Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   ur ‫سوالات – ماضی 2‬

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

‫86 [چھیاسی]‬

cheyasi

‫سوالات – ماضی 2‬

sawalaat maazi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska urdu Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? ‫---ن--ک-ن-- ٹا----ا-د-ی-ہ-؟‬ ‫__ ن_ ک____ ٹ___ ب_____ ہ___ ‫-م ن- ک-ن-ی ٹ-ئ- ب-ن-ھ- ہ-؟- ----------------------------- ‫تم نے کونسی ٹائی باندھی ہے؟‬ 0
t-- -e-konsi -ie-ba--d--? t__ n_ k____ t__ b_______ t-m n- k-n-i t-e b-a-d-i- ------------------------- tum ne konsi tie baandhi?
Vilken bil har du köpt? ‫-م-نے--و--ی--------یدی ہے؟‬ ‫__ ن_ ک____ گ___ خ____ ہ___ ‫-م ن- ک-ن-ی گ-ڑ- خ-ی-ی ہ-؟- ---------------------------- ‫تم نے کونسی گاڑی خریدی ہے؟‬ 0
t---ne-k-ns- -aar- -ha--di? t__ n_ k____ g____ k_______ t-m n- k-n-i g-a-i k-a-i-i- --------------------------- tum ne konsi gaari kharidi?
Vilken tidning har du prenumererat på? ‫-م--ے ---سے اخب---ک--خریدا-ی--ی ہ-؟‬ ‫__ ن_ ک____ ا____ ک_ خ______ ک_ ہ___ ‫-م ن- ک-ن-ے ا-ب-ر ک- خ-ی-ا-ی ک- ہ-؟- ------------------------------------- ‫تم نے کونسے اخبار کی خریداری کی ہے؟‬ 0
t-m n--ko--e-a-h-ar k--kha-ida----i h--? t__ n_ k____ a_____ k_ k________ k_ h___ t-m n- k-n-e a-h-a- k- k-a-i-a-i k- h-i- ---------------------------------------- tum ne konse akhbar ki kharidari ki hai?
Vem har du sett? ‫آپ ------ ----ا-‬ ‫__ ن_ ک__ د______ ‫-پ ن- ک-ے د-ک-ا-‬ ------------------ ‫آپ نے کسے دیکھا؟‬ 0
a-p ne k-s--------? a__ n_ k____ d_____ a-p n- k-s-y d-k-a- ------------------- aap ne kisay dekha?
Vem har du träffat? ‫آ---- س--م--؟‬ ‫__ ک_ س_ م____ ‫-پ ک- س- م-ے-‬ --------------- ‫آپ کس سے ملے؟‬ 0
aa----s--e m--ay? a__ k__ s_ m_____ a-p k-s s- m-l-y- ----------------- aap kis se malay?
Vem har du känt igen? ‫-پ-ن--ک-------چ--ا ؟‬ ‫__ ن_ ک_ ک_ پ_____ ؟_ ‫-پ ن- ک- ک- پ-چ-ن- ؟- ---------------------- ‫آپ نے کس کو پہچانا ؟‬ 0
a-p -e k-s-ko-pe--ha-a? a__ n_ k__ k_ p________ a-p n- k-s k- p-h-h-n-? ----------------------- aap ne kis ko pehchana?
När har ni gått upp? ‫-پ -ب-ا-ھ---‬ ‫__ ک_ ا___ ؟_ ‫-پ ک- ا-ھ- ؟- -------------- ‫آپ کب اٹھے ؟‬ 0
a-p --b ---h-y? a__ k__ u______ a-p k-b u-t-a-? --------------- aap kab utthay?
När har ni börjat? ‫-- -ے-ک----وع کیا ؟‬ ‫__ ن_ ک_ ش___ ک__ ؟_ ‫-پ ن- ک- ش-و- ک-ا ؟- --------------------- ‫آپ نے کب شروع کیا ؟‬ 0
a-p -- -a- s-uru kya? a__ n_ k__ s____ k___ a-p n- k-b s-u-u k-a- --------------------- aap ne kab shuru kya?
