Ordlista

sv I köket   »   no På kjøkkenet

19 [nitton]

I köket

I köket

19 [nitten]

På kjøkkenet

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Har du ett nytt kök? H-r-du fåt--nytt -jø--en? H__ d_ f___ n___ k_______ H-r d- f-t- n-t- k-ø-k-n- ------------------------- Har du fått nytt kjøkken? 0
Vad vill du laga för mat idag? H-a---a--d--la-e-i d-g? H__ s___ d_ l___ i d___ H-a s-a- d- l-g- i d-g- ----------------------- Hva skal du lage i dag? 0
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? Br-ker -- --ek-ri-k -o--yr el-er--a-skomf--? B_____ d_ e________ k_____ e____ g__________ B-u-e- d- e-e-t-i-k k-m-y- e-l-r g-s-k-m-y-? -------------------------------------------- Bruker du elektrisk komfyr eller gasskomfyr? 0
Ska jag skära löken? S--- --- -kj--- op-----e-? S___ j__ s_____ o__ l_____ S-a- j-g s-j-r- o-p l-k-n- -------------------------- Skal jeg skjære opp løken? 0
Ska jag skala potatisen? Sk----e- s-re--e --t-----? S___ j__ s______ p________ S-a- j-g s-r-l-e p-t-t-n-? -------------------------- Skal jeg skrelle potetene? 0
Ska jag skölja salladen? S-a---e--v--k---a--t-n? S___ j__ v____ s_______ S-a- j-g v-s-e s-l-t-n- ----------------------- Skal jeg vaske salaten? 0
Var är glasen? Hv-r-e- g-a-s-ne? H___ e_ g________ H-o- e- g-a-s-n-? ----------------- Hvor er glassene? 0
Var är porslinet? H--r er-s-r-i-e-? H___ e_ s________ H-o- e- s-r-i-e-? ----------------- Hvor er serviset? 0
Var är besticken? H-o- e---es-ikk-t? H___ e_ b_________ H-o- e- b-s-i-k-t- ------------------ Hvor er bestikket? 0
Har du en konservöppnare? Har -- e- --ks-pner? H__ d_ e_ b_________ H-r d- e- b-k-å-n-r- -------------------- Har du en boksåpner? 0
Har du en flasköppnare? Ha- ----n f-a--eå----? H__ d_ e_ f___________ H-r d- e- f-a-k-å-n-r- ---------------------- Har du en flaskeåpner? 0
Har du en korkskruv? H-r-----n-ko--et-ek-er? H__ d_ e_ k____________ H-r d- e- k-r-e-r-k-e-? ----------------------- Har du en korketrekker? 0
Kokar du soppan i den här kastrullen? K--er----s-pp---- d---e gr----? K____ d_ s_____ i d____ g______ K-k-r d- s-p-e- i d-n-e g-y-e-? ------------------------------- Koker du suppen i denne gryten? 0
Steker du fisken i den här stekpannan? St--er-d- ---ken - d-n---pa--en? S_____ d_ f_____ i d____ p______ S-e-e- d- f-s-e- i d-n-e p-n-e-? -------------------------------- Steker du fisken i denne pannen? 0
Grillar du grönsakerna på den här grillen? G-ille- d- g-øn--ak-ne -å d-n-----ill--? G______ d_ g__________ p_ d____ g_______ G-i-l-r d- g-ø-n-a-e-e p- d-n-e g-i-l-n- ---------------------------------------- Griller du grønnsakene på denne grillen? 0
Jag dukar bordet. Jeg-d-kk---bord--. J__ d_____ b______ J-g d-k-e- b-r-e-. ------------------ Jeg dekker bordet. 0
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. H-r--r kniv-ne,--af-ene og-s-j----. H__ e_ k_______ g______ o_ s_______ H-r e- k-i-e-e- g-f-e-e o- s-j-e-e- ----------------------------------- Her er knivene, gaflene og skjeene. 0
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. Her -----a-s-n-----lle------og s-r---ttene. H__ e_ g________ t_________ o_ s___________ H-r e- g-a-s-n-, t-l-e-k-n- o- s-r-i-t-e-e- ------------------------------------------- Her er glassene, tallerkene og serviettene. 0

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!