Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   sr Обављање потрепштина

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [педесет и један]

51 [pedeset i jedan]

Обављање потрепштина

[Obavljanje potrepština]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. Х-ћ--у -иб--о-еку. Хоћу у библиотеку. Х-ћ- у б-б-и-т-к-. ------------------ Хоћу у библиотеку. 0
Hoc-- u -i-l-ote-u. Hoc-u u biblioteku. H-c-u u b-b-i-t-k-. ------------------- Hoću u biblioteku.
Jag vill gå till bokhandeln. Х-ћ- у књ--а--. Хоћу у књижару. Х-ћ- у к-и-а-у- --------------- Хоћу у књижару. 0
Ho-́u-- knj-ž-r-. Hoc-u u knjižaru. H-c-u u k-j-ž-r-. ----------------- Hoću u knjižaru.
Jag vill gå till kiosken. Х--- до-тр--и-е. Хоћу до трафике. Х-ћ- д- т-а-и-е- ---------------- Хоћу до трафике. 0
Hoću-do-traf-k-. Hoc-u do trafike. H-c-u d- t-a-i-e- ----------------- Hoću do trafike.
Jag vill låna en bok. Ј---оћ- -а-и-најми---њ-гу. Ја хоћу да изнајмим књигу. Ј- х-ћ- д- и-н-ј-и- к-и-у- -------------------------- Ја хоћу да изнајмим књигу. 0
Ja-hoću--a--znajm-- knj-gu. Ja hoc-u da iznajmim knjigu. J- h-c-u d- i-n-j-i- k-j-g-. ---------------------------- Ja hoću da iznajmim knjigu.
Jag vill köpa en bok. Ја-х--у -а к---м-књ-г-. Ја хоћу да купим књигу. Ј- х-ћ- д- к-п-м к-и-у- ----------------------- Ја хоћу да купим књигу. 0
Ja hoc-u-d----p-----j---. Ja hoc-u da kupim knjigu. J- h-c-u d- k-p-m k-j-g-. ------------------------- Ja hoću da kupim knjigu.
Jag vill köpa en tidning. Ја ------- -у--м но----. Ја хоћу да купим новине. Ј- х-ћ- д- к-п-м н-в-н-. ------------------------ Ја хоћу да купим новине. 0
J- -o--- ---k-pim -----e. Ja hoc-u da kupim novine. J- h-c-u d- k-p-m n-v-n-. ------------------------- Ja hoću da kupim novine.
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. Ја--о---- б---иот-ку-да-изна--и--к-иг-. Ја хоћу у библиотеку да изнајмим књигу. Ј- х-ћ- у б-б-и-т-к- д- и-н-ј-и- к-и-у- --------------------------------------- Ја хоћу у библиотеку да изнајмим књигу. 0
Ja ho-́- - bi------k---a-iznaj--m -njig-. Ja hoc-u u biblioteku da iznajmim knjigu. J- h-c-u u b-b-i-t-k- d- i-n-j-i- k-j-g-. ----------------------------------------- Ja hoću u biblioteku da iznajmim knjigu.
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. Ја-хоћ- у ---жа-- да-к---- к--г-. Ја хоћу у књижару да купим књигу. Ј- х-ћ- у к-и-а-у д- к-п-м к-и-у- --------------------------------- Ја хоћу у књижару да купим књигу. 0
J- hoc-u-- -nji--r- -a--u-i- knj-gu. Ja hoc-u u knjižaru da kupim knjigu. J- h-c-u u k-j-ž-r- d- k-p-m k-j-g-. ------------------------------------ Ja hoću u knjižaru da kupim knjigu.
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. Ја-х------ --афик---а---п-м-----н-. Ја хоћу до трафике да купим новине. Ј- х-ћ- д- т-а-и-е д- к-п-м н-в-н-. ----------------------------------- Ја хоћу до трафике да купим новине. 0
Ja--oću--- tr--ike--a -u-im-n--in-. Ja hoc-u do trafike da kupim novine. J- h-c-u d- t-a-i-e d- k-p-m n-v-n-. ------------------------------------ Ja hoću do trafike da kupim novine.
Jag vill gå till optikern. Ј- --ћ- д- оптич-р-. Ја хоћу до оптичара. Ј- х-ћ- д- о-т-ч-р-. -------------------- Ја хоћу до оптичара. 0
