Ordlista

sv Årstider och väder   »   ro Anotimpuri şi vreme

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [şaisprezece]

Anotimpuri şi vreme

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ac--t-- sunt -n---mpur--e: A______ s___ a____________ A-e-t-a s-n- a-o-i-p-r-l-: -------------------------- Acestea sunt anotimpurile: 0
Våren, sommaren, p---ăv--a,-vara, p_________ v____ p-i-ă-a-a- v-r-, ---------------- primăvara, vara, 0
hösten och vintern. toamn--ş---a-na. t_____ ş_ i_____ t-a-n- ş- i-r-a- ---------------- toamna şi iarna. 0
Sommaren är hett. V-r- e--e---e-b---e. V___ e___ f_________ V-r- e-t- f-e-b-n-e- -------------------- Vara este fierbinte. 0
På sommaren skiner solen. V--a-bate-so-rele. V___ b___ s_______ V-r- b-t- s-a-e-e- ------------------ Vara bate soarele. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Var-----gem-să n- p--mbăm cu--l-----. V___ m_____ s_ n_ p______ c_ p_______ V-r- m-r-e- s- n- p-i-b-m c- p-ă-e-e- ------------------------------------- Vara mergem să ne plimbăm cu plăcere. 0
Vintern är kall. Iarna es-e r-c-. I____ e___ r____ I-r-a e-t- r-c-. ---------------- Iarna este rece. 0
På vintern snöar eller regnar det. Iar----in-- --u ---uă. I____ n____ s__ p_____ I-r-a n-n-e s-u p-o-ă- ---------------------- Iarna ninge sau plouă. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. I-r---------- --ă--r- a--s-. I____ s___ c_ p______ a_____ I-r-a s-ă- c- p-ă-e-e a-a-ă- ---------------------------- Iarna stăm cu plăcere acasă. 0
Det är kallt. E-te-re-e. E___ r____ E-t- r-c-. ---------- Este rece. 0
Det regnar. Pl-uă. P_____ P-o-ă- ------ Plouă. 0
Det är blåsigt. B-t- ---t--. B___ v______ B-t- v-n-u-. ------------ Bate vântul. 0
Det är varmt. Est- ---d. E___ c____ E-t- c-l-. ---------- Este cald. 0
Det är soligt. E--e în--ri-. E___ î_______ E-t- î-s-r-t- ------------- Este însorit. 0
Det är klart väder. Es-e s-n-n. E___ s_____ E-t- s-n-n- ----------- Este senin. 0
Vad är det för väder idag? C---e-te -s---i ---m-a? C__ e___ a_____ v______ C-m e-t- a-t-z- v-e-e-? ----------------------- Cum este astăzi vremea? 0
Det är kallt idag. A--ă-- es-e -ece. A_____ e___ r____ A-t-z- e-t- r-c-. ----------------- Astăzi este rece. 0
Det är varmt idag. Astăz---s----al-. A_____ e___ c____ A-t-z- e-t- c-l-. ----------------- Astăzi este cald. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + rumänska (1-100) MP3 rumänska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.