Ordlista

sv Personer   »   ad ЦIыфхэр

1 [ett]

Personer

Personer

1 [зы]

1 [zy]

ЦIыфхэр

CIyfhjer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska adygeiska Spela Mer
jag с_ с- -- сэ 0
s-e s__ s-e --- sje
jag och du с-рр- о-рэ с____ о___ с-р-э о-р- ---------- сэррэ оррэ 0
s--r-------je s______ o____ s-e-r-e o-r-e ------------- sjerrje orrje
vi två т- тит-о т_ т____ т- т-т-о -------- тэ титIо 0
t---titIo t__ t____ t-e t-t-o --------- tje titIo
han ар (хъул-фы-ъ) а_ (__________ а- (-ъ-л-ф-г-) -------------- ар (хъулъфыгъ) 0
a-------yg) a_ (_______ a- (-u-f-g- ----------- ar (hulfyg)
han och hon арр- -хъ-л-ф-гъ- аррэ--бзылъф--ъ) а___ (__________ а___ (__________ а-р- (-ъ-л-ф-г-) а-р- (-з-л-ф-г-) --------------------------------- аррэ (хъулъфыгъ) аррэ (бзылъфыгъ) 0
arrje ---l--g) --rj----z-l---) a____ (_______ a____ (________ a-r-e (-u-f-g- a-r-e (-z-l-y-) ------------------------------ arrje (hulfyg) arrje (bzylfyg)
de båda ахэр-тIури а___ т____ а-э- т-у-и ---------- ахэр тIури 0
a-jer t-uri a____ t____ a-j-r t-u-i ----------- ahjer tIuri
mannen хъулъфыгъ х________ х-у-ъ-ы-ъ --------- хъулъфыгъ 0
h--fyg h_____ h-l-y- ------ hulfyg
kvinnan бзы-ъфыгъ б________ б-ы-ъ-ы-ъ --------- бзылъфыгъ 0
bzy---g b______ b-y-f-g ------- bzylfyg
barnet с---й с____ с-б-й ----- сабый 0
sabyj s____ s-b-j ----- sabyj
en familj уна--о у_____ у-а-ъ- ------ унагъо 0
u-ago u____ u-a-o ----- unago
min familj сиу-а--о с_______ с-у-а-ъ- -------- сиунагъо 0
siu-ago s______ s-u-a-o ------- siunago
Min familj är här. Сиуна--о-мы- щ--. С_______ м__ щ___ С-у-а-ъ- м-щ щ-I- ----------------- Сиунагъо мыщ щыI. 0
S---ago-m-s-h --hyI. S______ m____ s_____ S-u-a-o m-s-h s-h-I- -------------------- Siunago myshh shhyI.
Jag är här. С--м-щ ---ыI. С_ м__ с_____ С- м-щ с-щ-I- ------------- Сэ мыщ сыщыI. 0
Sj- m-sh----s----. S__ m____ s_______ S-e m-s-h s-s-h-I- ------------------ Sje myshh syshhyI.
Du är här. О -ыщ-ущы-. О м__ у____ О м-щ у-ы-. ----------- О мыщ ущыI. 0
O m-s---ushhy-. O m____ u______ O m-s-h u-h-y-. --------------- O myshh ushhyI.
Han är här och hon är här. Ар-(хъ----ы------щ--ыI ыкI--ар (бз---фыг---м----ы-. А_ (__________ м__ щ__ ы___ а_ (__________ м__ щ___ А- (-ъ-л-ф-г-) м-щ щ-I ы-I- а- (-з-л-ф-г-) м-щ щ-I- --------------------------------------------------- Ар (хъулъфыгъ) мыщ щыI ыкIи ар (бзылъфыгъ) мыщ щыI. 0
A- (---f--- -y--- --hyI y-I--ar------fyg)--y-h----hyI. A_ (_______ m____ s____ y___ a_ (________ m____ s_____ A- (-u-f-g- m-s-h s-h-I y-I- a- (-z-l-y-) m-s-h s-h-I- ------------------------------------------------------ Ar (hulfyg) myshh shhyI ykIi ar (bzylfyg) myshh shhyI.
Vi är här. Тэ мы--ты---. Т_ м__ т_____ Т- м-щ т-щ-I- ------------- Тэ мыщ тыщыI. 0
T-e m--h- -ys--y-. T__ m____ t_______ T-e m-s-h t-s-h-I- ------------------ Tje myshh tyshhyI.
Ni är här. Шъо-мы- -ъущы-. Ш__ м__ ш______ Ш-о м-щ ш-у-ы-. --------------- Шъо мыщ шъущыI. 0
Sh---ys-----u----I. S__ m____ s________ S-o m-s-h s-u-h-y-. ------------------- Sho myshh shushhyI.
De är alla här. Ахэр з-кIэ мыщ---I-х. А___ з____ м__ щ_____ А-э- з-к-э м-щ щ-I-х- --------------------- Ахэр зэкIэ мыщ щыIэх. 0
Ahj-- -je-I-e my-hh-shhy-jeh. A____ z______ m____ s________ A-j-r z-e-I-e m-s-h s-h-I-e-. ----------------------------- Ahjer zjekIje myshh shhyIjeh.

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!