Ordlista

sv Personer   »   kk Адамдар

1 [ett]

Personer

Personer

1 [бір]

1 [bir]

Адамдар

Adamdar

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
jag мен м__ м-н --- мен 0
m-n m__ m-n --- men
jag och du мен жә-----н м__ ж___ с__ м-н ж-н- с-н ------------ мен және сен 0
me---än--s-n m__ j___ s__ m-n j-n- s-n ------------ men jäne sen
vi två б-з-ек----із б__ е_______ б-з е-е-і-і- ------------ біз екеуіміз 0
bi--e----miz b__ e_______ b-z e-e-i-i- ------------ biz ekewimiz
han -л о_ о- -- ол 0
-l o_ o- -- ol
han och hon о--р о___ о-а- ---- олар 0
o-ar o___ o-a- ---- olar
de båda е--у- -е е____ д_ е-е-і д- -------- екеуі де 0
e-ew- -e e____ d_ e-e-i d- -------- ekewi de
mannen еркек е____ е-к-к ----- еркек 0
e-kek e____ e-k-k ----- erkek
kvinnan ә--л ә___ ә-е- ---- әйел 0
ä-el ä___ ä-e- ---- äyel
barnet ба-а б___ б-л- ---- бала 0
ba-a b___ b-l- ---- bala
en familj от---ы о_____ о-б-с- ------ отбасы 0
otbası o_____ o-b-s- ------ otbası
min familj м-нің -тб---м м____ о______ м-н-ң о-б-с-м ------------- менің отбасым 0
m-----o---s-m m____ o______ m-n-ñ o-b-s-m ------------- meniñ otbasım
Min familj är här. Мен-ң отбасы- -с---а. М____ о______ о______ М-н-ң о-б-с-м о-ы-д-. --------------------- Менің отбасым осында. 0
M-ni-----asım o-ın-a. M____ o______ o______ M-n-ñ o-b-s-m o-ı-d-. --------------------- Meniñ otbasım osında.
Jag är här. М-н----н-ам-н. М__ о_________ М-н о-ы-д-м-н- -------------- Мен осындамын. 0
M----sı-da--n. M__ o_________ M-n o-ı-d-m-n- -------------- Men osındamın.
Du är här. С-- ос--д----. С__ о_________ С-н о-ы-д-с-ң- -------------- Сен осындасың. 0
Sen--s------ñ. S__ o_________ S-n o-ı-d-s-ñ- -------------- Sen osındasıñ.
Han är här och hon är här. Ол-р о-ы-да. О___ о______ О-а- о-ы-д-. ------------ Олар осында. 0
O--- --ı--a. O___ o______ O-a- o-ı-d-. ------------ Olar osında.
Vi är här. Бі--о-ы-дамы-. Б__ о_________ Б-з о-ы-д-м-з- -------------- Біз осындамыз. 0
B-z-os-nd-mı-. B__ o_________ B-z o-ı-d-m-z- -------------- Biz osındamız.
Ni är här. С-ндер ос-нда--ң-а-. С_____ о____________ С-н-е- о-ы-д-с-ң-а-. -------------------- Сендер осындасыңдар. 0
Sende--o-ında-ı--a-. S_____ o____________ S-n-e- o-ı-d-s-ñ-a-. -------------------- Sender osındasıñdar.
De är alla här. О-ар -әрі -сы---. О___ б___ о______ О-а- б-р- о-ы-д-. ----------------- Олар бәрі осында. 0
O--- -----os----. O___ b___ o______ O-a- b-r- o-ı-d-. ----------------- Olar bäri osında.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kazakiska (1-100) MP3 kazakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!