Ordlista

sv Årstider och väder   »   hr Godišnja doba i vrijeme

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [šesnaest]

Godišnja doba i vrijeme

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kroatiska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ovo ---god--n---dob-: O__ s_ g_______ d____ O-o s- g-d-š-j- d-b-: --------------------- Ovo su godišnja doba: 0
Våren, sommaren, P--l--ć-,-lj---, P________ l_____ P-o-j-ć-, l-e-o- ---------------- Proljeće, ljeto, 0
hösten och vintern. j--en - zima. j____ i z____ j-s-n i z-m-. ------------- jesen i zima. 0
Sommaren är hett. L---o--e --u-e. L____ j_ v_____ L-e-o j- v-u-e- --------------- Ljeto je vruće. 0
På sommaren skiner solen. Ljeti--ij- sunc-. L____ s___ s_____ L-e-i s-j- s-n-e- ----------------- Ljeti sija sunce. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. L-eti -a-o-id--o---ta--. L____ r___ i____ š______ L-e-i r-d- i-e-o š-t-t-. ------------------------ Ljeti rado idemo šetati. 0
Vintern är kall. Zima ---h--dn-. Z___ j_ h______ Z-m- j- h-a-n-. --------------- Zima je hladna. 0
På vintern snöar eller regnar det. Z-m--pada ---j-g -li ki--. Z___ p___ s_____ i__ k____ Z-m- p-d- s-i-e- i-i k-š-. -------------------------- Zimi pada snijeg ili kiša. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Z-m----do -sta-em- -o--. Z___ r___ o_______ d____ Z-m- r-d- o-t-j-m- d-m-. ------------------------ Zimi rado ostajemo doma. 0
Det är kallt. H-ad-o-je. H_____ j__ H-a-n- j-. ---------- Hladno je. 0
Det regnar. Pada-k-š-. P___ k____ P-d- k-š-. ---------- Pada kiša. 0
Det är blåsigt. Vje--ovito je. V_________ j__ V-e-r-v-t- j-. -------------- Vjetrovito je. 0
Det är varmt. Topl----. T____ j__ T-p-o j-. --------- Toplo je. 0
Det är soligt. S-nč-n- -e. S______ j__ S-n-a-o j-. ----------- Sunčano je. 0
Det är klart väder. V--ro--e. V____ j__ V-d-o j-. --------- Vedro je. 0
Vad är det för väder idag? K-k----e -r---me d--a-? K____ j_ v______ d_____ K-k-o j- v-i-e-e d-n-s- ----------------------- Kakvo je vrijeme danas? 0
Det är kallt idag. Da-as--e -----o. D____ j_ h______ D-n-s j- h-a-n-. ---------------- Danas je hladno. 0
Det är varmt idag. D-nas-j--t-pl-. D____ j_ t_____ D-n-s j- t-p-o- --------------- Danas je toplo. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kroatiska (1-100) MP3 kroatiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.