Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   et Minevik 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [kaheksakümmend üks]

Minevik 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
skriva k-rjuta-a k________ k-r-u-a-a --------- kirjutama 0
Han skrev ett brev. T--kir-ut-s -i---. T_ k_______ k_____ T- k-r-u-a- k-r-a- ------------------ Ta kirjutas kirja. 0
Och hon skrev ett kort. Ja tem----rjuta- -aa--i. J_ t___ k_______ k______ J- t-m- k-r-u-a- k-a-d-. ------------------------ Ja tema kirjutas kaardi. 0
läsa lu-e-a l_____ l-g-m- ------ lugema 0
Han läste en veckotidning. Ta-l----------rja. T_ l____ a________ T- l-g-s a-a-i-j-. ------------------ Ta luges ajakirja. 0
Och hon läste en bok. J--ta lu-e- -a---tut. J_ t_ l____ r________ J- t- l-g-s r-a-a-u-. --------------------- Ja ta luges raamatut. 0
ta v--ma v____ v-t-a ----- võtma 0
Han tog en cigarett. Ta võ--is ----r--i. T_ v_____ s________ T- v-t-i- s-g-r-t-. ------------------- Ta võttis sigareti. 0
Hon tog en bit choklad. Ta ---t-s--ü-- šokolaad-. T_ v_____ t___ š_________ T- v-t-i- t-k- š-k-l-a-i- ------------------------- Ta võttis tüki šokolaadi. 0
Han var otrogen, men hon var trogen. T- oli-t-u---k--d t-m--o-i-t--ud--e-u. T_ o__ t____ k___ t___ o__ t__________ T- o-i t-u-, k-i- t-m- o-i t-u-d-s-t-. -------------------------------------- Ta oli truu, kuid tema oli truudusetu. 0
Han var lat, men hon var flitig. T-------a-sk- kuid----a--l------. T_ o__ l_____ k___ t___ o__ u____ T- o-i l-i-k- k-i- t-m- o-i u-i-. --------------------------------- Ta oli laisk, kuid tema oli usin. 0
Han var fattig, men hon var rik. T--oli --e--, --i- te-- --i--ikas. T_ o__ v_____ k___ t___ o__ r_____ T- o-i v-e-e- k-i- t-m- o-i r-k-s- ---------------------------------- Ta oli vaene, kuid tema oli rikas. 0
Han hade inga pengar, utan skulder. T-l ei-o-n-- ------ai-----ad. T__ e_ o____ r___ v___ v_____ T-l e- o-n-d r-h- v-i- v-l-d- ----------------------------- Tal ei olnud raha vaid võlad. 0
Han hade inte tur, utan otur. T-l--i -l-ud-õnne ------nnetu-t. T__ e_ o____ õ___ v___ õ________ T-l e- o-n-d õ-n- v-i- õ-n-t-s-. -------------------------------- Tal ei olnud õnne vaid õnnetust. 0
Han hade ingen framgång, utan motgång. Tal--- olnu--e-- -a---äpa---mis-. T__ e_ o____ e__ v___ ä__________ T-l e- o-n-d e-u v-i- ä-a-d-m-s-. --------------------------------- Tal ei olnud edu vaid äpardumisi. 0
Han var inte nöjd, utan missnöjd. T- ---o-nu---ah-- va-d--ahulol---tu. T_ e_ o____ r____ v___ r____________ T- e- o-n-d r-h-l v-i- r-h-l-l-m-t-. ------------------------------------ Ta ei olnud rahul vaid rahulolematu. 0
Han var inte lycklig, utan olycklig. Ta-ei-o-----õ-ne--k v-id -n-e-u. T_ e_ o____ õ______ v___ õ______ T- e- o-n-d õ-n-l-k v-i- õ-n-t-. -------------------------------- Ta ei olnud õnnelik vaid õnnetu. 0
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Ta--i --nu--sü--aa-ne ---- ----ü-p-a-ne. T_ e_ o____ s________ v___ e____________ T- e- o-n-d s-m-a-t-e v-i- e-a-ü-p-a-n-. ---------------------------------------- Ta ei olnud sümpaatne vaid ebasümpaatne. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…