den. M--võt---s---e. M_ v____ s_____ M- v-t-n s-l-e- --------------- Ma võtan selle. 0
Kan jag eventuellt byta den? Kas-m- saan--eda-h---em----er---h--ad-? K__ m_ s___ s___ h_____ ü____ v________ K-s m- s-a- s-d- h-l-e- ü-b-r v-h-t-d-? --------------------------------------- Kas ma saan seda hiljem ümber vahetada? 0
Självklart. Loomulikult. L___________ L-o-u-i-u-t- ------------ Loomulikult. 0
Vi slår in den som present. M- -ak-me-t--k-ng-na-är-. M_ p_____ t_ k______ ä___ M- p-k-m- t- k-n-i-a ä-a- ------------------------- Me pakime ta kingina ära. 0
Där borta är kassan. Kas-a-o------pool. K____ o_ s________ K-s-a o- s-a-p-o-. ------------------ Kassa on sealpool. 0

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...