Ordlista

sv Bisatser med om   »   sl Odvisni stavki z ali (če)

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [triindevetdeset]

Odvisni stavki z ali (če)

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. N- --m,--l- me-l-ubi -i---r-d). N_ v___ a__ m_ l____ (___ r____ N- v-m- a-i m- l-u-i (-m- r-d-. ------------------------------- Ne vem, ali me ljubi (ima rad). 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. Ne----,-al--s---- vr---. N_ v___ a__ s_ b_ v_____ N- v-m- a-i s- b- v-n-l- ------------------------ Ne vem, ali se bo vrnil. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. Ne-v--- a-i--e -----kl-c--. N_ v___ a__ m_ b_ p________ N- v-m- a-i m- b- p-k-i-a-. --------------------------- Ne vem, ali me bo poklical. 0
Om han älskar mig? A-- -e r-s -j--i? A__ m_ r__ l_____ A-i m- r-s l-u-i- ----------------- Ali me res ljubi? 0
Om han kommer tillbaka? A---bo ----e- ----j? A__ b_ p_____ n_____ A-i b- p-i-e- n-z-j- -------------------- Ali bo prišel nazaj? 0
Om han ringer mig? A-- me--o-res--o---c--? A__ m_ b_ r__ p________ A-i m- b- r-s p-k-i-a-? ----------------------- Ali me bo res poklical? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. Spr---jem-se,------i-li-n-m-. S________ s__ a__ m____ n____ S-r-š-j-m s-, a-i m-s-i n-m-. ----------------------------- Sprašujem se, ali misli name. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. S-r-----m---, ----im------no d-u--. S________ s__ a__ i__ k_____ d_____ S-r-š-j-m s-, a-i i-a k-k-n- d-u-o- ----------------------------------- Sprašujem se, ali ima kakšno drugo. 0
Jag undrar, om han ljuger. Spra-uje--se---li -a-e. S________ s__ a__ l____ S-r-š-j-m s-, a-i l-ž-. ----------------------- Sprašujem se, ali laže. 0
Om han tänker på mig? A-- -plo----s---n---? A__ s____ m____ n____ A-i s-l-h m-s-i n-m-? --------------------- Ali sploh misli name? 0
Om han har en annan? A---------kšn----ug-? A__ i__ k_____ d_____ A-i i-a k-k-n- d-u-o- --------------------- Ali ima kakšno drugo? 0
Om han säger sanningen? A-i -plo---o-o-i-re-ni-o? A__ s____ g_____ r_______ A-i s-l-h g-v-r- r-s-i-o- ------------------------- Ali sploh govori resnico? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. Dvo---, -a -e --a-z--es rad. D______ d_ m_ i__ z____ r___ D-o-i-, d- m- i-a z-r-s r-d- ---------------------------- Dvomim, da me ima zares rad. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. D--mi-- -a m- -- p--a-. D______ d_ m_ b_ p_____ D-o-i-, d- m- b- p-s-l- ----------------------- Dvomim, da mi bo pisal. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. Dvo-i-,--a -- ---p--o-i- z-----. D______ d_ s_ b_ p______ z m____ D-o-i-, d- s- b- p-r-č-l z m-n-. -------------------------------- Dvomim, da se bo poročil z mano. 0
Om han verkligen tycker om mig? A---m----- ---es-rad? A__ m_ i__ z____ r___ A-i m- i-a z-r-s r-d- --------------------- Ali me ima zares rad? 0
Om han skriver till mig? A-i mi b----loh---sa-? A__ m_ b_ s____ p_____ A-i m- b- s-l-h p-s-l- ---------------------- Ali mi bo sploh pisal? 0
Om han gifter sig med mig? A-i s---o sp--h p--o--l z m---? A__ s_ b_ s____ p______ z m____ A-i s- b- s-l-h p-r-č-l z m-n-? ------------------------------- Ali se bo sploh poročil z mano? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + slovenska (1-100) MP3 slovenska (1-100)
Ingen video hittades!

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…