Я хочу---бі-лі-т--у.
Я х___ в б__________
Я х-ч- в б-б-і-т-к-.
--------------------
Я хочу в бібліотеку. 0 YA-k--c---- --bli----u.Y_ k_____ v b__________Y- k-o-h- v b-b-i-t-k-.-----------------------YA khochu v biblioteku.
Я х----д--к-о-ку.
Я х___ д_ к______
Я х-ч- д- к-о-к-.
-----------------
Я хочу до кіоску. 0 YA --ochu-do-k-o-k-.Y_ k_____ d_ k______Y- k-o-h- d- k-o-k-.--------------------YA khochu do kiosku.
Я -очу в --б--о-еку--що------и к-и-у.
Я х___ в б__________ щ__ в____ к_____
Я х-ч- в б-б-і-т-к-, щ-б в-я-и к-и-у-
-------------------------------------
Я хочу в бібліотеку, щоб взяти книгу. 0 Y- -h---u-- -i--io----- shchob vzyat----yh-.Y_ k_____ v b__________ s_____ v_____ k_____Y- k-o-h- v b-b-i-t-k-, s-c-o- v-y-t- k-y-u---------------------------------------------YA khochu v biblioteku, shchob vzyaty knyhu.
Я-хочу --ти-в о--и-у.
Я х___ п___ в о______
Я х-ч- п-т- в о-т-к-.
---------------------
Я хочу піти в оптику. 0 Y- k-------i-y --o-t--u.Y_ k_____ p___ v o______Y- k-o-h- p-t- v o-t-k-.------------------------YA khochu pity v optyku.
Я-х-ч- в с-п--мар-ет.
Я х___ в с___________
Я х-ч- в с-п-р-а-к-т-
---------------------
Я хочу в супермаркет. 0 YA-k-ochu - sup----r-et.Y_ k_____ v s___________Y- k-o-h- v s-p-r-a-k-t-------------------------YA khochu v supermarket.
Я--------од--и-- б---ч--.
Я х___ с______ в б_______
Я х-ч- с-о-и-и в б-л-ч-у-
-------------------------
Я хочу сходити в булочну. 0 YA--h-chu s-hod-ty-------ch-u.Y_ k_____ s_______ v b________Y- k-o-h- s-h-d-t- v b-l-c-n-.------------------------------YA khochu skhodyty v bulochnu.
Я-х-ч- -------ф--к-- і---о--.
Я х___ к_____ ф_____ і о_____
Я х-ч- к-п-т- ф-у-т- і о-о-і-
-----------------------------
Я хочу купити фрукти і овочі. 0 Y------hu-k----y--r-k-y-- -v----.Y_ k_____ k_____ f_____ i o______Y- k-o-h- k-p-t- f-u-t- i o-o-h-.---------------------------------YA khochu kupyty frukty i ovochi.
Я-х-ч- к---т--б--оч---і х---.
Я х___ к_____ б______ і х____
Я х-ч- к-п-т- б-л-ч-и і х-і-.
-----------------------------
Я хочу купити булочки і хліб. 0 Y---h--hu k-py-y--u-oc--y ---hl-b.Y_ k_____ k_____ b_______ i k_____Y- k-o-h- k-p-t- b-l-c-k- i k-l-b-----------------------------------YA khochu kupyty bulochky i khlib.
Я х-----іт- - -пти--, щоб ку--ти о---яр-.
Я х___ п___ в о______ щ__ к_____ о_______
Я х-ч- п-т- в о-т-к-, щ-б к-п-т- о-у-я-и-
-----------------------------------------
Я хочу піти в оптику, щоб купити окуляри. 0 YA---o-h----ty-v---tyk-,--hc--b---p----okul----.Y_ k_____ p___ v o______ s_____ k_____ o________Y- k-o-h- p-t- v o-t-k-, s-c-o- k-p-t- o-u-y-r-.------------------------------------------------YA khochu pity v optyku, shchob kupyty okulyary.
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker.
Я--о---- -уп-рм-р--т,--о- к-пи-- ф-у-т- - ---ч-.
Я х___ в с___________ щ__ к_____ ф_____ і о_____
Я х-ч- в с-п-р-а-к-т- щ-б к-п-т- ф-у-т- і о-о-і-
------------------------------------------------
Я хочу в супермаркет, щоб купити фрукти і овочі. 0 Y- -hoc-u-- --pe--ar-e----hch-b-ku--ty fru-ty-i ovochi.Y_ k_____ v s___________ s_____ k_____ f_____ i o______Y- k-o-h- v s-p-r-a-k-t- s-c-o- k-p-t- f-u-t- i o-o-h-.-------------------------------------------------------YA khochu v supermarket, shchob kupyty frukty i ovochi.
Flera språk
Klicka på en flagga!
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker.
Я хочу в супермаркет, щоб купити фрукти і овочі.
YA khochu v supermarket, shchob kupyty frukty i ovochi.
Я хочу в супермаркет, чтобы купить фрукты и овощи.
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd.
Я --чу ---було-н--,---б -упи-и-б-л---и і-хлі-.
Я х___ д_ б________ щ__ к_____ б______ і х____
Я х-ч- д- б-л-ч-о-, щ-б к-п-т- б-л-ч-и і х-і-.
----------------------------------------------
Я хочу до булочної, щоб купити булочки і хліб. 0 Y--khoc-u-d--b---c--oi-,-----o---u---- bu---h-y---kh--b.Y_ k_____ d_ b_________ s_____ k_____ b_______ i k_____Y- k-o-h- d- b-l-c-n-i-, s-c-o- k-p-t- b-l-c-k- i k-l-b---------------------------------------------------------YA khochu do bulochnoï, shchob kupyty bulochky i khlib.
Flera språk
Klicka på en flagga!
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd.
Я хочу до булочної, щоб купити булочки і хліб.
YA khochu do bulochnoï, shchob kupyty bulochky i khlib.
Många olika språk talas i Europa.
De flesta av dem är indo-europeiska språk.
Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk.
De är minoritetsspråk.
Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk.
Men de är inte dialekter.
De är inte heller invandrarspråk.
Minoritetsspråk definieras alltid etniskt.
Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk.
Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa.
De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen.
Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land.
Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland.
Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder.
Minoritetsspråk har en speciell status.
Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp.
Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor.
Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur.
Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning.
Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk.
Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet.
Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet.
Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk.
Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras.
Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart.
Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland.
Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål.
Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken.
Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater.
Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor.
Det är det nationella språket i Pakistan.
Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien.
Urdiska är mycket nära besläktat med hindi.
Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani.
Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet.
Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk.
Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra.
Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt.
Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det.
Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk.
Det används också ofta i stora filmproduktioner.
Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!