Ordlista

sv Personer   »   ur ‫اشخاص‬

1 [ett]

Personer

Personer

‫1 [ایک]‬

aik

‫اشخاص‬

[alwxac]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
jag ‫-یں‬ ‫____ ‫-ی-‬ ----- ‫میں‬ 0
m--n m___ m-i- ---- mein
jag och du ‫------ر-ت-‬ ‫___ ا__ ت__ ‫-ی- ا-ر ت-‬ ------------ ‫میں اور تم‬ 0
mei- a-r t-m m___ a__ t__ m-i- a-r t-m ------------ mein aur tum
vi två ‫ہ- د---ں‬ ‫__ د_____ ‫-م د-ن-ں- ---------- ‫ہم دونوں‬ 0
hum--o-o h__ d___ h-m d-n- -------- hum dono
han ‫و-‬ ‫___ ‫-ہ- ---- ‫وہ‬ 0
woh w__ w-h --- woh
han och hon ‫وہ--م-کر) او---ہ (مؤ-ث-‬ ‫__ (_____ ا__ و_ (______ ‫-ہ (-ذ-ر- ا-ر و- (-ؤ-ث-‬ ------------------------- ‫وہ (مذکر) اور وہ (مؤنث)‬ 0
w-h a----oh w__ a__ w__ w-h a-r w-h ----------- woh aur woh
de båda ‫و----نو-‬ ‫__ د_____ ‫-ہ د-ن-ں- ---------- ‫وہ دونوں‬ 0
w-h ---o w__ d___ w-h d-n- -------- woh dono
mannen ‫--د‬ ‫____ ‫-ر-‬ ----- ‫مرد‬ 0
ma-d m___ m-r- ---- mard
kvinnan ‫-و-ت‬ ‫_____ ‫-و-ت- ------ ‫عورت‬ 0
a-rat a____ a-r-t ----- aurat
barnet ‫--ہ‬ ‫____ ‫-چ-‬ ----- ‫بچہ‬ 0
b--ha b____ b-c-a ----- bacha
en familj ‫-یک--ان-ا-‬ ‫___ خ______ ‫-ی- خ-ن-ا-‬ ------------ ‫ایک خاندان‬ 0
aik-k----a-n a__ k_______ a-k k-a-d-a- ------------ aik khandaan
min familj ‫م-را--اندان‬ ‫____ خ______ ‫-ی-ا خ-ن-ا-‬ ------------- ‫میرا خاندان‬ 0
m-r--k-an---n m___ k_______ m-r- k-a-d-a- ------------- mera khandaan
Min familj är här. ‫-یر- --ن----ی-اں--ے-‬ ‫____ خ_____ ی___ ہ___ ‫-ی-ا خ-ن-ا- ی-ا- ہ--- ---------------------- ‫میرا خاندان یہاں ہے-‬ 0
me-a-k-a-da-- yaha--ha- - m___ k_______ y____ h__ - m-r- k-a-d-a- y-h-n h-i - ------------------------- mera khandaan yahan hai -
Jag är här. ‫میں یہاں ہ---‬ ‫___ ی___ ہ____ ‫-ی- ی-ا- ہ-ں-‬ --------------- ‫میں یہاں ہوں-‬ 0
m------han h--n m___ y____ h___ m-i- y-h-n h-o- --------------- mein yahan hoon
Du är här. ‫تم --ا---و-‬ ‫__ ی___ ہ___ ‫-م ی-ا- ہ--- ------------- ‫تم یہاں ہو-‬ 0
t-- -a-an--o- t__ y____ h__ t-m y-h-n h-- ------------- tum yahan ho-
Han är här och hon är här. ‫وہ (-ذ-----ہ-- -ے اور-و--(--ن-) -ہا- -ے-‬ ‫__ (_____ ی___ ہ_ ا__ و_ (_____ ی___ ہ___ ‫-ہ (-ذ-ر- ی-ا- ہ- ا-ر و- (-ؤ-ث- ی-ا- ہ--- ------------------------------------------ ‫وہ (مذکر) یہاں ہے اور وہ (مؤنث) یہاں ہے-‬ 0
w-h-yaha----i-------- y---n --i-- w__ y____ h__ a__ w__ y____ h__ - w-h y-h-n h-i a-r w-h y-h-n h-i - --------------------------------- woh yahan hai aur woh yahan hai -
Vi är här. ‫-م -ہاں ہ-ں-‬ ‫__ ی___ ہ____ ‫-م ی-ا- ہ-ں-‬ -------------- ‫ہم یہاں ہیں-‬ 0
h-m ---a------ h__ y____ h___ h-m y-h-n h-n- -------------- hum yahan hin-
Ni är här. ‫تم--وگ-یہا- ہ--‬ ‫__ ل__ ی___ ہ___ ‫-م ل-گ ی-ا- ہ--- ----------------- ‫تم لوگ یہاں ہو-‬ 0
t-m l-g-y---n --- t__ l__ y____ h__ t-m l-g y-h-n h-- ----------------- tum log yahan ho-
De är alla här. ‫و- س--ل---یہ-- -یں-‬ ‫__ س_ ل__ ی___ ہ____ ‫-ہ س- ل-گ ی-ا- ہ-ں-‬ --------------------- ‫وہ سب لوگ یہاں ہیں-‬ 0
wo- sab-l-g ---a----n- w__ s__ l__ y____ h___ w-h s-b l-g y-h-n h-n- ---------------------- woh sab log yahan hin-

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + urdu (1-100) MP3 urdu (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!