Ordlista

sv Årstider och väder   »   am ወቅቶች እና የአየር ሁኔታ

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [አስራ ስድስት]

16 [āsira sidisiti]

ወቅቶች እና የአየር ሁኔታ

[wek’itochina ye’āyeri hunēta]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Det här är årstiderna: እ--- ወ-ቶ----ው። እነዚህ ወቅቶች ናቸው። እ-ዚ- ወ-ቶ- ና-ው- -------------- እነዚህ ወቅቶች ናቸው። 0
in-z--i -ek’i-ochi --chew-. inezīhi wek’itochi nachewi. i-e-ī-i w-k-i-o-h- n-c-e-i- --------------------------- inezīhi wek’itochi nachewi.
Våren, sommaren, ጸደይ-፤--ጋ ጸደይ ፤ በጋ ጸ-ይ ፤ በ- -------- ጸደይ ፤ በጋ 0
t---d--- - --ga ts’edeyi ; bega t-’-d-y- ; b-g- --------------- ts’edeyi ; bega
hösten och vintern. በ-ግ ፤-ክረ-ት በልግ ፤ ክረምት በ-ግ ፤ ክ-ም- ---------- በልግ ፤ ክረምት 0
b-li---; --re-i-i beligi ; kiremiti b-l-g- ; k-r-m-t- ----------------- beligi ; kiremiti
Sommaren är hett. በ- -ቃ-ማ-ነው። በጋ ሞቃታማ ነው። በ- ሞ-ታ- ነ-። ----------- በጋ ሞቃታማ ነው። 0
be-- --k--t--a--e--. bega mok’atama newi. b-g- m-k-a-a-a n-w-. -------------------- bega mok’atama newi.
På sommaren skiner solen. ጸ-- በ-ጋ---ምቃለ- / -በ--ች። ጸሐይ በበጋ ትደምቃለች / ትበራለች። ጸ-ይ በ-ጋ ት-ም-ለ- / ት-ራ-ች- ----------------------- ጸሐይ በበጋ ትደምቃለች / ትበራለች። 0
t-’-ḥ-yi -e-e-- t-d--ik-a---hi-/ -i-era----i. ts’eh-āyi bebega tidemik’alechi / tiberalechi. t-’-h-ā-i b-b-g- t-d-m-k-a-e-h- / t-b-r-l-c-i- ---------------------------------------------- ts’eḥāyi bebega tidemik’alechi / tiberalechi.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. በ-- እኛ --ግ- ጉ---ድረግ እን-ዳ--። በበጋ እኛ የእግር ጉዞ ማድረግ እንወዳለን። በ-ጋ እ- የ-ግ- ጉ- ማ-ረ- እ-ወ-ለ-። --------------------------- በበጋ እኛ የእግር ጉዞ ማድረግ እንወዳለን። 0
b--eg--iny--ye’--iri------m-d-re-- -niwe-ale--. bebega inya ye’igiri guzo madiregi iniwedaleni. b-b-g- i-y- y-’-g-r- g-z- m-d-r-g- i-i-e-a-e-i- ----------------------------------------------- bebega inya ye’igiri guzo madiregi iniwedaleni.
Vintern är kall. ክ--ት ቀዝቃዛ-ነው። ክረምት ቀዝቃዛ ነው። ክ-ም- ቀ-ቃ- ነ-። ------------- ክረምት ቀዝቃዛ ነው። 0
k---m-ti k’e-i-’-z----wi. kiremiti k’ezik’aza newi. k-r-m-t- k-e-i-’-z- n-w-. ------------------------- kiremiti k’ezik’aza newi.
På vintern snöar eller regnar det. በክ-ምት---ዶ ይጥ-ል ወይም---ንባል። በክረምት በረዶ ይጥላል ወይም ይዘንባል። በ-ረ-ት በ-ዶ ይ-ላ- ወ-ም ይ-ን-ል- ------------------------- በክረምት በረዶ ይጥላል ወይም ይዘንባል። 0
