Ordlista

sv Personer   »   ka პიროვნებები

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ერთი]

1 [erti]

პიროვნებები

p'irovnebebi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
jag -ე მ_ მ- -- მე 0
m- m_ m- -- me
jag och du მე-დ- -ენ მ_ დ_ შ__ მ- დ- შ-ნ --------- მე და შენ 0
me--- shen m_ d_ s___ m- d- s-e- ---------- me da shen
vi två ჩ--ნ ო-ი-ე ჩ___ ო____ ჩ-ე- ო-ი-ე ---------- ჩვენ ორივე 0
chv-n-or--e c____ o____ c-v-n o-i-e ----------- chven orive
han ი- ი_ ი- -- ის 0
i- i_ i- -- is
han och hon ი- --აც-] და ის----ლ-] ი_ [_____ დ_ ი_ [_____ ი- [-ა-ი- დ- ი- [-ა-ი- ---------------------- ის [კაცი] და ის [ქალი] 0
is [k--t-i] d-----[kali] i_ [_______ d_ i_ [_____ i- [-'-t-i- d- i- [-a-i- ------------------------ is [k'atsi] da is [kali]
de båda ისინ- ორივე ი____ ო____ ი-ი-ი ო-ი-ე ----------- ისინი ორივე 0
is-----ri-e i____ o____ i-i-i o-i-e ----------- isini orive
mannen კ-ცი კ___ კ-ც- ---- კაცი 0
k'--si k_____ k-a-s- ------ k'atsi
kvinnan ქ--ი ქ___ ქ-ლ- ---- ქალი 0
ka-i k___ k-l- ---- kali
barnet ბა-შ-ი ბ_____ ბ-ვ-ვ- ------ ბავშვი 0
b-v---i b______ b-v-h-i ------- bavshvi
en familj ო-ა-ი ო____ ო-ა-ი ----- ოჯახი 0
ojak-i o_____ o-a-h- ------ ojakhi
min familj ჩ--- ოჯ-ხი ჩ___ ო____ ჩ-მ- ო-ა-ი ---------- ჩემი ოჯახი 0
ch-m-----khi c____ o_____ c-e-i o-a-h- ------------ chemi ojakhi
Min familj är här. ჩ-მი ო-ახ--აქ-ა--ს. ჩ___ ო____ ა_ ა____ ჩ-მ- ო-ა-ი ა- ა-ი-. ------------------- ჩემი ოჯახი აქ არის. 0
ch-mi oja-hi-ak aris. c____ o_____ a_ a____ c-e-i o-a-h- a- a-i-. --------------------- chemi ojakhi ak aris.
Jag är här. მ--აქ--ა-. მ_ ა_ ვ___ მ- ა- ვ-რ- ---------- მე აქ ვარ. 0
me-a----r. m_ a_ v___ m- a- v-r- ---------- me ak var.
Du är här. შ-ნ-----არ. შ__ ა_ ხ___ შ-ნ ა- ხ-რ- ----------- შენ აქ ხარ. 0
sh-n----kh-r. s___ a_ k____ s-e- a- k-a-. ------------- shen ak khar.
Han är här och hon är här. ის [კაცი] ა--არ-ს-და ის [----------რ--. ი_ [_____ ა_ ა___ დ_ ი_ [_____ ა_ ა____ ი- [-ა-ი- ა- ა-ი- დ- ი- [-ა-ი- ა- ა-ი-. --------------------------------------- ის [კაცი] აქ არის და ის [ქალი] აქ არის. 0
is -k'--s----k-a--- -- i- [ka-i]-a- ar-s. i_ [_______ a_ a___ d_ i_ [_____ a_ a____ i- [-'-t-i- a- a-i- d- i- [-a-i- a- a-i-. ----------------------------------------- is [k'atsi] ak aris da is [kali] ak aris.
Vi är här. ჩვ---ა- -ა-თ. ჩ___ ა_ ვ____ ჩ-ე- ა- ვ-რ-. ------------- ჩვენ აქ ვართ. 0
chv-n -k-va-t. c____ a_ v____ c-v-n a- v-r-. -------------- chven ak vart.
Ni är här. თ-ვენ-ა---არ-. თ____ ა_ ხ____ თ-ვ-ნ ა- ხ-რ-. -------------- თქვენ აქ ხართ. 0
t---n a-------. t____ a_ k_____ t-v-n a- k-a-t- --------------- tkven ak khart.
De är alla här. ისი---ყ-ელ--ი--ქ -რ--ნ. ი____ ყ______ ა_ ა_____ ი-ი-ი ყ-ე-ა-ი ა- ა-ი-ნ- ----------------------- ისინი ყველანი აქ არიან. 0
i-i-- qv----i-a--aria-. i____ q______ a_ a_____ i-i-i q-e-a-i a- a-i-n- ----------------------- isini qvelani ak arian.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + georgiska (1-100) MP3 georgiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!