Ordlista

sv I köket   »   am ወጥ ቤት ውስጥ

19 [nitton]

I köket

I köket

19 [አስራ ዘጠኝ]

19 [āsira zet’enyi]

ወጥ ቤት ውስጥ

[be kushina wisit’i]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Har du ett nytt kök? አ-ስ--ሽ----ህ/--ለሽ? አዲስ ኩሽና አለህ/ አለሽ? አ-ስ ኩ-ና አ-ህ- አ-ሽ- ----------------- አዲስ ኩሽና አለህ/ አለሽ? 0
ā-ī-- k-s-i-a ---hi/ āl--hi? ādīsi kushina ālehi/ āleshi? ā-ī-i k-s-i-a ā-e-i- ā-e-h-? ---------------------------- ādīsi kushina ālehi/ āleshi?
Vad vill du laga för mat idag? ዛ---ን --ሰል-ትፈ--ለ-- ት-ል--ለ-？ ዛሬ ምን ማብሰል ትፈልጋለህ/ ትፈልጊያለሽ？ ዛ- ም- ማ-ሰ- ት-ል-ለ-/ ት-ል-ያ-ሽ- --------------------------- ዛሬ ምን ማብሰል ትፈልጋለህ/ ትፈልጊያለሽ？ 0
za-ē m--- ----------ife--g-leh-/---fel-----l-s--？ zarē mini mabiseli tifeligalehi/ tifeligīyaleshi？ z-r- m-n- m-b-s-l- t-f-l-g-l-h-/ t-f-l-g-y-l-s-i- ------------------------------------------------- zarē mini mabiseli tifeligalehi/ tifeligīyaleshi？
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? የ---ስ----ው--ኤሌ--ሪ------በጋዝ---？ የምታበስለው/ይው በኤሌክትሪክ ወይስ በጋዝ ነው？ የ-ታ-ስ-ው-ይ- በ-ሌ-ት-ክ ወ-ስ በ-ዝ ነ-？ ------------------------------ የምታበስለው/ይው በኤሌክትሪክ ወይስ በጋዝ ነው？ 0
y---ta-es----i/yi-i b---lēk--ir--i----isi--eg--- n--i？ yemitabesilewi/yiwi be’ēlēkitirīki weyisi begazi newi？ y-m-t-b-s-l-w-/-i-i b-’-l-k-t-r-k- w-y-s- b-g-z- n-w-？ ------------------------------------------------------ yemitabesilewi/yiwi be’ēlēkitirīki weyisi begazi newi？
Ska jag skära löken? ሽንኩር--- ---ብ---ቸው -ሻ--? ሽንኩርቶቹን እኔ ብክትፋቸው ይሻላል? ሽ-ኩ-ቶ-ን እ- ብ-ት-ቸ- ይ-ላ-? ----------------------- ሽንኩርቶቹን እኔ ብክትፋቸው ይሻላል? 0
s-i--k-r-tochu---in- --kit-f-c---i -----la--? shinikuritochuni inē bikitifachewi yishalali? s-i-i-u-i-o-h-n- i-ē b-k-t-f-c-e-i y-s-a-a-i- --------------------------------------------- shinikuritochuni inē bikitifachewi yishalali?
Ska jag skala potatisen? ድ-ቾ-ን -ኔ -ል--ው-ይ-ላል? ድንቾቹን እኔ ብልጣቸው ይሻላል? ድ-ቾ-ን እ- ብ-ጣ-ው ይ-ላ-? -------------------- ድንቾቹን እኔ ብልጣቸው ይሻላል? 0
din-c-o---n--inē b-lit--c---- yi--a-a--? dinichochuni inē bilit’achewi yishalali? d-n-c-o-h-n- i-ē b-l-t-a-h-w- y-s-a-a-i- ---------------------------------------- dinichochuni inē bilit’achewi yishalali?
Ska jag skölja salladen? ሰ-ጣ---እ--ባጥበው ይ---? ሰላጣውን እኔ ባጥበው ይሻላል? ሰ-ጣ-ን እ- ባ-በ- ይ-ላ-? ------------------- ሰላጣውን እኔ ባጥበው ይሻላል? 0
s-l-t’-w--- inē -at’ibe-i-------a--? selat’awini inē bat’ibewi yishalali? s-l-t-a-i-i i-ē b-t-i-e-i y-s-a-a-i- ------------------------------------ selat’awini inē bat’ibewi yishalali?
