Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   am መገናኛዎች 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [ዘጠና አራት]

94 [zet’ena ārati]

መገናኛዎች 1

mesitets’amiri 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. ቆይ ፤-ዝና--እ--ሚቆም ቆ_ ፤ ዝ__ እ_____ ቆ- ፤ ዝ-ቡ እ-ከ-ቆ- --------------- ቆይ ፤ ዝናቡ እስከሚቆም 0
k-o-i-;-zi--b--isik------mi k____ ; z_____ i___________ k-o-i ; z-n-b- i-i-e-ī-’-m- --------------------------- k’oyi ; zinabu isikemīk’omi
Vänta, tills jag är färdig. ቆ--፤ -ስ--ጨርስ ቆ_ ፤ እ______ ቆ- ፤ እ-ከ-ጨ-ስ ------------ ቆይ ፤ እስከምጨርስ 0
k-oyi-;-i-i---i-h-----i k____ ; i______________ k-o-i ; i-i-e-i-h-e-i-i ----------------------- k’oyi ; isikemich’erisi
Vänta, tills han kommer tillbaka. ቆ-፤--- እ--መ-----ስ ቆ__ እ_ እ_____ ድ__ ቆ-፤ እ- እ-ኪ-ለ- ድ-ስ ----------------- ቆይ፤ እሱ እስኪመለስ ድረስ 0
k-oy-;---- i-ik-me-----d-resi k_____ i__ i__________ d_____ k-o-i- i-u i-i-ī-e-e-i d-r-s- ----------------------------- k’oyi; isu isikīmelesi diresi
Jag väntar tills mitt hår är torrt. ፀ-ሬ -ስኪደርቅ --- እጠ-ቃለ-/--ያ-ው። ፀ__ እ_____ ድ__ እ____________ ፀ-ሬ እ-ኪ-ር- ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ---------------------------- ፀጉሬ እስኪደርቅ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
t͟s’-g-rē-isi-īde-i--i--ir--i---’ebik’---wi-ik-oyal-w-. t͟_______ i___________ d_____ i________________________ t-s-e-u-ē i-i-ī-e-i-’- d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------- t͟s’egurē isikīderik’i diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
Jag väntar tills filmen är slut. ፊ-----ከሚያል--ድረስ እ-ብቃ---እቆያለው። ፊ__ እ______ ድ__ እ____________ ፊ-ሙ እ-ከ-ያ-ቅ ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ----------------------------- ፊልሙ እስከሚያልቅ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
f-l-m- --ik-m-ya----- ---es- -t-ebi-’alewi-ik’o---ew-. f_____ i_____________ d_____ i________________________ f-l-m- i-i-e-ī-a-i-’- d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------ fīlimu isikemīyalik’i diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. የ-ራ------ቱ--ረ--ዴ -ስ-በራ-ድረስ -ጠ-ቃ--/እቆ---። የ____ መ___ አ____ እ____ ድ__ እ____________ የ-ራ-ክ መ-ራ- አ-ን-ዴ እ-ኪ-ራ ድ-ስ እ-ብ-ለ-/-ቆ-ለ-። ---------------------------------------- የትራፊክ መብራቱ አረንጋዴ እስኪበራ ድረስ እጠብቃለው/እቆያለው። 0
ye--ra-ī-i --b-r-t- -r---ga----sik--era-d-r-si i--eb-k’a-ew---k’--ale--. y_________ m_______ ā________ i________ d_____ i________________________ y-t-r-f-k- m-b-r-t- ā-e-i-a-ē i-i-ī-e-a d-r-s- i-’-b-k-a-e-i-i-’-y-l-w-. ------------------------------------------------------------------------ yetirafīki mebiratu ārenigadē isikībera diresi it’ebik’alewi/ik’oyalewi.
När åker du på semester? እረ-ት -ዞ የ-ት-ደው--- መቼ-ነው？ እ___ ጉ_ የ________ መ_ ነ__ እ-ፍ- ጉ- የ-ት-ደ-/-ው መ- ነ-？ ------------------------ እረፍት ጉዞ የምትሄደው/ጂው መቼ ነው？ 0
ir--i-- -uzo-ye---ih-d-wi-j----m---- --wi？ i______ g___ y________________ m____ n____ i-e-i-i g-z- y-m-t-h-d-w-/-ī-i m-c-ē n-w-？ ------------------------------------------ irefiti guzo yemitihēdewi/jīwi mechē newi？
Innan sommarlovet? ከ-ጋ- እ--ት/-አ--በ--? ከ___ እ_______ በ___ ከ-ጋ- እ-ፍ-/-አ- በ-ት- ------------------ ከበጋው እረፍት/በአል በፊት? 0
k-----wi-i-efiti/be’ā-- -e--t-? k_______ i_____________ b______ k-b-g-w- i-e-i-i-b-’-l- b-f-t-? ------------------------------- kebegawi irefiti/be’āli befīti?
Ja, innan sommarlovet börjar. አዎ --የበ-ው ---ት-ከ-ጀመሩ ---። አ_ ፤ የ___ እ___ ከ____ በ___ አ- ፤ የ-ጋ- እ-ፍ- ከ-ጀ-ሩ በ-ት- ------------------------- አዎ ፤ የበጋው እረፍት ከመጀመሩ በፊት። 0
āwo - -e---a-- i-e--ti -e-ejem-r- b--ī-i. ā__ ; y_______ i______ k_________ b______ ā-o ; y-b-g-w- i-e-i-i k-m-j-m-r- b-f-t-. ----------------------------------------- āwo ; yebegawi irefiti kemejemeru befīti.
