Ordlista

sv Årstider och väder   »   fa ‫فصل های سال و آب و هوا‬

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

‫16 [شانزده]‬

16 [shânz-dah]

‫فصل های سال و آب و هوا‬

[fasl-hâye sâl va âb o havâ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Det här är årstiderna: ‫-ی---ا------ا- س-ل--ست-د:‬ ‫این ها فصل های سال هستند:‬ ‫-ی- ه- ف-ل ه-ی س-ل ه-ت-د-‬ --------------------------- ‫این ها فصل های سال هستند:‬ 0
i--h- --sl-hây----- h-st---: in-hâ fasl-hâye sâl hastand: i---â f-s---â-e s-l h-s-a-d- ---------------------------- in-hâ fasl-hâye sâl hastand:
Våren, sommaren, ‫-هار- ت-ب-ت--،‬ ‫بهار، تابستان،‬ ‫-ه-ر- ت-ب-ت-ن-‬ ---------------- ‫بهار، تابستان،‬ 0
bah--, -----t-n bahâr, tâbestân b-h-r- t-b-s-â- --------------- bahâr, tâbestân
hösten och vintern. ‫پائی- و ---ت--.‬ ‫پائیز و زمستان.‬ ‫-ا-ی- و ز-س-ا-.- ----------------- ‫پائیز و زمستان.‬ 0
pâ---va -em--t-n pâiz va zemestân p-i- v- z-m-s-â- ---------------- pâiz va zemestân
Sommaren är hett. ‫-ا--تان-گر--ا-ت-‬ ‫تابستان گرم است.‬ ‫-ا-س-ا- گ-م ا-ت-‬ ------------------ ‫تابستان گرم است.‬ 0
t--e-t-n-gar- as-. tâbestân garm ast. t-b-s-â- g-r- a-t- ------------------ tâbestân garm ast.
På sommaren skiner solen. ‫------س-ان--ور-ید می--ر-ش--‬ ‫در تابستان خورشید می-درخشد.‬ ‫-ر ت-ب-ت-ن خ-ر-ی- م-‌-ر-ش-.- ----------------------------- ‫در تابستان خورشید می‌درخشد.‬ 0
dar -â----â- kho--s--d mi--âb-d. dar tâbestân khor-shid mi-tâbad. d-r t-b-s-â- k-o---h-d m---â-a-. -------------------------------- dar tâbestân khor-shid mi-tâbad.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. ‫در-تاب-ت---د-س--د--ی- -یاد- -و- -ن---‬ ‫در تابستان دوست داریم پیاده روی کنیم.‬ ‫-ر ت-ب-ت-ن د-س- د-ر-م پ-ا-ه ر-ی ک-ی-.- --------------------------------------- ‫در تابستان دوست داریم پیاده روی کنیم.‬ 0
dar tâb--t-----os- ---im----d- --vi------. dar tâbestân doost dârim piâde ravi konim. d-r t-b-s-â- d-o-t d-r-m p-â-e r-v- k-n-m- ------------------------------------------ dar tâbestân doost dârim piâde ravi konim.
Vintern är kall. ‫ز---ان --د است.‬ ‫زمستان سرد است.‬ ‫-م-ت-ن س-د ا-ت-‬ ----------------- ‫زمستان سرد است.‬ 0
z--es-ân--ar- --t. zemestân sard ast. z-m-s-â- s-r- a-t- ------------------ zemestân sard ast.
På vintern snöar eller regnar det. ‫در---س--ن --ف -ا باران م---ا-د.‬ ‫در زمستان برف یا باران می-بارد.‬ ‫-ر ز-س-ا- ب-ف ی- ب-ر-ن م-‌-ا-د-‬ --------------------------------- ‫در زمستان برف یا باران می‌بارد.‬ 0
