Ordlista

sv Årstider och väder   »   no Årstider og vær

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [seksten]

Årstider og vær

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Det här är årstiderna: De--e-e- årsti-e-e: D____ e_ å_________ D-t-e e- å-s-i-e-e- ------------------- Dette er årstidene: 0
Våren, sommaren, Vår-n- --mm-re-, V_____ s________ V-r-n- s-m-e-e-, ---------------- Våren, sommeren, 0
hösten och vintern. hø-ten -g-v-n--r-n. h_____ o_ v________ h-s-e- o- v-n-e-e-. ------------------- høsten og vinteren. 0
Sommaren är hett. Somm--en--- v---. S_______ e_ v____ S-m-e-e- e- v-r-. ----------------- Sommeren er varm. 0
På sommaren skiner solen. O- -o-m-r-n--ki---r -o-a. O_ s_______ s______ s____ O- s-m-e-e- s-i-n-r s-l-. ------------------------- Om sommeren skinner sola. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Om -o-mere- g-r--i-gj--n- --r. O_ s_______ g__ v_ g_____ t___ O- s-m-e-e- g-r v- g-e-n- t-r- ------------------------------ Om sommeren går vi gjerne tur. 0
Vintern är kall. V-nter-- -- --ld. V_______ e_ k____ V-n-e-e- e- k-l-. ----------------- Vinteren er kald. 0
På vintern snöar eller regnar det. Om v-----en-s--r--- re--e- ---. O_ v_______ s___ o_ r_____ d___ O- v-n-e-e- s-ø- o- r-g-e- d-t- ------------------------------- Om vinteren snør og regner det. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Om -----r-- -l-r ---gje--e h-em--. O_ v_______ b___ v_ g_____ h______ O- v-n-e-e- b-i- v- g-e-n- h-e-m-. ---------------------------------- Om vinteren blir vi gjerne hjemme. 0
Det är kallt. Det--r -ald-. D__ e_ k_____ D-t e- k-l-t- ------------- Det er kaldt. 0
Det regnar. Det-reg-er. D__ r______ D-t r-g-e-. ----------- Det regner. 0
Det är blåsigt. D---b-åse-. D__ b______ D-t b-å-e-. ----------- Det blåser. 0
Det är varmt. Det -r v-rmt. D__ e_ v_____ D-t e- v-r-t- ------------- Det er varmt. 0
Det är soligt. D-t----s--. D__ e_ s___ D-t e- s-l- ----------- Det er sol. 0
Det är klart väder. Det--r -in-. D__ e_ f____ D-t e- f-n-. ------------ Det er fint. 0
Vad är det för väder idag? H---d-n-e- --re- ---a-? H______ e_ v____ i d___ H-o-d-n e- v-r-t i d-g- ----------------------- Hvordan er været i dag? 0
Det är kallt idag. I dag -r d-t -al-t. I d__ e_ d__ k_____ I d-g e- d-t k-l-t- ------------------- I dag er det kaldt. 0
Det är varmt idag. I -a- e----- --r--. I d__ e_ d__ v_____ I d-g e- d-t v-r-t- ------------------- I dag er det varmt. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + norska (1-100) MP3 norska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.