Reparera taket, innan vintern börjar. ክረ-----ጀ-ር --ያ-ን-ጠ--። ክ___ ሳ____ ጣ____ ጠ___ ክ-ም- ሳ-ጀ-ር ጣ-ያ-ን ጠ-ን- --------------------- ክረምቱ ሳይጀምር ጣሪያውን ጠግን። 0
k-re--t- -ayije--ri-t’-rīy--ini -’--i--. k_______ s_________ t__________ t_______ k-r-m-t- s-y-j-m-r- t-a-ī-a-i-i t-e-i-i- ---------------------------------------- kiremitu sayijemiri t’arīyawini t’egini.
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. ጠ-ጴዛው--ር ከ-ቀ-------ፊት-እ--ን/-- ታ---ቢ። ጠ____ ጋ_ ከ_______ በ__ እ______ ታ_____ ጠ-ጴ-ው ጋ- ከ-ቀ-ጥ-/- በ-ት እ-ህ-/-ን ታ-ብ-ቢ- ------------------------------------ ጠረጴዛው ጋር ከመቀመጥህ/ሽ በፊት እጅህን/ሽን ታጠብ/ቢ። 0
t’e-ep-ēzawi -a-i-----k--me--ih--s-- b--īti--ji----/----- ------i-bī. t___________ g___ k_________________ b_____ i____________ t__________ t-e-e-’-z-w- g-r- k-m-k-e-e-’-h-/-h- b-f-t- i-i-i-i-s-i-i t-t-e-i-b-. --------------------------------------------------------------------- t’erep’ēzawi gari kemek’emet’ihi/shi befīti ijihini/shini tat’ebi/bī.
Stäng fönstret, innan du går ut. ከመው-----ፊት--ስ-ቱ- ዝጋ/-። ከ_____ በ__ መ____ ዝ____ ከ-ው-ት- በ-ት መ-ኮ-ን ዝ-/-። ---------------------- ከመውጣትህ በፊት መስኮቱን ዝጋ/ጊ። 0
k-mew--’atih- -e---- me----t--i-zi--/g-. k____________ b_____ m_________ z_______ k-m-w-t-a-i-i b-f-t- m-s-k-t-n- z-g-/-ī- ---------------------------------------- kemewit’atihi befīti mesikotuni ziga/gī.
När kommer du hem? ወደ -- መቼ-ትመጣለህ/ሽ? ወ_ ቤ_ መ_ ት_______ ወ- ቤ- መ- ት-ጣ-ህ-ሽ- ----------------- ወደ ቤት መቼ ትመጣለህ/ሽ? 0
we-- b-t--m-chē tim----l-------? w___ b___ m____ t_______________ w-d- b-t- m-c-ē t-m-t-a-e-i-s-i- -------------------------------- wede bēti mechē timet’alehi/shi?
Efter lektionen? ከ-ም-----ኋ-? ከ_____ በ___ ከ-ም-ር- በ-ላ- ----------- ከትምህርት በኋላ? 0
k----i--r--i b-h-wa--? k___________ b_______ k-t-m-h-r-t- b-h-w-l-? ---------------------- ketimihiriti beḫwala?
Ja, efter det att lektionen är slut. አ--፤ -ምህ-ት -ለቀ በ--። አ_ ፤ ት____ ካ__ በ___ አ- ፤ ት-ህ-ት ካ-ቀ በ-ላ- ------------------- አዎ ፤ ትምህርት ካለቀ በኋላ። 0
āw--- t-m-h-rit- ka-ek----eh-w---. ā__ ; t_________ k______ b_______ ā-o ; t-m-h-r-t- k-l-k-e b-h-w-l-. ---------------------------------- āwo ; timihiriti kalek’e beḫwala.
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. አደጋ ከ-ረ--ት------ስ---አ-ች--። አ__ ከ_____ በ__ መ___ አ_____ አ-ጋ ከ-ረ-በ- በ-ላ መ-ራ- አ-ች-ም- -------------------------- አደጋ ከደረሰበት በኋላ መስራት አይችልም። 0
āde-a --d-reseb-t- -------a-m-sirat-----c--limi. ā____ k___________ b______ m_______ ā__________ ā-e-a k-d-r-s-b-t- b-h-w-l- m-s-r-t- ā-i-h-l-m-. ------------------------------------------------ ādega kederesebeti beḫwala mesirati āyichilimi.
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. ስራ-- -ጣ------ደ አ-ሪካ ሄ-። ስ___ ካ_ በ__ ወ_ አ___ ሄ__ ስ-ው- ካ- በ-ላ ወ- አ-ሪ- ሄ-። ----------------------- ስራውን ካጣ በኋላ ወደ አሜሪካ ሄደ። 0
si-a--ni-kat---beḫ---a---d----ē-īk- h-d-. s_______ k____ b______ w___ ā______ h____ s-r-w-n- k-t-a b-h-w-l- w-d- ā-ē-ī-a h-d-. ------------------------------------------ sirawini kat’a beḫwala wede āmērīka hēde.
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. አሜሪካ -ሄደ ብ-ላ-ሃ--ም --። አ___ ከ__ ብ__ ሃ___ ሆ__ አ-ሪ- ከ-ደ ብ-ላ ሃ-ታ- ሆ-። --------------------- አሜሪካ ከሄደ ብኋላ ሃብታም ሆነ። 0
ā--rī----e---e-biḫw-la---b----i hone. ā______ k_____ b______ h_______ h____ ā-ē-ī-a k-h-d- b-h-w-l- h-b-t-m- h-n-. -------------------------------------- āmērīka kehēde biḫwala habitami hone.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + amhariska (1-100) MP3 amhariska (1-100)
Ingen video hittades!

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.