Ordlista

sv I naturen   »   uk На природі

26 [tjugosex]

I naturen

I naturen

26 [двадцять шість]

26 [dvadtsyatʹ shistʹ]

На природі

[Na pryrodi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Ser du tornet där borta? Ба-иш т-м ----? Бачиш там вежу? Б-ч-ш т-м в-ж-? --------------- Бачиш там вежу? 0
Bachy-- --m-----u? Bachysh tam vezhu? B-c-y-h t-m v-z-u- ------------------ Bachysh tam vezhu?
Ser du berget där borta? Ба-и----м ----? Бачиш там гору? Б-ч-ш т-м г-р-? --------------- Бачиш там гору? 0
Ba--y-- tam-----? Bachysh tam horu? B-c-y-h t-m h-r-? ----------------- Bachysh tam horu?
Ser du byn där borta? Бач-- та- --ло? Бачиш там село? Б-ч-ш т-м с-л-? --------------- Бачиш там село? 0
Ba-h-s- t---sel-? Bachysh tam selo? B-c-y-h t-m s-l-? ----------------- Bachysh tam selo?
Ser du floden där borta? Ба--ш -а---і-к-? Бачиш там річку? Б-ч-ш т-м р-ч-у- ---------------- Бачиш там річку? 0
B---ysh ta- r---ku? Bachysh tam richku? B-c-y-h t-m r-c-k-? ------------------- Bachysh tam richku?
Ser du bron där borta? Ба--- т-м--і--? Бачиш там міст? Б-ч-ш т-м м-с-? --------------- Бачиш там міст? 0
B-ch--h --m --st? Bachysh tam mist? B-c-y-h t-m m-s-? ----------------- Bachysh tam mist?
Ser du sjön där borta? Ба--ш-----озер-? Бачиш там озеро? Б-ч-ш т-м о-е-о- ---------------- Бачиш там озеро? 0
Bachy-h---m-ozer-? Bachysh tam ozero? B-c-y-h t-m o-e-o- ------------------ Bachysh tam ozero?
Jag tycker om den där fågeln. Т-й---ах----і подо--єт---. Той птах мені подобається. Т-й п-а- м-н- п-д-б-є-ь-я- -------------------------- Той птах мені подобається. 0
Toy----a-h --ni --d---ye-----. Toy- ptakh meni podobayetʹsya. T-y- p-a-h m-n- p-d-b-y-t-s-a- ------------------------------ Toy̆ ptakh meni podobayetʹsya.
Jag tycker om det där trädet. Т- --р--- ---------б---ь--. Те дерево мені подобається. Т- д-р-в- м-н- п-д-б-є-ь-я- --------------------------- Те дерево мені подобається. 0
T--der--o----i---d-b-y-tʹs--. Te derevo meni podobayetʹsya. T- d-r-v- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Te derevo meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den här stenen. Т---ка--нь-мен- по---аєтьс-. Той камінь мені подобається. Т-й к-м-н- м-н- п-д-б-є-ь-я- ---------------------------- Той камінь мені подобається. 0
Toy̆---minʹ -eni--od-b-y-t-sy-. Toy- kaminʹ meni podobayetʹsya. T-y- k-m-n- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ------------------------------- Toy̆ kaminʹ meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den där parken. Той-парк-ме-і-п--об----ся. Той парк мені подобається. Т-й п-р- м-н- п-д-б-є-ь-я- -------------------------- Той парк мені подобається. 0
To---p-r- -e----od-----t----. Toy- park meni podobayetʹsya. T-y- p-r- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Toy̆ park meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den där trädgården. Т----ад м-ні по-----ть--. Той сад мені подобається. Т-й с-д м-н- п-д-б-є-ь-я- ------------------------- Той сад мені подобається. 0
T--̆--------- p-dob-y-t-s--. Toy- sad meni podobayetʹsya. T-y- s-d m-n- p-d-b-y-t-s-a- ---------------------------- Toy̆ sad meni podobayetʹsya.
Jag tycker om den här blomman. Т- квітк-----і-----бає----. Та квітка мені подобається. Т- к-і-к- м-н- п-д-б-є-ь-я- --------------------------- Та квітка мені подобається. 0
Ta kv-t-a-m----pod-b-y--ʹsy-. Ta kvitka meni podobayetʹsya. T- k-i-k- m-n- p-d-b-y-t-s-a- ----------------------------- Ta kvitka meni podobayetʹsya.
Jag tycker det där är fint. Я-в-а-а- ц----р---. Я вважаю це гарним. Я в-а-а- ц- г-р-и-. ------------------- Я вважаю це гарним. 0
Y- vvazha-- t-- -ar-ym. YA vvazhayu tse harnym. Y- v-a-h-y- t-e h-r-y-. ----------------------- YA vvazhayu tse harnym.
Jag tycker det där är intressant. Я-в--ж---ц- -ік--им. Я вважаю це цікавим. Я в-а-а- ц- ц-к-в-м- -------------------- Я вважаю це цікавим. 0
Y- -v-zh-yu --e--s--a-ym. YA vvazhayu tse tsikavym. Y- v-a-h-y- t-e t-i-a-y-. ------------------------- YA vvazhayu tse tsikavym.
Jag tycker det där är fantastiskt vackert. Я--в-жаю ----у-ов-м. Я вважаю це чудовим. Я в-а-а- ц- ч-д-в-м- -------------------- Я вважаю це чудовим. 0
YA-----hay--t---c-u--v-m. YA vvazhayu tse chudovym. Y- v-a-h-y- t-e c-u-o-y-. ------------------------- YA vvazhayu tse chudovym.
Jag tycker det är fult. Я-вва-аю -е----дки-. Я вважаю це бридким. Я в-а-а- ц- б-и-к-м- -------------------- Я вважаю це бридким. 0
Y--v-azh--u -se----d-y-. YA vvazhayu tse brydkym. Y- v-a-h-y- t-e b-y-k-m- ------------------------ YA vvazhayu tse brydkym.
Jag tycker det är långtråkigt. Я -важ-ю ------н--. Я вважаю це нудним. Я в-а-а- ц- н-д-и-. ------------------- Я вважаю це нудним. 0
YA--------u---- n--n-m. YA vvazhayu tse nudnym. Y- v-a-h-y- t-e n-d-y-. ----------------------- YA vvazhayu tse nudnym.
Jag tycker det är fruktansvärt. Я в-ажаю--е ---а--и-. Я вважаю це страшним. Я в-а-а- ц- с-р-ш-и-. --------------------- Я вважаю це страшним. 0
YA vv---ayu-tse-st-ash---. YA vvazhayu tse strashnym. Y- v-a-h-y- t-e s-r-s-n-m- -------------------------- YA vvazhayu tse strashnym.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och ordstäv