Var är glasen? ብ--ቆዎች የ---ቸው？ ብርጭቆዎች የት ናቸው？ ብ-ጭ-ዎ- የ- ና-ው- -------------- ብርጭቆዎች የት ናቸው？ 0
b--ich-ik’o--chi--e-i n-c-ew-？ birich’ik’owochi yeti nachewi？ b-r-c-’-k-o-o-h- y-t- n-c-e-i- ------------------------------ birich’ik’owochi yeti nachewi？
Var är porslinet? የመ--ቢያ--ቃ-የ- ነ-？ የመመገቢያ እቃ የት ነው？ የ-መ-ቢ- እ- የ- ነ-？ ---------------- የመመገቢያ እቃ የት ነው？ 0
y--e-eg-bī-- i-’- -e-- --wi？ yememegebīya ik’a yeti newi？ y-m-m-g-b-y- i-’- y-t- n-w-？ ---------------------------- yememegebīya ik’a yeti newi？
Var är besticken? ሹ---ን-ያ -ና ----- ነ-？ ሹካ፤ማንኪያ እና ቢላ የት ነው？ ሹ-፤-ን-ያ እ- ቢ- የ- ነ-？ -------------------- ሹካ፤ማንኪያ እና ቢላ የት ነው？ 0
shuka-----k-ya-in- bī-a y--i n-w-？ shuka;manikīya ina bīla yeti newi？ s-u-a-m-n-k-y- i-a b-l- y-t- n-w-？ ---------------------------------- shuka;manikīya ina bīla yeti newi？
Har du en konservöppnare? በቆ--- የ-----ግቦች--ክ-ቻ--------? በቆርቆሮ የታሸጉ ምግቦች መክፈቻ አለህ/አለሽ? በ-ር-ሮ የ-ሸ- ም-ቦ- መ-ፈ- አ-ህ-አ-ሽ- ----------------------------- በቆርቆሮ የታሸጉ ምግቦች መክፈቻ አለህ/አለሽ? 0
be-’o---’-ro-----s---u -igi--c-- mek-fe------ehi/ā-e-h-? bek’orik’oro yetashegu migibochi mekifecha ālehi/āleshi? b-k-o-i-’-r- y-t-s-e-u m-g-b-c-i m-k-f-c-a ā-e-i-ā-e-h-? -------------------------------------------------------- bek’orik’oro yetashegu migibochi mekifecha ālehi/āleshi?
Har du en flasköppnare? የ-ር-- ---ቻ--ለ-/---? የጠርሙስ መክፈቻ አለህ/አለሽ? የ-ር-ስ መ-ፈ- አ-ህ-አ-ሽ- ------------------- የጠርሙስ መክፈቻ አለህ/አለሽ? 0
yet’e-i-us--m-k-f-c---ā--hi/āleshi? yet’erimusi mekifecha ālehi/āleshi? y-t-e-i-u-i m-k-f-c-a ā-e-i-ā-e-h-? ----------------------------------- yet’erimusi mekifecha ālehi/āleshi?
Har du en korkskruv? የቪኖ---ፈ- -ለ----ሽ？ የቪኖ መክፈቻ አለህ/አለሽ？ የ-ኖ መ-ፈ- አ-ህ-አ-ሽ- ----------------- የቪኖ መክፈቻ አለህ/አለሽ？ 0
yevī-- -----e-h- ------ā--shi？ yevīno mekifecha ālehi/āleshi？ y-v-n- m-k-f-c-a ā-e-i-ā-e-h-？ ------------------------------ yevīno mekifecha ālehi/āleshi？
Kokar du soppan i den här kastrullen? በዚ- -ስት ነው----ውን----ሰራው--ም-ሰ--？ በዚህ ድስት ነው ሶርባውን ተምትሰራው/የምትሰሪው？ በ-ህ ድ-ት ነ- ሶ-ባ-ን ተ-ት-ራ-/-ም-ሰ-ው- ------------------------------- በዚህ ድስት ነው ሶርባውን ተምትሰራው/የምትሰሪው？ 0
b-zīhi d-sit---e------i---ini -e-i-i-eraw-/y--i---e--w-？ bezīhi disiti newi soribawini temitiserawi/yemitiserīwi？ b-z-h- d-s-t- n-w- s-r-b-w-n- t-m-t-s-r-w-/-e-i-i-e-ī-i- -------------------------------------------------------- bezīhi disiti newi soribawini temitiserawi/yemitiserīwi？
