Ordlista

sv I naturen   »   nl In de natuur

26 [tjugosex]

I naturen

I naturen

26 [zesentwintig]

In de natuur

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Ser du tornet där borta? Zi- -e--i- t--e---aar? Z__ j_ d__ t____ d____ Z-e j- d-e t-r-n d-a-? ---------------------- Zie je die toren daar? 0
Ser du berget där borta? Zie--e-di- b--g--a--? Z__ j_ d__ b___ d____ Z-e j- d-e b-r- d-a-? --------------------- Zie je die berg daar? 0
Ser du byn där borta? Zie--e-d---d-----aar? Z__ j_ d__ d___ d____ Z-e j- d-t d-r- d-a-? --------------------- Zie je dat dorp daar? 0
Ser du floden där borta? Zie j--d-- ri-i---da-r? Z__ j_ d__ r_____ d____ Z-e j- d-e r-v-e- d-a-? ----------------------- Zie je die rivier daar? 0
Ser du bron där borta? Z-- -e---e --u- ----? Z__ j_ d__ b___ d____ Z-e j- d-e b-u- d-a-? --------------------- Zie je die brug daar? 0
Ser du sjön där borta? Zie------- ---- daa-? Z__ j_ d__ m___ d____ Z-e j- d-t m-e- d-a-? --------------------- Zie je dat meer daar? 0
Jag tycker om den där fågeln. Die v---l--in- i- m---. D__ v____ v___ i_ m____ D-e v-g-l v-n- i- m-o-. ----------------------- Die vogel vind ik mooi. 0
Jag tycker om det där trädet. Die---o- -ind----mo--. D__ b___ v___ i_ m____ D-e b-o- v-n- i- m-o-. ---------------------- Die boom vind ik mooi. 0
Jag tycker om den här stenen. D-z--s-een vi-- i- m-oi. D___ s____ v___ i_ m____ D-z- s-e-n v-n- i- m-o-. ------------------------ Deze steen vind ik mooi. 0
Jag tycker om den där parken. D-t pa------d-i----o-. D__ p___ v___ i_ m____ D-t p-r- v-n- i- m-o-. ---------------------- Dat park vind ik mooi. 0
Jag tycker om den där trädgården. D-- -ui- ---d--k--o-i. D__ t___ v___ i_ m____ D-e t-i- v-n- i- m-o-. ---------------------- Die tuin vind ik mooi. 0
Jag tycker om den här blomman. Dez---lo---vi-d -k-m-oi. D___ b____ v___ i_ m____ D-z- b-o-m v-n- i- m-o-. ------------------------ Deze bloem vind ik mooi. 0
Jag tycker det där är fint. Ik-v-n- -at --o-. I_ v___ d__ m____ I- v-n- d-t m-o-. ----------------- Ik vind dat mooi. 0
Jag tycker det där är intressant. I--vind--at -nt-re-sa-t. I_ v___ d__ i___________ I- v-n- d-t i-t-r-s-a-t- ------------------------ Ik vind dat interessant. 0
Jag tycker det där är fantastiskt vackert. Ik--ind dat-pr-c-tig. I_ v___ d__ p________ I- v-n- d-t p-a-h-i-. --------------------- Ik vind dat prachtig. 0
Jag tycker det är fult. I---i-- -a- --l---. I_ v___ d__ l______ I- v-n- d-t l-l-j-. ------------------- Ik vind dat lelijk. 0
Jag tycker det är långtråkigt. I- vi-- -at -aa-. I_ v___ d__ s____ I- v-n- d-t s-a-. ----------------- Ik vind dat saai. 0
Jag tycker det är fruktansvärt. Ik-v--d da---re-el--k. I_ v___ d__ v_________ I- v-n- d-t v-e-e-i-k- ---------------------- Ik vind dat vreselijk. 0

Språk och ordstäv

Det finns ordstäv i alla språk. På så sätt är ordstäv en viktig del av den nationella identiteten. Ordstäv avslöjar normer och värderingar i ett land. Deras form är allmänt känd och fast, kan inte ändras. Ordstäv är alltid korta och koncisa. Metaforer används ofta i ordstäven. Många ordstäv är också poetiskt konstruerade. De flesta ordstäv ger oss råd eller förhållningsregler. Men vissa ordstäv ger också uppenbar kritik. Ordstäv använder ofta stereotyper. Så de kan handla om förment typiska drag hos andra länder eller folk. Ordstäv har en lång tradition. Aristoteles prisade dem som korta filosofiska stycken. De är ett viktigt stilgrepp i retorik och litteratur. Det som gör dem speciella är att de alltid förblir aktuella. I språkvetenskapen finns en disciplin som bara ägnas åt dem. Många ordstäv finns i flera språk. De kan således vara lexikalt identiska. I det fallet använder olika språk samma ord. Bellende Hunde beißen nicht, Perro que ladra no muerde. (DE-ES) Andra ordstäv är semantiskt lika. Vilket betyder att samma idé uttrycks med olika ord. Appeler un chat un chat, Dire pane al pane e vino al vino. (FR-IT) Så ordstäv hjälper oss förstå andra människor och kulturer. Mest intressanta är de ordstäv som finns över hela världen. De handlar om de ‘större’ ämnena i mänskligt liv. Dessa ordstäv behandlar universella erfarenheter. De visar att vi är alla lika - oavsett vilket språk vi talar!
Visste du?
Lettiska tillhör den östra gruppen av de baltiska språken. Det talas av mer än 2 miljoner människor. Lettiska är närmast besläktat med litauiska. Icke desto mindre är de två språken inte särskilt lika varandra. Således kan det hända att en litauer och en lett konverserar på ryska. Det lettiska språkets struktur är mindre ålderdomlig än den i litauiskan. Men många forntida element finns fortfarande i traditionella sånger och poem. Dessa visar till exempel på släktskapet mellan lettiska och latin. Den lettiska vokabulären är konstruerad på ett mycket intressant sätt. Den innehåller många ord som kommer från andra språk. Bland dessa, tyska, svenska, ryska och engelska. Vissa ord skapades nyligen, eftersom de helt enkelt saknades fram till nu. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet och med accent på den första stavelsen. Grammatiken har många egenskaper som inte existerar på andra språk. Men dess regler är alltid tydliga och distinkta.