Ordlista

sv Personer   »   be асобы

1 [ett]

Personer

Personer

1 [адзін]

1 [adzіn]

асобы

asoby

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
jag яя я я - я 0
-a y_ y- -- ya
jag och du я-і--ы я і т_ я і т- ------ я і ты 0
y--і ty y_ і t_ y- і t- ------- ya і ty
vi två мы --ое м_ а___ м- а-о- ------- мы абое 0
my -b-e m_ a___ m- a-o- ------- my aboe
han ё- ё_ ё- -- ён 0
-n e_ e- -- en
han och hon ён-і--на ё_ і я__ ё- і я-а -------- ён і яна 0
e- - -ana e_ і y___ e- і y-n- --------- en і yana
de båda я-ы -б-е я__ а___ я-ы а-о- -------- яны абое 0
y-ny--b-e y___ a___ y-n- a-o- --------- yany aboe
mannen муж-ы-а м______ м-ж-ы-а ------- мужчына 0
m--h----a m________ m-z-c-y-a --------- muzhchyna
kvinnan ж----на ж______ ж-н-ы-а ------- жанчына 0
z-a-chyna z________ z-a-c-y-a --------- zhanchyna
barnet дзі-я д____ д-і-я ----- дзіця 0
d---s-a d______ d-і-s-a ------- dzіtsya
en familj сям-я с____ с-м-я ----- сям’я 0
s--m-ya s______ s-a-’-a ------- syam’ya
min familj ма----м-я м__ с____ м-я с-м-я --------- мая сям’я 0
ma---sy---ya m___ s______ m-y- s-a-’-a ------------ maya syam’ya
Min familj är här. Мая--я-’- --т. М__ с____ т___ М-я с-м-я т-т- -------------- Мая сям’я тут. 0
May--sya--y- ---. M___ s______ t___ M-y- s-a-’-a t-t- ----------------- Maya syam’ya tut.
Jag är här. Я-т--. Я т___ Я т-т- ------ Я тут. 0
Ya tut. Y_ t___ Y- t-t- ------- Ya tut.
Du är här. Т-----. Т_ т___ Т- т-т- ------- Ты тут. 0
Ty ---. T_ t___ T- t-t- ------- Ty tut.
Han är här och hon är här. Ё---у-- --яна --т. Ё_ т___ і я__ т___ Ё- т-т- і я-а т-т- ------------------ Ён тут, і яна тут. 0
En --t- - y----tut. E_ t___ і y___ t___ E- t-t- і y-n- t-t- ------------------- En tut, і yana tut.
Vi är här. М- -ут. М_ т___ М- т-т- ------- Мы тут. 0
M--t--. M_ t___ M- t-t- ------- My tut.
Ni är här. В--т-т. В_ т___ В- т-т- ------- Вы тут. 0
Vy---t. V_ t___ V- t-t- ------- Vy tut.
De är alla här. Я---ўс--тут. Я__ ў__ т___ Я-ы ў-е т-т- ------------ Яны ўсе тут. 0
Y-n--u-e t--. Y___ u__ t___ Y-n- u-e t-t- ------------- Yany use tut.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vitryska (1-100) MP3 vitryska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!