J- ho-́u d- op---ara. Ja hoc-u do optičara. J- h-c-u d- o-t-č-r-. --------------------- Ja hoću do optičara.
Jag vill gå till stormarknaden. Ј- -о-у--- -у-е--а-кет-. Ја хоћу до супермаркета. Ј- х-ћ- д- с-п-р-а-к-т-. ------------------------ Ја хоћу до супермаркета. 0
Ja h-----d- -u-e-ma----a. Ja hoc-u do supermarketa. J- h-c-u d- s-p-r-a-k-t-. ------------------------- Ja hoću do supermarketa.
Jag vill gå till bageriet. Ј----ћ- -- -е--р-. Ја хоћу до пекара. Ј- х-ћ- д- п-к-р-. ------------------ Ја хоћу до пекара. 0
Ja h-ću-do---kara. Ja hoc-u do pekara. J- h-c-u d- p-k-r-. ------------------- Ja hoću do pekara.
Jag vill köpa glasögon. Ја-х-----а к-п-- -ао--ле. Ја хоћу да купим наочале. Ј- х-ћ- д- к-п-м н-о-а-е- ------------------------- Ја хоћу да купим наочале. 0
J- ---́u-da-kup---n-o-ale. Ja hoc-u da kupim naočale. J- h-c-u d- k-p-m n-o-a-e- -------------------------- Ja hoću da kupim naočale.
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Ја -о-у -- -уп-м в--е - п---ће. Ја хоћу да купим воће и поврће. Ј- х-ћ- д- к-п-м в-ћ- и п-в-ћ-. ------------------------------- Ја хоћу да купим воће и поврће. 0
J- --ću -a --p-m voće-- p-vr---. Ja hoc-u da kupim voc-e i povrc-e. J- h-c-u d- k-p-m v-c-e i p-v-c-e- ---------------------------------- Ja hoću da kupim voće i povrće.
Jag vill köpa småfranska och bröd. Ја-х--у-д- ----м--ем-чке и хлеб. Ја хоћу да купим земичке и хлеб. Ј- х-ћ- д- к-п-м з-м-ч-е и х-е-. -------------------------------- Ја хоћу да купим земичке и хлеб. 0
Ja ho-́u -a-k--i- ----čke-- h--b. Ja hoc-u da kupim zemičke i hleb. J- h-c-u d- k-p-m z-m-č-e i h-e-. --------------------------------- Ja hoću da kupim zemičke i hleb.
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. Ј--х-ћу д----т-чар- -а к-п-м----чал-. Ја хоћу до оптичара да купим наочале. Ј- х-ћ- д- о-т-ч-р- д- к-п-м н-о-а-е- ------------------------------------- Ја хоћу до оптичара да купим наочале. 0
J---oću-d- o-t--ara da --pi--n--čal-. Ja hoc-u do optičara da kupim naočale. J- h-c-u d- o-t-č-r- d- k-p-m n-o-a-e- -------------------------------------- Ja hoću do optičara da kupim naočale.
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. Ја-хо-у----су-ерм-ркет------у-и---оће-и п-врћ-. Ја хоћу до супермаркета да купим воће и поврће. Ј- х-ћ- д- с-п-р-а-к-т- д- к-п-м в-ћ- и п-в-ћ-. ----------------------------------------------- Ја хоћу до супермаркета да купим воће и поврће. 0
J- hoć- do---per-a---t---a k---m -oć- i ----ć-. Ja hoc-u do supermarketa da kupim voc-e i povrc-e. J- h-c-u d- s-p-r-a-k-t- d- k-p-m v-c-e i p-v-c-e- -------------------------------------------------- Ja hoću do supermarketa da kupim voće i povrće.
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. Ј- хо---д--п----a--а-ку-и- з-мич-е-и--л-б. Ја хоћу до пекарa да купим земичке и хлеб. Ј- х-ћ- д- п-к-р- д- к-п-м з-м-ч-е и х-е-. ------------------------------------------ Ја хоћу до пекарa да купим земичке и хлеб. 0
J---o----d- -eka-- -----p-- zemi--e-i--leb. Ja hoc-u do pekara da kupim zemičke i hleb. J- h-c-u d- p-k-r- d- k-p-m z-m-č-e i h-e-. ------------------------------------------- Ja hoću do pekara da kupim zemičke i hleb.

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!