Ordliste

nn Arbeide   »   sv Arbeta

55 [femtifem]

Arbeide

Arbeide

55 [femtiofem]

Arbeta

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Kva jobbar du med? Va- h-- n- --r --ke? V__ h__ n_ f__ y____ V-d h-r n- f-r y-k-? -------------------- Vad har ni för yrke? 0
Mannen min er lege. M-n -a- -r-l--ar---ill---k--. M__ m__ ä_ l_____ t___ y_____ M-n m-n ä- l-k-r- t-l- y-k-t- ----------------------------- Min man är läkare till yrket. 0
Eg jobbar deltid som sjukepleiar. J-g---beta- d---i- -o- s---skö----k-. J__ a______ d_____ s__ s_____________ J-g a-b-t-r d-l-i- s-m s-u-s-ö-e-s-a- ------------------------------------- Jag arbetar deltid som sjuksköterska. 0
Snart blir vi pensjonistar. S-ar- få- vi--ens-on. S____ f__ v_ p_______ S-a-t f-r v- p-n-i-n- --------------------- Snart får vi pension. 0
Men skattane er høge. Me- ---tt---a -r-h---. M__ s________ ä_ h____ M-n s-a-t-r-a ä- h-g-. ---------------------- Men skatterna är höga. 0
Og helseforsikringa er dyr. O-h s-uk-ö---k-ing---ä- hög. O__ s_______________ ä_ h___ O-h s-u-f-r-ä-r-n-e- ä- h-g- ---------------------------- Och sjukförsäkringen är hög. 0
Kva har du lyst til å bli? V-d-------u b-i? V__ v___ d_ b___ V-d v-l- d- b-i- ---------------- Vad vill du bli? 0
Eg vil bli ingeniør. Jag---ll -li--n-e-j--. J__ v___ b__ i________ J-g v-l- b-i i-g-n-ö-. ---------------------- Jag vill bli ingenjör. 0
Eg vil studere ved universitetet. Jag -i-l s---era p--un-v----tet. J__ v___ s______ p_ u___________ J-g v-l- s-u-e-a p- u-i-e-s-t-t- -------------------------------- Jag vill studera på universitet. 0
Eg er praktikant. Ja- -- prak-ik-n-. J__ ä_ p__________ J-g ä- p-a-t-k-n-. ------------------ Jag är praktikant. 0
Eg tenar ikkje mykje. J-g-tjäna- i--e----k--. J__ t_____ i___ m______ J-g t-ä-a- i-t- m-c-e-. ----------------------- Jag tjänar inte mycket. 0
Eg tek praksis i utlandet. Ja--p-a-ti------u--mlan--. J__ p__________ u_________ J-g p-a-t-s-r-r u-o-l-n-s- -------------------------- Jag praktiserar utomlands. 0
Det er sjefen min. Det d-- är --n ---f. D__ d__ ä_ m__ c____ D-t d-r ä- m-n c-e-. -------------------- Det där är min chef. 0
Eg har hyggelege kollegaer. Jag--ar-t-ev-i-a k-lle-or. J__ h__ t_______ k________ J-g h-r t-e-l-g- k-l-e-o-. -------------------------- Jag har trevliga kollegor. 0
Vi et lunsj i kantina. Vi- lu-c-tid -å- -i -l-t-d-t-----e--o---res-au------. V__ l_______ g__ v_ a_____ t___ p____________________ V-d l-n-h-i- g-r v- a-l-i- t-l- p-r-o-a-r-s-a-r-n-e-. ----------------------------------------------------- Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. 0
Eg ser etter arbeid. J---s-ke- e- -ns---l-ing. J__ s____ e_ a___________ J-g s-k-r e- a-s-ä-l-i-g- ------------------------- Jag söker en anställning. 0
Eg har vore arbeidslaus i eitt år. J---h---v-r-t ar-etslö- i et--år. J__ h__ v____ a________ i e__ å__ J-g h-r v-r-t a-b-t-l-s i e-t å-. --------------------------------- Jag har varit arbetslös i ett år. 0
Her i landet er det for mange arbeidsledige. I --- h------d-t fin-s -et-a-lt f-r -ång--arb-tslösa. I d__ h__ l_____ f____ d__ a___ f__ m____ a__________ I d-t h-r l-n-e- f-n-s d-t a-l- f-r m-n-a a-b-t-l-s-. ----------------------------------------------------- I det här landet finns det allt för många arbetslösa. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

MP3 Nynorsk + Swedish (1-100) MP3 Swedish (1-100)
Ingen video funne!

Minnet treng språk

Dei fleste hugsar fyrste skuledagen sin. Men kva som kom før der, hugsar dei ikkje lenger. Frå dei fyrste leveåra våre har vi nesten ikkje noko minne. Men kvifor er det slik? Kvifor kan vi ikkje hugse det vi opplevde som speborn? Grunnen til det ligg i utviklinga vår. Språk og minne utviklar seg omtrent på same tid. Og for å hugse noko, treng mennesket språk. Det tyder at vi må ha ord for det vi opplever. Forskarar har gjennomført ulike testar med born. Då oppdaga dei noko interessant. Så snart born lærer å prate, gløymer dei alt som var før. Starten på språket er altså starten på minnet. I dei tre fyrste leveåra sine lærer born særs mykje. Dei opplever kvar dag nye ting. I denne alderen gjer dei mange viktige erfaringar. Likevel går alt dette tapt. Psykologar kallar dette fenomenet infantil amnesi, barnleg minnetap. Berre dei tinga som barnet kan setje namn på, blir verande. Det sjølvbiografiske minnet lagrar personlege opplevingar. Det fungerer som ei dagbok. Alt som er viktig i livet vårt, blir lagra der. På denne måten formar det sjølvbiografiske minnet identiteten vår. Men denne utviklinga avheng av morsmålslæringa. Og vi kan berre aktivere minnet vårt gjennom språket vårt. Dei tinga vi har opplevd som spebarn, er sjølvsagt ikkje verkeleg borte. Dei er lagra ein stad i hjernen vår. Vi kan berre ikkje få tak i dei meir... - det er vel synd, ikkje sant?