Ordlista

sv Genitiv   »   et Omastav

99 [nittionio]

Genitiv

Genitiv

99 [üheksakümmend üheksa]

Omastav

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
min väninnas katt mi-u s-bran-a-k--s minu sõbranna kass m-n- s-b-a-n- k-s- ------------------ minu sõbranna kass 0
min väns hund m----sõ-r--k--r minu sõbra koer m-n- s-b-a k-e- --------------- minu sõbra koer 0
mina barns leksaker minu-l-s-e m----a-j-d minu laste mänguasjad m-n- l-s-e m-n-u-s-a- --------------------- minu laste mänguasjad 0
Det är min kollegas kappa. S-e-o- -i-u k-lle-gi-man-e-. See on minu kolleegi mantel. S-e o- m-n- k-l-e-g- m-n-e-. ---------------------------- See on minu kolleegi mantel. 0
Det är min kollegas bil. S-e----minu-ko-le-gi---t-. See on minu kolleegi auto. S-e o- m-n- k-l-e-g- a-t-. -------------------------- See on minu kolleegi auto. 0
Det är mina kollegors arbete. S-- on --nu--ol---g--- -ö-. See on minu kolleegide töö. S-e o- m-n- k-l-e-g-d- t-ö- --------------------------- See on minu kolleegide töö. 0
Knappen på skjortan är borta. Särg----on------ära. Särgilt on nööp ära. S-r-i-t o- n-ö- ä-a- -------------------- Särgilt on nööp ära. 0
Nyckeln till garaget är borta. Ga-aa-i--õ----n--a-u-ud. Garaaži võti on kadunud. G-r-a-i v-t- o- k-d-n-d- ------------------------ Garaaži võti on kadunud. 0
Chefens dator är sönder. Ü-e--se arvut-----ka--i. Ülemuse arvuti on katki. Ü-e-u-e a-v-t- o- k-t-i- ------------------------ Ülemuse arvuti on katki. 0
Vilka är flickans föräldrar? K-s -n--üdr--u-v-n-ma-? Kes on tüdruku vanemad? K-s o- t-d-u-u v-n-m-d- ----------------------- Kes on tüdruku vanemad? 0
Hur kommer jag till hennes föräldrars hus? K-idas s-an -- t----v-n--ate m--- j--r-e? Kuidas saan ma tema vanemate maja juurde? K-i-a- s-a- m- t-m- v-n-m-t- m-j- j-u-d-? ----------------------------------------- Kuidas saan ma tema vanemate maja juurde? 0
Huset ligger vid slutet av gatan. Maj- --u------v--l--u-. Maja asub tänava lõpus. M-j- a-u- t-n-v- l-p-s- ----------------------- Maja asub tänava lõpus. 0
Vad heter huvudstaden i Schweiz? M---o--Š--i-----e-----? Mis on Šveitsi pealinn? M-s o- Š-e-t-i p-a-i-n- ----------------------- Mis on Šveitsi pealinn? 0
Vad är titeln på boken? Mi---n --l-e r--m-t---e-l----? Mis on selle raamatu pealkiri? M-s o- s-l-e r-a-a-u p-a-k-r-? ------------------------------ Mis on selle raamatu pealkiri? 0
Vad heter grannarnas barn? M-s-on---ab-i ----- n-m-d? Mis on naabri laste nimed? M-s o- n-a-r- l-s-e n-m-d- -------------------------- Mis on naabri laste nimed? 0
När börjar barnens skollov? M-l----on-l----- k---iv-he-e-? Millal on lastel koolivaheaeg? M-l-a- o- l-s-e- k-o-i-a-e-e-? ------------------------------ Millal on lastel koolivaheaeg? 0
När är läkarens mottagningstider? Mi-l----n----ti v-st--õtu---d? Millal on arsti vastuvõtuajad? M-l-a- o- a-s-i v-s-u-õ-u-j-d- ------------------------------ Millal on arsti vastuvõtuajad? 0
När är museets öppettider? M---a- ----u--e-m- -a-ti-lek-a---? Millal on muuseumi lahtiolekuajad? M-l-a- o- m-u-e-m- l-h-i-l-k-a-a-? ---------------------------------- Millal on muuseumi lahtiolekuajad? 0

Bättre koncentration = bättre lärande

När vi lär oss måste vi koncentrera oss. All uppmärksamhet måste riktas på en sak. Förmågan att koncentrera sig är inte inbyggd. Först måste vi lära oss att koncentrera oss. Detta inträffar vanligen på dagis eller i skolan. Vid sex års ålder kan barn koncentrera sig i ungefär 15 minuter. Tonåringar från 14 års ålder kan koncentrera sig och arbeta dubbelt så länge. Vuxnas koncentrationsfas varar ungefär 45 minuter. Efter en viss tid krymper koncentrationen. De som studerar förlorar intresset för materialet. De kan också bli trötta eller stressade. Till följd därav blir det svårare att studera. Minnet kan inte behålla materialet lika bra. Men en person kan öka sin koncentration! Det är mycket viktigt att du har sovit tillräckligt innan du studerar. En person som är trött kan bara koncentrera sig en kort stund. Hjärnan gör fler misstag när vi är trötta. Våra känslor påverkar också vår koncentration. En person som vill studera effektivt bör vara i en neutral sinnesstämning. Alltför många positiva eller negativa känslor försvårar framgången. Naturligtvis kan en person inte alltid kontrollera sina känslor. Men du kan försöka att ignorera dem när du studerar. En person som vill koncentrera sig måste vara motiverad. Vi måste alltid ha ett mål i sikte när vi studerar. Först då är vår hjärna redo att koncentrera sig. En lugn omgivning är också viktig för god koncentration. Och: Du bör också dricka mycket vatten när du studerar; det håller dig vaken. En person som har allt detta i åtanke kommer säkerligen att vara koncentrerad längre!