Ordlista

sv I naturen   »   uk На природі

26 [tjugosex]

I naturen

I naturen

26 [двадцять шість]

26 [dvadtsyatʹ shistʹ]

На природі

Na pryrodi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Ser du tornet där borta? Б---- --м в--у? Б____ т__ в____ Б-ч-ш т-м в-ж-? --------------- Бачиш там вежу? 0
B--h-s- --m-v----? B______ t__ v_____ B-c-y-h t-m v-z-u- ------------------ Bachysh tam vezhu?
Ser du berget där borta? Ба-и--т-- го-у? Б____ т__ г____ Б-ч-ш т-м г-р-? --------------- Бачиш там гору? 0
B----s- -am--o-u? B______ t__ h____ B-c-y-h t-m h-r-? ----------------- Bachysh tam horu?
Ser du byn där borta? Б---- та---е-о? Б____ т__ с____ Б-ч-ш т-м с-л-? --------------- Бачиш там село? 0
B---y---t-m---lo? B______ t__ s____ B-c-y-h t-m s-l-? ----------------- Bachysh tam selo?
Ser du floden där borta? Б-ч-ш там -і--у? Б____ т__ р_____ Б-ч-ш т-м р-ч-у- ---------------- Бачиш там річку? 0
Ba-h-sh--am-------? B______ t__ r______ B-c-y-h t-m r-c-k-? ------------------- Bachysh tam richku?
Ser du bron där borta? Б-----т---м---? Б____ т__ м____ Б-ч-ш т-м м-с-? --------------- Бачиш там міст? 0
Ba-h----t-m-m---? B______ t__ m____ B-c-y-h t-m m-s-? ----------------- Bachysh tam mist?
Ser du sjön där borta? Ба-иш -ам-озе--? Б____ т__ о_____ Б-ч-ш т-м о-е-о- ---------------- Бачиш там озеро? 0
B---y---t-m oz-ro? B______ t__ o_____ B-c-y-h t-m o-e-o- ------------------ Bachysh tam ozero?
Jag tycker om den där fågeln. То- -та- ме-- п-добаєть-я. Т__ п___ м___ п___________ Т-й п-а- м-н- п-д-б-є-ь-я- -------------------------- Той птах мені подобається. 0
To-̆-pt--h men---o-ob------ya. T__ p____ m___ p_____________ T-y- p-a-h m-n- p-d-b-y-t-s-a- ------------------------------ Toy̆ ptakh meni podobayetʹsya.
Jag tycker om det där trädet. Те д---во--ені -од-баєтьс-. Т_ д_____ м___ п___________ Т- д-р-в- м-н- п-д-б-є-ь-я- --------------------------- Те дерево мені подобається. 0
Te-d-rev---e-i pod--ayetʹsy-. T_ d_____ m___ p_____________ T- d-r-v- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Te derevo meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den här stenen. Т-й-ка-і------і-п-до--єт--я. Т__ к_____ м___ п___________ Т-й к-м-н- м-н- п-д-б-є-ь-я- ---------------------------- Той камінь мені подобається. 0
T-------i-ʹ-m-n- -od---yetʹ--a. T__ k_____ m___ p_____________ T-y- k-m-n- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ------------------------------- Toy̆ kaminʹ meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den där parken. Т-й п--к ---і-п--обаєть-я. Т__ п___ м___ п___________ Т-й п-р- м-н- п-д-б-є-ь-я- -------------------------- Той парк мені подобається. 0
Toy- p-r--m--i--od-bay--ʹsy-. T__ p___ m___ p_____________ T-y- p-r- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Toy̆ park meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den där trädgården. Т-й---д---н- -о---аєтьс-. Т__ с__ м___ п___________ Т-й с-д м-н- п-д-б-є-ь-я- ------------------------- Той сад мені подобається. 0
T------d-meni--o---aye---ya. T__ s__ m___ p_____________ T-y- s-d m-n- p-d-b-y-t-s-a- ---------------------------- Toy̆ sad meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den här blomman. Т--к---к--м--і---доб--ть--. Т_ к_____ м___ п___________ Т- к-і-к- м-н- п-д-б-є-ь-я- --------------------------- Та квітка мені подобається. 0
T- kvitk- --ni-p-dob--e---ya. T_ k_____ m___ p_____________ T- k-i-k- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Ta kvitka meni podobayetʹsya.
Jag tycker det där är fint. Я-в-а--- це -арн--. Я в_____ ц_ г______ Я в-а-а- ц- г-р-и-. ------------------- Я вважаю це гарним. 0
Y- v--zh-y- t-----r-ym. Y_ v_______ t__ h______ Y- v-a-h-y- t-e h-r-y-. ----------------------- YA vvazhayu tse harnym.
Jag tycker det där är intressant. Я --ажа- ц---------. Я в_____ ц_ ц_______ Я в-а-а- ц- ц-к-в-м- -------------------- Я вважаю це цікавим. 0
YA -vaz-ay- -s--t--ka-y-. Y_ v_______ t__ t________ Y- v-a-h-y- t-e t-i-a-y-. ------------------------- YA vvazhayu tse tsikavym.
Jag tycker det där är fantastiskt vackert. Я-вва--ю -- ---ов--. Я в_____ ц_ ч_______ Я в-а-а- ц- ч-д-в-м- -------------------- Я вважаю це чудовим. 0
Y- vv-z-ay- --e -h-d--ym. Y_ v_______ t__ c________ Y- v-a-h-y- t-e c-u-o-y-. ------------------------- YA vvazhayu tse chudovym.
Jag tycker det är fult. Я в-а-аю це-бридк--. Я в_____ ц_ б_______ Я в-а-а- ц- б-и-к-м- -------------------- Я вважаю це бридким. 0
YA --az-ayu-t-- b---k--. Y_ v_______ t__ b_______ Y- v-a-h-y- t-e b-y-k-m- ------------------------ YA vvazhayu tse brydkym.
Jag tycker det är långtråkigt. Я--ва--- це нудни-. Я в_____ ц_ н______ Я в-а-а- ц- н-д-и-. ------------------- Я вважаю це нудним. 0
Y-----zh--u -se----n--. Y_ v_______ t__ n______ Y- v-a-h-y- t-e n-d-y-. ----------------------- YA vvazhayu tse nudnym.
Jag tycker det är fruktansvärt. Я --аж-- -е----а---м. Я в_____ ц_ с________ Я в-а-а- ц- с-р-ш-и-. --------------------- Я вважаю це страшним. 0
YA-v-a--ay- --e -t-----ym. Y_ v_______ t__ s_________ Y- v-a-h-y- t-e s-r-s-n-m- -------------------------- YA vvazhayu tse strashnym.

