Ordlista

sv Årstider och väder   »   be Поры года і надвор’е

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шаснаццаць]

16 [shasnatstsats’]

Поры года і надвор’е

Pory goda і nadvor’e

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Det här är årstiderna: В-сь поры-год-: В___ п___ г____ В-с- п-р- г-д-: --------------- Вось поры года: 0
V----por--g-da: V___ p___ g____ V-s- p-r- g-d-: --------------- Vos’ pory goda:
Våren, sommaren, в--на--л--а, в_____ л____ в-с-а- л-т-, ------------ вясна, лета, 0
v-as-a, -e--, v______ l____ v-a-n-, l-t-, ------------- vyasna, leta,
hösten och vintern. вос--- і----а. в_____ і з____ в-с-н- і з-м-. -------------- восень і зіма. 0
vo-e-’-- z---. v_____ і z____ v-s-n- і z-m-. -------------- vosen’ і zіma.
Sommaren är hett. Л-та спя---н--. Л___ с_________ Л-т- с-я-о-н-е- --------------- Лета спякотнае. 0
Let---pya-otn-e. L___ s__________ L-t- s-y-k-t-a-. ---------------- Leta spyakotnae.
På sommaren skiner solen. У-е-ку-с-еці-ь -----. У_____ с______ с_____ У-е-к- с-е-і-ь с-н-а- --------------------- Улетку свеціць сонца. 0
Ul-tku s-e---t-’-s-nts-. U_____ s________ s______ U-e-k- s-e-s-t-’ s-n-s-. ------------------------ Uletku svetsіts’ sontsa.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Улет-у-----юб-- г-ля--. У_____ м_ л____ г______ У-е-к- м- л-б-м г-л-ц-. ----------------------- Улетку мы любім гуляць. 0
Ul--ku -y-ly-bі- gulyat--. U_____ m_ l_____ g________ U-e-k- m- l-u-і- g-l-a-s-. -------------------------- Uletku my lyubіm gulyats’.
Vintern är kall. З-м- х-л-дн-я. З___ х________ З-м- х-л-д-а-. -------------- Зіма халодная. 0
Zі-a k--lo--a--. Z___ k__________ Z-m- k-a-o-n-y-. ---------------- Zіma khalodnaya.
På vintern snöar eller regnar det. У-і-ку-і--е с--г-а-------ж. У_____ і___ с___ а__ д_____ У-і-к- і-з- с-е- а-о д-ж-ж- --------------------------- Узімку ідзе снег або дождж. 0
U-і----іdze sn-- abo ------h. U_____ і___ s___ a__ d_______ U-і-k- і-z- s-e- a-o d-z-d-h- ----------------------------- Uzіmku іdze sneg abo dozhdzh.
På vintern stannar vi gärna hemma. У-імк--н-м -ад--а-ц-а ---ь д--а. У_____ н__ п_________ б___ д____ У-і-к- н-м п-д-б-е-ц- б-ц- д-м-. -------------------------------- Узімку нам падабаецца быць дома. 0
U---ku --m-p--ab--ts----by--’-doma. U_____ n__ p___________ b____ d____ U-і-k- n-m p-d-b-e-s-s- b-t-’ d-m-. ----------------------------------- Uzіmku nam padabaetstsa byts’ doma.
Det är kallt. Хо-а-на. Х_______ Х-л-д-а- -------- Холадна. 0
K-ola---. K________ K-o-a-n-. --------- Kholadna.
Det regnar. Ідз- д-жд-. І___ д_____ І-з- д-ж-ж- ----------- Ідзе дождж. 0
Іd---d------. І___ d_______ І-z- d-z-d-h- ------------- Іdze dozhdzh.
Det är blåsigt. Д-ь---вецер. Д____ в_____ Д-ь-е в-ц-р- ------------ Дзьме вецер. 0
D---e vets--. D____ v______ D-’-e v-t-e-. ------------- Dz’me vetser.
Det är varmt. Ц-п--. Ц_____ Ц-п-а- ------ Цёпла. 0
T--pla. T______ T-e-l-. ------- Tsepla.
Det är soligt. Со-еч-а. С_______ С-н-ч-а- -------- Сонечна. 0
S-n-c-na. S________ S-n-c-n-. --------- Sonechna.
Det är klart väder. Бяз--б-----. Б___________ Б-з-о-л-ч-а- ------------ Бязвоблачна. 0
B---v----c-na. B_____________ B-a-v-b-a-h-a- -------------- Byazvoblachna.
Vad är det för väder idag? Я-о---ё--я--а-в--’е? Я___ с____ н________ Я-о- с-н-я н-д-о-’-? -------------------- Якое сёння надвор’е? 0
Ya-oe--en--a n-d-o---? Y____ s_____ n________ Y-k-e s-n-y- n-d-o-’-? ---------------------- Yakoe sennya nadvor’e?
Det är kallt idag. Сённ--холад--. С____ х_______ С-н-я х-л-д-а- -------------- Сёння холадна. 0
S----- ---l-d-a. S_____ k________ S-n-y- k-o-a-n-. ---------------- Sennya kholadna.
Det är varmt idag. С-н---цё---. С____ ц_____ С-н-я ц-п-а- ------------ Сёння цёпла. 0
S-nny- t-e-l-. S_____ t______ S-n-y- t-e-l-. -------------- Sennya tsepla.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vitryska (1-100) MP3 vitryska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.