Ordlista

sv Personer   »   uk Особи

1 [ett]

Personer

Personer

1 [один]

1 [odyn]

Особи

Osoby

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
jag ЯЯ Я Я - Я 0
Y- Y_ Y- -- YA
jag och du я ---и я і т_ я і т- ------ я і ти 0
y- - ty y_ i t_ y- i t- ------- ya i ty
vi två ми оби----- -----і м_ о_____ / о_____ м- о-и-в- / о-и-в- ------------------ ми обидва / обидві 0
my -by-va-/--by-vi m_ o_____ / o_____ m- o-y-v- / o-y-v- ------------------ my obydva / obydvi
han В-н В__ В-н --- Він 0
Vin V__ V-n --- Vin
han och hon в---і-в--а в__ і в___ в-н і в-н- ---------- він і вона 0
vi- --vo-a v__ i v___ v-n i v-n- ---------- vin i vona
de båda вони --и--а /-о----і в___ о_____ / о_____ в-н- о-и-в- / о-и-в- -------------------- вони обидва / обидві 0
vo-- o------- o---vi v___ o_____ / o_____ v-n- o-y-v- / o-y-v- -------------------- vony obydva / obydvi
mannen Ч-л-в-к Ч______ Ч-л-в-к ------- Чоловік 0
Ch--ovik C_______ C-o-o-i- -------- Cholovik
kvinnan Жі--а Ж____ Ж-н-а ----- Жінка 0
Z-i--a Z_____ Z-i-k- ------ Zhinka
barnet Д-т-на Д_____ Д-т-н- ------ Дитина 0
Dytyna D_____ D-t-n- ------ Dytyna
en familj сім’я с____ с-м-я ----- сім’я 0
s-m--a s_____ s-m-y- ------ simʺya
min familj моя сі--я м__ с____ м-я с-м-я --------- моя сім’я 0
moy- -imʺya m___ s_____ m-y- s-m-y- ----------- moya simʺya
Min familj är här. Мо--с--’- т-т. М__ с____ т___ М-я с-м-я т-т- -------------- Моя сім’я тут. 0
M--a -imʺy--tut. M___ s_____ t___ M-y- s-m-y- t-t- ---------------- Moya simʺya tut.
Jag är här. Я-т--. Я т___ Я т-т- ------ Я тут. 0
Y---ut. Y_ t___ Y- t-t- ------- YA tut.
Du är här. Ти----. Т_ т___ Т- т-т- ------- Ти тут. 0
T- tut. T_ t___ T- t-t- ------- Ty tut.
Han är här och hon är här. Ві--тут - --на т-т. В__ т__ і в___ т___ В-н т-т і в-н- т-т- ------------------- Він тут і вона тут. 0
V-n t-------n- -ut. V__ t__ i v___ t___ V-n t-t i v-n- t-t- ------------------- Vin tut i vona tut.
Vi är här. М----т. М_ т___ М- т-т- ------- Ми тут. 0
M--tut. M_ t___ M- t-t- ------- My tut.
Ni är här. Ви т--. В_ т___ В- т-т- ------- Ви тут. 0
Vy---t. V_ t___ V- t-t- ------- Vy tut.
De är alla här. Во-и---- ---. В___ в__ т___ В-н- в-і т-т- ------------- Вони всі тут. 0
V-n- vsi ---. V___ v__ t___ V-n- v-i t-t- ------------- Vony vsi tut.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + ukrainska (1-100) MP3 ukrainska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!