Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   ur ‫سوالات – ماضی 2‬

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

‫86 [چھیاسی]‬

cheyasi

‫سوالات – ماضی 2‬

[sawalaat maazi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? ‫-- ن------ی-ٹا-----ن--- -ے؟‬ ‫تم نے کونسی ٹائی باندھی ہے؟‬ ‫-م ن- ک-ن-ی ٹ-ئ- ب-ن-ھ- ہ-؟- ----------------------------- ‫تم نے کونسی ٹائی باندھی ہے؟‬ 0
tu---e ---si-tie-ba----i? tum ne konsi tie baandhi? t-m n- k-n-i t-e b-a-d-i- ------------------------- tum ne konsi tie baandhi?
Vilken bil har du köpt? ‫تم--ے کو-س--گ-ڑی خ-ی-ی ہے-‬ ‫تم نے کونسی گاڑی خریدی ہے؟‬ ‫-م ن- ک-ن-ی گ-ڑ- خ-ی-ی ہ-؟- ---------------------------- ‫تم نے کونسی گاڑی خریدی ہے؟‬ 0
t----e--o--- g-ar- --a-i--? tum ne konsi gaari kharidi? t-m n- k-n-i g-a-i k-a-i-i- --------------------------- tum ne konsi gaari kharidi?
Vilken tidning har du prenumererat på? ‫-م -ے-ک-نس- ---ار -ی -رید--ی--ی ہے؟‬ ‫تم نے کونسے اخبار کی خریداری کی ہے؟‬ ‫-م ن- ک-ن-ے ا-ب-ر ک- خ-ی-ا-ی ک- ہ-؟- ------------------------------------- ‫تم نے کونسے اخبار کی خریداری کی ہے؟‬ 0
tum n- --n-- --hb-- -- -ha-idari--i----? tum ne konse akhbar ki kharidari ki hai? t-m n- k-n-e a-h-a- k- k-a-i-a-i k- h-i- ---------------------------------------- tum ne konse akhbar ki kharidari ki hai?
Vem har du sett? ‫آ--ن- ک-ے --کھا-‬ ‫آپ نے کسے دیکھا؟‬ ‫-پ ن- ک-ے د-ک-ا-‬ ------------------ ‫آپ نے کسے دیکھا؟‬ 0
aa------i--y --kha? aap ne kisay dekha? a-p n- k-s-y d-k-a- ------------------- aap ne kisay dekha?
Vem har du träffat? ‫-پ-کس-سے-مل--‬ ‫آپ کس سے ملے؟‬ ‫-پ ک- س- م-ے-‬ --------------- ‫آپ کس سے ملے؟‬ 0
aap--i- -- -a-a-? aap kis se malay? a-p k-s s- m-l-y- ----------------- aap kis se malay?
Vem har du känt igen? ‫آ- نے-کس--و پہچ-ن- ؟‬ ‫آپ نے کس کو پہچانا ؟‬ ‫-پ ن- ک- ک- پ-چ-ن- ؟- ---------------------- ‫آپ نے کس کو پہچانا ؟‬ 0
aa---- -is-ko pe-c-ana? aap ne kis ko pehchana? a-p n- k-s k- p-h-h-n-? ----------------------- aap ne kis ko pehchana?
När har ni gått upp? ‫آ- ک- -ٹ-ے--‬ ‫آپ کب اٹھے ؟‬ ‫-پ ک- ا-ھ- ؟- -------------- ‫آپ کب اٹھے ؟‬ 0
a-p-k-b----h--? aap kab utthay? a-p k-b u-t-a-? --------------- aap kab utthay?
När har ni börjat? ‫-پ -ے ک- ش-و- --ا ؟‬ ‫آپ نے کب شروع کیا ؟‬ ‫-پ ن- ک- ش-و- ک-ا ؟- --------------------- ‫آپ نے کب شروع کیا ؟‬ 0
a-p -e ----s-ur- k--? aap ne kab shuru kya? a-p n- k-b s-u-u k-a- --------------------- aap ne kab shuru kya?
