Ordlista

sv Personer   »   bg Лица

1 [ett]

Personer

Personer

1 [едно]

1 [edno]

Лица

[Litsa]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
jag -з а_ а- -- аз 0
-z a_ a- -- az
jag och du аз и-ти а_ и т_ а- и т- ------- аз и ти 0
a--i--i a_ i t_ a- i t- ------- az i ti
vi två н-е--в--ата н__ д______ н-е д-а-а-а ----------- ние двамата 0
n-e---am-ta n__ d______ n-e d-a-a-a ----------- nie dvamata
han той т__ т-й --- той 0
t-y t__ t-y --- toy
han och hon той и--я т__ и т_ т-й и т- -------- той и тя 0
to- ----a t__ i t__ t-y i t-a --------- toy i tya
de båda т--дв----а т_ д______ т- д-а-а-а ---------- те двамата 0
t- ---m--a t_ d______ t- d-a-a-a ---------- te dvamata
mannen м-ж м__ м-ж --- мъж 0
m-zh m___ m-z- ---- myzh
kvinnan же-а ж___ ж-н- ---- жена 0
zhena z____ z-e-a ----- zhena
barnet дете д___ д-т- ---- дете 0
dete d___ d-t- ---- dete
en familj се---ст-о с________ с-м-й-т-о --------- семейство 0
s-m----vo s________ s-m-y-t-o --------- semeystvo
min familj мо--о се-ей-тво м____ с________ м-е-о с-м-й-т-о --------------- моето семейство 0
m-eto -emey--vo m____ s________ m-e-o s-m-y-t-o --------------- moeto semeystvo
Min familj är här. Мое-----ме-с-во ---ук. М____ с________ е т___ М-е-о с-м-й-т-о е т-к- ---------------------- Моето семейство е тук. 0
Mo--o-semey-t-o ye--u-. M____ s________ y_ t___ M-e-o s-m-y-t-o y- t-k- ----------------------- Moeto semeystvo ye tuk.
Jag är här. А- с-м-т-к. А_ с__ т___ А- с-м т-к- ----------- Аз съм тук. 0
A----m---k. A_ s__ t___ A- s-m t-k- ----------- Az sym tuk.
Du är här. Т---и т-к. Т_ с_ т___ Т- с- т-к- ---------- Ти си тук. 0
T--s---u-. T_ s_ t___ T- s- t-k- ---------- Ti si tuk.
Han är här och hon är här. Той-- -ук - т- е тук. Т__ е т__ и т_ е т___ Т-й е т-к и т- е т-к- --------------------- Той е тук и тя е тук. 0
Toy-y------i t-a y--t-k. T__ y_ t__ i t__ y_ t___ T-y y- t-k i t-a y- t-k- ------------------------ Toy ye tuk i tya ye tuk.
Vi är här. Ни- --е т-к. Н__ с__ т___ Н-е с-е т-к- ------------ Ние сме тук. 0
Nie --- tuk. N__ s__ t___ N-e s-e t-k- ------------ Nie sme tuk.
Ni är här. В-е-ст-----. В__ с__ т___ В-е с-е т-к- ------------ Вие сте тук. 0
Vie st- tuk. V__ s__ t___ V-e s-e t-k- ------------ Vie ste tuk.
De är alla här. Т--всич---с- -у-. Т_ в_____ с_ т___ Т- в-и-к- с- т-к- ----------------- Те всички са тук. 0
T- -sich---sa---k. T_ v______ s_ t___ T- v-i-h-i s- t-k- ------------------ Te vsichki sa tuk.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bulgariska (1-100) MP3 bulgariska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!