Steker du fisken i den här stekpannan? በዚ- --በሻ--ው--ሳው--የምትጠ-ሰ-- -ምትጠብ-ው？ በዚህ መጥበሻ ነው አሳውን የምትጠብሰው/ የምትጠብሺው？ በ-ህ መ-በ- ነ- አ-ው- የ-ት-ብ-ው- የ-ት-ብ-ው- ---------------------------------- በዚህ መጥበሻ ነው አሳውን የምትጠብሰው/ የምትጠብሺው？ 0
b--ī-i m-t--be----newi-āsawin--ye-it-t--b--ewi/-y-m-ti--ebi-hīw-？ bezīhi met’ibesha newi āsawini yemitit’ebisewi/ yemitit’ebishīwi？ b-z-h- m-t-i-e-h- n-w- ā-a-i-i y-m-t-t-e-i-e-i- y-m-t-t-e-i-h-w-？ ----------------------------------------------------------------- bezīhi met’ibesha newi āsawini yemitit’ebisewi/ yemitit’ebishīwi？
Grillar du grönsakerna på den här grillen? በዚህ መ-በሻ-ላ--ነ- አትክል- የ-----ው-የ-ትጠ--ው？ በዚህ መጥበሻ ላይ ነው አትክልት የምትጠብሰው/የምትጠብሺው？ በ-ህ መ-በ- ላ- ነ- አ-ክ-ት የ-ት-ብ-ው-የ-ት-ብ-ው- ------------------------------------- በዚህ መጥበሻ ላይ ነው አትክልት የምትጠብሰው/የምትጠብሺው？ 0
b-zī---m---i----a l-y---ew- āt-ki-----y-m-ti---------/--mi-i-’e--s-ī-i？ bezīhi met’ibesha layi newi ātikiliti yemitit’ebisewi/yemitit’ebishīwi？ b-z-h- m-t-i-e-h- l-y- n-w- ā-i-i-i-i y-m-t-t-e-i-e-i-y-m-t-t-e-i-h-w-？ ----------------------------------------------------------------------- bezīhi met’ibesha layi newi ātikiliti yemitit’ebisewi/yemitit’ebishīwi？
Jag dukar bordet. እኔ-ጠረዼ-ውን-እያ-----ነው። እኔ ጠረዼዛውን እያዘጋጀው ነው። እ- ጠ-ዼ-ው- እ-ዘ-ጀ- ነ-። -------------------- እኔ ጠረዼዛውን እያዘጋጀው ነው። 0
inē t----ዼ---ini ---ze--j--- -e--. inē t’ereዼzawini iyazegajewi newi. i-ē t-e-e-z-w-n- i-a-e-a-e-i n-w-. ---------------------------------- inē t’ereዼzawini iyazegajewi newi.
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. ቢ-፤ ሹ-ዎ- እ----ኪ-ዎ- እ------። ቢላ፤ ሹካዎች እና ማንኪያዎች እዚህ ናቸው። ቢ-፤ ሹ-ዎ- እ- ማ-ኪ-ዎ- እ-ህ ና-ው- --------------------------- ቢላ፤ ሹካዎች እና ማንኪያዎች እዚህ ናቸው። 0
b--a;--h--a-o--- i---m-nikīy-wo-hi i--hi-nachewi. bīla; shukawochi ina manikīyawochi izīhi nachewi. b-l-; s-u-a-o-h- i-a m-n-k-y-w-c-i i-ī-i n-c-e-i- ------------------------------------------------- bīla; shukawochi ina manikīyawochi izīhi nachewi.
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. ብ---ዎ----ሰ-ኖች እ- ሶ-ቶ--እ-- ና--። ብርጭቆዎች ፤ ሰሃኖች እና ሶፍቶች እዚህ ናቸው። ብ-ጭ-ዎ- ፤ ሰ-ኖ- እ- ሶ-ቶ- እ-ህ ና-ው- ------------------------------ ብርጭቆዎች ፤ ሰሃኖች እና ሶፍቶች እዚህ ናቸው። 0
bir----i-’----hi ;-se-a-oc-i --- --f--o--- -zīh- nac--wi. birich’ik’owochi ; sehanochi ina sofitochi izīhi nachewi. b-r-c-’-k-o-o-h- ; s-h-n-c-i i-a s-f-t-c-i i-ī-i n-c-e-i- --------------------------------------------------------- birich’ik’owochi ; sehanochi ina sofitochi izīhi nachewi.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!