d-r -e-est----a-f -----r-n -ibâ-ad. dar zemestân barf yâ bârân mibârad. d-r z-m-s-â- b-r- y- b-r-n m-b-r-d- ----------------------------------- dar zemestân barf yâ bârân mibârad.
På vintern stannar vi gärna hemma. ‫در---ستا-------دار---در---ن--ب--ن--.‬ ‫در زمستان دوست داریم در خانه بمانیم.‬ ‫-ر ز-س-ا- د-س- د-ر-م د- خ-ن- ب-ا-ی-.- -------------------------------------- ‫در زمستان دوست داریم در خانه بمانیم.‬ 0
dar z-m-st-n -i-h-t-r-d---t dârim--a--k---e -----im. dar zemestân bish-tar doost dârim dar khâne bemânim. d-r z-m-s-â- b-s---a- d-o-t d-r-m d-r k-â-e b-m-n-m- ---------------------------------------------------- dar zemestân bish-tar doost dârim dar khâne bemânim.
Det är kallt. ‫هوا ‫-رد است.‬ ‫هوا ‫سرد است.‬ ‫-و- ‫-ر- ا-ت-‬ --------------- ‫هوا ‫سرد است.‬ 0
sa-d--s-. sard ast. s-r- a-t- --------- sard ast.
Det regnar. ‫--ران می‌-ارد.‬ ‫باران می-بارد.‬ ‫-ا-ا- م-‌-ا-د-‬ ---------------- ‫باران می‌بارد.‬ 0
bâ-â- m---r-d. bârân mibârad. b-r-n m-b-r-d- -------------- bârân mibârad.
Det är blåsigt. ‫با---ی-و--.‬ ‫باد می-وزد.‬ ‫-ا- م-‌-ز-.- ------------- ‫باد می‌وزد.‬ 0
b---m------d. bâd mi-vazad. b-d m---a-a-. ------------- bâd mi-vazad.
Det är varmt. ‫ه-ا---رم است.‬ ‫هوا ‫گرم است.‬ ‫-و- ‫-ر- ا-ت-‬ --------------- ‫هوا ‫گرم است.‬ 0
ga-m---t. garm ast. g-r- a-t- --------- garm ast.
Det är soligt. ‫ه-- --ف---ی-اس-.‬ ‫هوا ‫آفتابی است.‬ ‫-و- ‫-ف-ا-ی ا-ت-‬ ------------------ ‫هوا ‫آفتابی است.‬ 0
â--âb--a-t. âftâbi ast. â-t-b- a-t- ----------- âftâbi ast.
Det är klart väder. ‫--ا --ف -ست-‬ ‫هوا صاف است.‬ ‫-و- ص-ف ا-ت-‬ -------------- ‫هوا صاف است.‬ 0
hav- --- a--. havâ sâf ast. h-v- s-f a-t- ------------- havâ sâf ast.
Vad är det för väder idag? ‫-----م-وز-چ--ر ا-ت؟‬ ‫هوا امروز چطور است؟‬ ‫-و- ا-ر-ز چ-و- ا-ت-‬ --------------------- ‫هوا امروز چطور است؟‬ 0
ha----mro-z c--t-- a--? havâ emrooz chetor ast? h-v- e-r-o- c-e-o- a-t- ----------------------- havâ emrooz chetor ast?
Det är kallt idag. ‫ا-روز س-- --ت.‬ ‫امروز سرد است.‬ ‫-م-و- س-د ا-ت-‬ ---------------- ‫امروز سرد است.‬ 0
e---oz-s-r-----. emrooz sard ast. e-r-o- s-r- a-t- ---------------- emrooz sard ast.
Det är varmt idag. ‫---و- گرم ا-ت-‬ ‫امروز گرم است.‬ ‫-م-و- گ-م ا-ت-‬ ---------------- ‫امروز گرم است.‬ 0
e-ro-- --r--a-t. emrooz garm ast. e-r-o- g-r- a-t- ---------------- emrooz garm ast.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.