När har ni slutat? ‫آ- -- ک- --م ک-- ؟‬ ‫__ ن_ ک_ خ__ ک__ ؟_ ‫-پ ن- ک- خ-م ک-ا ؟- -------------------- ‫آپ نے کب ختم کیا ؟‬ 0
aa--ne--ab -ha-a--k-a? a__ n_ k__ k_____ k___ a-p n- k-b k-a-a- k-a- ---------------------- aap ne kab khatam kya?
Varför har ni vaknat? ‫آ------ -ٹھے-؟‬ ‫__ ک___ ا___ ؟_ ‫-پ ک-و- ا-ھ- ؟- ---------------- ‫آپ کیوں اٹھے ؟‬ 0
a-p kiy-n-u-thay? a__ k____ u______ a-p k-y-n u-t-a-? ----------------- aap kiyon utthay?
Varför blev ni lärare? ‫-----تا- /-ٹ--- ک-وں --ے -‬ ‫__ ا____ / ٹ___ ک___ ب__ ؟_ ‫-پ ا-ت-د / ٹ-چ- ک-و- ب-ے ؟- ---------------------------- ‫آپ استاد / ٹیچر کیوں بنے ؟‬ 0
aa---e---er-----n b--a-? a__ t______ k____ b_____ a-p t-a-h-r k-y-n b-n-y- ------------------------ aap teacher kiyon banay?
Varför har ni tagit en taxi? ‫----ے-ٹی-------ں-لی-؟‬ ‫__ ن_ ٹ____ ک___ ل_ ؟_ ‫-پ ن- ٹ-ک-ی ک-و- ل- ؟- ----------------------- ‫آپ نے ٹیکسی کیوں لی ؟‬ 0
aa- ne -------y-n l-? a__ n_ t___ k____ l__ a-p n- t-x- k-y-n l-? --------------------- aap ne taxi kiyon li?
Vart kommer ni ifrån? ‫آ- ---ں--ے آئ--؟‬ ‫__ ک___ س_ آ__ ؟_ ‫-پ ک-ا- س- آ-ے ؟- ------------------ ‫آپ کہاں سے آئے ؟‬ 0
a-----ha- -e--a-e? a__ k____ s_ a____ a-p k-h-n s- a-y-? ------------------ aap kahan se aaye?
Vart har ni gått? ‫آ------ گ-ے-؟‬ ‫__ ک___ گ__ ؟_ ‫-پ ک-ا- گ-ے ؟- --------------- ‫آپ کہاں گئے ؟‬ 0
aap -ah-- gaye? a__ k____ g____ a-p k-h-n g-y-? --------------- aap kahan gaye?
Var har ni varit? ‫-پ--ہ-ں --ے-‬ ‫__ ک___ ت____ ‫-پ ک-ا- ت-ے-‬ -------------- ‫آپ کہاں تھے؟‬ 0
aa- k-h-n --e-? a__ k____ t____ a-p k-h-n t-e-? --------------- aap kahan they?
Vem har du hjälpt? ‫آ---ے-کس--- --د-ک--؟‬ ‫__ ن_ ک_ ک_ م__ ک_ ؟_ ‫-پ ن- ک- ک- م-د ک- ؟- ---------------------- ‫آپ نے کس کی مدد کی ؟‬ 0
a-p-n- -is -i-mad-- -i? a__ n_ k__ k_ m____ k__ a-p n- k-s k- m-d-d k-? ----------------------- aap ne kis ki madad ki?
Vem har du skrivit till? ‫---نے ----- -کھا -‬ ‫__ ن_ ک_ ک_ ل___ ؟_ ‫-پ ن- ک- ک- ل-ھ- ؟- -------------------- ‫آپ نے کس کو لکھا ؟‬ 0
aa-----k-s-ko li---? a__ n_ k__ k_ l_____ a-p n- k-s k- l-k-a- -------------------- aap ne kis ko likha?
Vem har du svarat? ‫-پ----ک--کو--و---دی- ؟‬ ‫__ ن_ ک_ ک_ ج___ د__ ؟_ ‫-پ ن- ک- ک- ج-ا- د-ا ؟- ------------------------ ‫آپ نے کس کو جواب دیا ؟‬ 0
aa- n- kis k- -a-a--di--? a__ n_ k__ k_ j____ d____ a-p n- k-s k- j-w-b d-y-? ------------------------- aap ne kis ko jawab diya?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + urdu (1-100) MP3 urdu (1-100)
Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…