Ordlista

sv Personer   »   hy անձեր (անձինք)

1 [ett]

Personer

Personer

1 [մեկ]

1 [mek]

անձեր (անձինք)

[andzer (andzink’)]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
jag ե- ե_ ե- -- ես 0
y-s y__ y-s --- yes
jag och du ե--- դ-ւ ե_ և դ__ ե- և դ-ւ -------- ես և դու 0
y-- ye- du y__ y__ d_ y-s y-v d- ---------- yes yev du
vi två Մե-ք -րկ-ւսս Մ___ ե______ Մ-ն- ե-կ-ւ-ս ------------ Մենք երկուսս 0
Me-k’ y--kuss M____ y______ M-n-’ y-r-u-s ------------- Menk’ yerkuss
han ն- ն_ ն- -- նա 0
-a n_ n- -- na
han och hon նա - -ա ն_ և ն_ ն- և ն- ------- նա և նա 0
n- yev -a n_ y__ n_ n- y-v n- --------- na yev na
de båda ն-ա-ք---կ--սը ն____ ե______ ն-ա-ք ե-կ-ւ-ը ------------- նրանք երկուսը 0
nr---’-y-rkusy n_____ y______ n-a-k- y-r-u-y -------------- nrank’ yerkusy
mannen տղ----դ տ______ տ-ա-ա-դ ------- տղամարդ 0
t----ard t_______ t-h-m-r- -------- tghamard
kvinnan կ-ն կ__ կ-ն --- կին 0
kin k__ k-n --- kin
barnet եր-խա ե____ ե-ե-ա ----- երեխա 0
y--ekha y______ y-r-k-a ------- yerekha
en familj մի--ն-ա--ք մ_ ը______ մ- ը-տ-ն-ք ---------- մի ընտանիք 0
mi-y--a--k’ m_ y_______ m- y-t-n-k- ----------- mi yntanik’
min familj իմ ըն-ա-իքը ի_ ը_______ ի- ը-տ-ն-ք- ----------- իմ ընտանիքը 0
im -nt--ik-y i_ y________ i- y-t-n-k-y ------------ im yntanik’y
Min familj är här. Իմ--նտ-ն-----յստ-ղ -: Ի_ ը_______ ա_____ է_ Ի- ը-տ-ն-ք- ա-ս-ե- է- --------------------- Իմ ընտանիքը այստեղ է: 0
I- -nta-ik-- -y-t-gh-e I_ y________ a______ e I- y-t-n-k-y a-s-e-h e ---------------------- Im yntanik’y aystegh e
Jag är här. Ես ա----ղ --: Ե_ ա_____ ե__ Ե- ա-ս-ե- ե-: ------------- Ես այստեղ եմ: 0
Ye---ys-e-- --m Y__ a______ y__ Y-s a-s-e-h y-m --------------- Yes aystegh yem
Du är här. Դ-ւ-ա-ս-եղ ե-: Դ__ ա_____ ե__ Դ-ւ ա-ս-ե- ե-: -------------- Դու այստեղ ես: 0
Du-a--------es D_ a______ y__ D- a-s-e-h y-s -------------- Du aystegh yes
Han är här och hon är här. Ն--այ-տ-ղ ----ն- -լ է--յ--ե-: Ն_ ա_____ է և ն_ է_ է ա______ Ն- ա-ս-ե- է և ն- է- է ա-ս-ե-: ----------------------------- Նա այստեղ է և նա էլ է այստեղ: 0
Na ---tegh ---e--n---l----ys-e-h N_ a______ e y__ n_ e_ e a______ N- a-s-e-h e y-v n- e- e a-s-e-h -------------------------------- Na aystegh e yev na el e aystegh
Vi är här. Մե-- այ-տեղ--ն-: Մ___ ա_____ ե___ Մ-ն- ա-ս-ե- ե-ք- ---------------- Մենք այստեղ ենք: 0
M--k- a-st-gh-y-nk’ M____ a______ y____ M-n-’ a-s-e-h y-n-’ ------------------- Menk’ aystegh yenk’
Ni är här. Դո-ք -յ--եղ եք: Դ___ ա_____ ե__ Դ-ւ- ա-ս-ե- ե-: --------------- Դուք այստեղ եք: 0
Du-- ay---gh --k’ D___ a______ y___ D-k- a-s-e-h y-k- ----------------- Duk’ aystegh yek’
De är alla här. Նրա-- բ--որը ----եղ -ն: Ն____ բ_____ ա_____ ե__ Ն-ա-ք բ-լ-ր- ա-ս-ե- ե-: ----------------------- Նրանք բոլորը այստեղ են: 0
N--n-’---lo-- -ys-e-- --n N_____ b_____ a______ y__ N-a-k- b-l-r- a-s-e-h y-n ------------------------- Nrank’ bolory aystegh yen

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + armeniska (1-100) MP3 armeniska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!