Ordliste

nn giving reasons 2   »   sv motivera något 2

76 [syttiseks]

giving reasons 2

giving reasons 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Kvifor kom du ikkje? V-r-ör ko---- ---e? Varför kom du inte? V-r-ö- k-m d- i-t-? ------------------- Varför kom du inte? 0
Eg var sjuk. J-- va--s-uk. Jag var sjuk. J-g v-r s-u-. ------------- Jag var sjuk. 0
Eg kom ikkje fordi eg var sjuk. Jag--om-i-----f-- -a- --r----k. Jag kom inte, för jag var sjuk. J-g k-m i-t-, f-r j-g v-r s-u-. ------------------------------- Jag kom inte, för jag var sjuk. 0
Kvifor kom ho ikkje? V---ö- ko- -on in-e? Varför kom hon inte? V-r-ö- k-m h-n i-t-? -------------------- Varför kom hon inte? 0
Ho var trøytt. Hon-v-- tr-t-. Hon var trött. H-n v-r t-ö-t- -------------- Hon var trött. 0
Ho kom ikkje fordi ho var trøytt. H-n---m-i-t-,-----hon---r-trö-t. Hon kom inte, för hon var trött. H-n k-m i-t-, f-r h-n v-r t-ö-t- -------------------------------- Hon kom inte, för hon var trött. 0
Kvifor kom han ikkje? V-rför kom---n -nte? Varför kom han inte? V-r-ö- k-m h-n i-t-? -------------------- Varför kom han inte? 0
Han hadde ikkje lyst. Han---de in--n-l--t. Han hade ingen lust. H-n h-d- i-g-n l-s-. -------------------- Han hade ingen lust. 0
Han kom ikkje fordi han ikkje hadde lyst. H-n k-m -n-e- e---rso- h-- -n-- ---e-l-st. Han kom inte, eftersom han inte hade lust. H-n k-m i-t-, e-t-r-o- h-n i-t- h-d- l-s-. ------------------------------------------ Han kom inte, eftersom han inte hade lust. 0
Kvifor kom de ikkje? V-rf---k---n--i--e? Varför kom ni inte? V-r-ö- k-m n- i-t-? ------------------- Varför kom ni inte? 0
Bilen vår er i ustand. Vå- --l -r tr-si-. Vår bil är trasig. V-r b-l ä- t-a-i-. ------------------ Vår bil är trasig. 0
Vi kom ikkje fordi bilen vår er i ustand. V--k-m--n-e,-ef-e--o----r--i---r--r-s-g. Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. V- k-m i-t-, e-t-r-o- v-r b-l ä- t-a-i-. ---------------------------------------- Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. 0
Kvifor kom dei ikkje? Varfö- ko- --t--mä----k-rna? Varför kom inte människorna? V-r-ö- k-m i-t- m-n-i-k-r-a- ---------------------------- Varför kom inte människorna? 0
Dei rakk ikkje toget. De m-ss-d--t--e-. De missade tåget. D- m-s-a-e t-g-t- ----------------- De missade tåget. 0
Dei kom ikkje fordi dei ikkje rakk toget. D---om--nte--f-r -- -iss--- -åge-. De kom inte, för de missade tåget. D- k-m i-t-, f-r d- m-s-a-e t-g-t- ---------------------------------- De kom inte, för de missade tåget. 0
Kvifor kom du ikkje? V-r------m-du -nte? Varför kom du inte? V-r-ö- k-m d- i-t-? ------------------- Varför kom du inte? 0
Eg fekk ikkje lov. Ja- -i---int-. Jag fick inte. J-g f-c- i-t-. -------------- Jag fick inte. 0
Eg kom ikkje fordi eg ikkje fekk lov. J-g--om -nte,-för-att ja- in-e --ck. Jag kom inte, för att jag inte fick. J-g k-m i-t-, f-r a-t j-g i-t- f-c-. ------------------------------------ Jag kom inte, för att jag inte fick. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Dei innfødde språka i Amerika

I Amerika blir det tala mange forskjellige språk. Engelsk er det viktigaste språket i Nord-Amerika. I Sør-Amerika dominerer spansk og portugisisk. Alle desse språka kom til Amerika frå Europa. Før kolonialiseringa vart det tala andre språk der. Desse språka er kjende som dei innfødde språka i Amerika. Til i dag har dei ikkje vorte utforska skikkeleg. Mangfaldet i språka er enormt. Vi reknar med at det finst over 60 språkfamiliar i Nord-Amerika. I Sør-Amerika kan det til og med vere så mange som 150. I tillegg finst det mange isolerte språk. Alle desse språka er særs ulike. Dei har berre nokre få sams strukturar. Difor er det vanskeleg å klassifisere dei. At dei er så ulike, har med den amerikanske historia å gjere. Amerika vart kolonisert i fleire omgangar. Dei fyrste menneska kom til Amerika for over 10.000 år sidan. Kvar folkesetnad tok med språket sitt til kontinentet. Dei innfødde språka er mest like dei asiatiske språka. Situasjonen til dei innfødde amerikanske språka er ikkje lik overalt. I Sør-Amerika er indianerspråka framleis i bruk. Språk som guaraní eller quechua har millionar av aktive språkbrukarar. I Nord-Amerika, derimot, er mange språk nærast utdøydde. Kulturen til dei nord-amerikanske indianarane vart lenge undertrykt. Difor gjekk språka deira tapt. Men dei siste tiåra har interessa for språka stige. Det finst mange program som vil pleie og ta vare på språka. Så det kan hende dei har ei framtid likevel...