Språk och ordstäv

Det finns ordstäv i alla språk. På så sätt är ordstäv en viktig del av den nationella identiteten. Ordstäv avslöjar normer och värderingar i ett land. Deras form är allmänt känd och fast, kan inte ändras. Ordstäv är alltid korta och koncisa. Metaforer används ofta i ordstäven. Många ordstäv är också poetiskt konstruerade. De flesta ordstäv ger oss råd eller förhållningsregler. Men vissa ordstäv ger också uppenbar kritik. Ordstäv använder ofta stereotyper. Så de kan handla om förment typiska drag hos andra länder eller folk. Ordstäv har en lång tradition. Aristoteles prisade dem som korta filosofiska stycken. De är ett viktigt stilgrepp i retorik och litteratur. Det som gör dem speciella är att de alltid förblir aktuella. I språkvetenskapen finns en disciplin som bara ägnas åt dem. Många ordstäv finns i flera språk. De kan således vara lexikalt identiska. I det fallet använder olika språk samma ord. Bellende Hunde beißen nicht, Perro que ladra no muerde. (DE-ES) Andra ordstäv är semantiskt lika. Vilket betyder att samma idé uttrycks med olika ord. Appeler un chat un chat, Dire pane al pane e vino al vino. (FR-IT) Så ordstäv hjälper oss förstå andra människor och kulturer. Mest intressanta är de ordstäv som finns över hela världen. De handlar om de ‘större’ ämnena i mänskligt liv. Dessa ordstäv behandlar universella erfarenheter. De visar att vi är alla lika - oavsett vilket språk vi talar!
Visste du?
Lettiska tillhör den östra gruppen av de baltiska språken. Det talas av mer än 2 miljoner människor. Lettiska är närmast besläktat med litauiska. Icke desto mindre är de två språken inte särskilt lika varandra. Således kan det hända att en litauer och en lett konverserar på ryska. Det lettiska språkets struktur är mindre ålderdomlig än den i litauiskan. Men många forntida element finns fortfarande i traditionella sånger och poem. Dessa visar till exempel på släktskapet mellan lettiska och latin. Den lettiska vokabulären är konstruerad på ett mycket intressant sätt. Den innehåller många ord som kommer från andra språk. Bland dessa, tyska, svenska, ryska och engelska. Vissa ord skapades nyligen, eftersom de helt enkelt saknades fram till nu. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet och med accent på den första stavelsen. Grammatiken har många egenskaper som inte existerar på andra språk. Men dess regler är alltid tydliga och distinkta.