Det finns ordstäv i alla språk. På så sätt är ordstäv en viktig del av den nationella identiteten. Ordstäv avslöjar normer och värderingar i ett land. Deras form är allmänt känd och fast, kan inte ändras. Ordstäv är alltid korta och koncisa. Metaforer används ofta i ordstäven. Många ordstäv är också poetiskt konstruerade. De flesta ordstäv ger oss råd eller förhållningsregler. Men vissa ordstäv ger också uppenbar kritik. Ordstäv använder ofta stereotyper. Så de kan handla om förment typiska drag hos andra länder eller folk. Ordstäv har en lång tradition. Aristoteles prisade dem som korta filosofiska stycken. De är ett viktigt stilgrepp i retorik och litteratur. Det som gör dem speciella är att de alltid förblir aktuella. I språkvetenskapen finns en disciplin som bara ägnas åt dem. Många ordstäv finns i flera språk. De kan således vara lexikalt identiska. I det fallet använder olika språk samma ord. Bellende Hunde beißen nicht, Perro que ladra no muerde. (DE-ES) Andra ordstäv är semantiskt lika. Vilket betyder att samma idé uttrycks med olika ord. Appeler un chat un chat, Dire pane al pane e vino al vino. (FR-IT) Så ordstäv hjälper oss förstå andra människor och kulturer. Mest intressanta är de ordstäv som finns över hela världen. De handlar om de ‘större’ ämnena i mänskligt liv. Dessa ordstäv behandlar universella erfarenheter. De visar att vi är alla lika - oavsett vilket språk vi talar!
Visste du?
Lettiska tillhör den östra gruppen av de baltiska språken. Det talas av mer än 2 miljoner människor. Lettiska är närmast besläktat med litauiska. Icke desto mindre är de två språken inte särskilt lika varandra. Således kan det hända att en litauer och en lett konverserar på ryska. Det lettiska språkets struktur är mindre ålderdomlig än den i litauiskan. Men många forntida element finns fortfarande i traditionella sånger och poem. Dessa visar till exempel på släktskapet mellan lettiska och latin. Den lettiska vokabulären är konstruerad på ett mycket intressant sätt. Den innehåller många ord som kommer från andra språk. Bland dessa, tyska, svenska, ryska och engelska. Vissa ord skapades nyligen, eftersom de helt enkelt saknades fram till nu. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet och med accent på den första stavelsen. Grammatiken har många egenskaper som inte existerar på andra språk. Men dess regler är alltid tydliga och distinkta.