När har ni slutat? ‫آپ-ن--ک- خت- ک-ا ؟‬ ‫آپ نے کب ختم کیا ؟‬ ‫-پ ن- ک- خ-م ک-ا ؟- -------------------- ‫آپ نے کب ختم کیا ؟‬ 0
aap-ne---b --at---k--? aap ne kab khatam kya? a-p n- k-b k-a-a- k-a- ---------------------- aap ne kab khatam kya?
Varför har ni vaknat? ‫-پ-ک-وں--ٹ-ے-؟‬ ‫آپ کیوں اٹھے ؟‬ ‫-پ ک-و- ا-ھ- ؟- ---------------- ‫آپ کیوں اٹھے ؟‬ 0
a----iyo-----ha-? aap kiyon utthay? a-p k-y-n u-t-a-? ----------------- aap kiyon utthay?
Varför blev ni lärare? ‫آ- ---ا--/ --چ--ک--- ب---؟‬ ‫آپ استاد / ٹیچر کیوں بنے ؟‬ ‫-پ ا-ت-د / ٹ-چ- ک-و- ب-ے ؟- ---------------------------- ‫آپ استاد / ٹیچر کیوں بنے ؟‬ 0
a------c--r-k--on b---y? aap teacher kiyon banay? a-p t-a-h-r k-y-n b-n-y- ------------------------ aap teacher kiyon banay?
Varför har ni tagit en taxi? ‫آ---- -یک-ی--یوں -ی -‬ ‫آپ نے ٹیکسی کیوں لی ؟‬ ‫-پ ن- ٹ-ک-ی ک-و- ل- ؟- ----------------------- ‫آپ نے ٹیکسی کیوں لی ؟‬ 0
a----- -a-- ---on--i? aap ne taxi kiyon li? a-p n- t-x- k-y-n l-? --------------------- aap ne taxi kiyon li?
Vart kommer ni ifrån? ‫-- ک-ا--س- آ-- -‬ ‫آپ کہاں سے آئے ؟‬ ‫-پ ک-ا- س- آ-ے ؟- ------------------ ‫آپ کہاں سے آئے ؟‬ 0
a----aha--s- ----? aap kahan se aaye? a-p k-h-n s- a-y-? ------------------ aap kahan se aaye?
Vart har ni gått? ‫-پ--ہ---گئے ؟‬ ‫آپ کہاں گئے ؟‬ ‫-پ ک-ا- گ-ے ؟- --------------- ‫آپ کہاں گئے ؟‬ 0
aa--ka-----a-e? aap kahan gaye? a-p k-h-n g-y-? --------------- aap kahan gaye?
Var har ni varit? ‫آ- --اں -ھے؟‬ ‫آپ کہاں تھے؟‬ ‫-پ ک-ا- ت-ے-‬ -------------- ‫آپ کہاں تھے؟‬ 0
aa- k-----t-e-? aap kahan they? a-p k-h-n t-e-? --------------- aap kahan they?
Vem har du hjälpt? ‫-پ--ے کس -ی --د ----‬ ‫آپ نے کس کی مدد کی ؟‬ ‫-پ ن- ک- ک- م-د ک- ؟- ---------------------- ‫آپ نے کس کی مدد کی ؟‬ 0
aap----ki- k--m-d-- -i? aap ne kis ki madad ki? a-p n- k-s k- m-d-d k-? ----------------------- aap ne kis ki madad ki?
Vem har du skrivit till? ‫آپ-ن------و----ا ؟‬ ‫آپ نے کس کو لکھا ؟‬ ‫-پ ن- ک- ک- ل-ھ- ؟- -------------------- ‫آپ نے کس کو لکھا ؟‬ 0
a-p-ne kis-----i-h-? aap ne kis ko likha? a-p n- k-s k- l-k-a- -------------------- aap ne kis ko likha?
Vem har du svarat? ‫آپ-ن--کس----ج-اب-د-ا -‬ ‫آپ نے کس کو جواب دیا ؟‬ ‫-پ ن- ک- ک- ج-ا- د-ا ؟- ------------------------ ‫آپ نے کس کو جواب دیا ؟‬ 0
aa--ne---s ko --w-b d--a? aap ne kis ko jawab diya? a-p n- k-s k- j-w-b d-y-? ------------------------- aap ne kis ko jawab diya?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…