be-irem--i--e--d--yit-ila-i--e-i-i-y-zeni-a--. bekiremiti beredo yit’ilali weyimi yizenibali. b-k-r-m-t- b-r-d- y-t-i-a-i w-y-m- y-z-n-b-l-. ---------------------------------------------- bekiremiti beredo yit’ilali weyimi yizenibali.
På vintern stannar vi gärna hemma. በክ-ም- -------መቀመ-----እንወዳለን። በክረምት ቤት ውስጥ መቀመጥ እኛ እንወዳለን። በ-ረ-ት ቤ- ው-ጥ መ-መ- እ- እ-ወ-ለ-። ---------------------------- በክረምት ቤት ውስጥ መቀመጥ እኛ እንወዳለን። 0
bekir-miti bē---wis-----m-k’emet’i i--a i----------. bekiremiti bēti wisit’i mek’emet’i inya iniwedaleni. b-k-r-m-t- b-t- w-s-t-i m-k-e-e-’- i-y- i-i-e-a-e-i- ---------------------------------------------------- bekiremiti bēti wisit’i mek’emet’i inya iniwedaleni.
Det är kallt. ቀ-ቃዛ--ው። ቀዝቃዛ ነው። ቀ-ቃ- ነ-። -------- ቀዝቃዛ ነው። 0
k-ezi-’--a n-w-. k’ezik’aza newi. k-e-i-’-z- n-w-. ---------------- k’ezik’aza newi.
Det regnar. እ-----ነው። እየዘነበ ነው። እ-ዘ-በ ነ-። --------- እየዘነበ ነው። 0
i-e-en----ne-i. iyezenebe newi. i-e-e-e-e n-w-. --------------- iyezenebe newi.
Det är blåsigt. ነፋ-ማ---። ነፋሻማ ነው። ነ-ሻ- ነ-። -------- ነፋሻማ ነው። 0
n-fas-a----e--. nefashama newi. n-f-s-a-a n-w-. --------------- nefashama newi.
Det är varmt. ሞ-ታ- --። ሞቃታማ ነው። ሞ-ታ- ነ-። -------- ሞቃታማ ነው። 0
mo---ta-- ne--. mok’atama newi. m-k-a-a-a n-w-. --------------- mok’atama newi.
Det är soligt. ፀሐያማ-ነው። ፀሐያማ ነው። ፀ-ያ- ነ-። -------- ፀሐያማ ነው። 0
t-s-eh-āyam--n-w-. t-s’eh-āyama newi. t-s-e-̣-y-m- n-w-. ------------------ t͟s’eḥāyama newi.
Det är klart väder. አ-ደ-- ነው። አስደሳች ነው። አ-ደ-ች ነ-። --------- አስደሳች ነው። 0
āsid-s---- newi. āsidesachi newi. ā-i-e-a-h- n-w-. ---------------- āsidesachi newi.
Vad är det för väder idag? የ--ር-ሁ--ው -ን አይነ- -ው--ሬ? የአየር ሁኔታው ምን አይነት ነው ዛሬ? የ-የ- ሁ-ታ- ም- አ-ነ- ነ- ዛ-? ------------------------ የአየር ሁኔታው ምን አይነት ነው ዛሬ? 0
ye---er- ---ēt-wi----------e-i-ne----a--? ye’āyeri hunētawi mini āyineti newi zarē? y-’-y-r- h-n-t-w- m-n- ā-i-e-i n-w- z-r-? ----------------------------------------- ye’āyeri hunētawi mini āyineti newi zarē?
Det är kallt idag. ዛሬ---ቃ---ው። ዛሬ ቀዝቃዛ ነው። ዛ- ቀ-ቃ- ነ-። ----------- ዛሬ ቀዝቃዛ ነው። 0
z-rē k--z-k-aza-newi. zarē k’ezik’aza newi. z-r- k-e-i-’-z- n-w-. --------------------- zarē k’ezik’aza newi.
Det är varmt idag. ዛ- -ቃታማ --። ዛሬ ሞቃታማ ነው። ዛ- ሞ-ታ- ነ-። ----------- ዛሬ ሞቃታማ ነው። 0
z--ē m--’----------. zarē mok’atama newi. z-r- m-k-a-a-a n-w-. -------------------- zarē mok’atama newi.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.