Ordlista

sv Årstider och väder   »   mk Годишни времиња и временски услови

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шеснаесет]

16 [shyesnayesyet]

Годишни времиња и временски услови

Guodishni vryemiњa i vryemyenski ooslovi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ова -е-г-дишн-т- времиња: О__ с_ г________ в_______ О-а с- г-д-ш-и-е в-е-и-а- ------------------------- Ова се годишните времиња: 0
Ov--s---gu--is--i--- vry-miњa: O__ s__ g___________ v________ O-a s-e g-o-i-h-i-y- v-y-m-њ-: ------------------------------ Ova sye guodishnitye vryemiњa:
Våren, sommaren, п--л-т--л-то п______ л___ п-о-е-, л-т- ------------ пролет, лето 0
pr---e-, -y-to p_______ l____ p-o-y-t- l-e-o -------------- prolyet, lyeto
hösten och vintern. есен- ---а. е____ з____ е-е-, з-м-. ----------- есен, зима. 0
yes-en,-z---. y______ z____ y-s-e-, z-m-. ------------- yesyen, zima.
Sommaren är hett. Ле--т- е-----о. Л_____ е ж_____ Л-т-т- е ж-ш-о- --------------- Летото е жешко. 0
L-etoto y---yesh--. L______ y_ ʐ_______ L-e-o-o y- ʐ-e-h-o- ------------------- Lyetoto ye ʐyeshko.
På sommaren skiner solen. Во-ле-о--онце-о -рее. В_ л___ с______ г____ В- л-т- с-н-е-о г-е-. --------------------- Во лето сонцето грее. 0
V---y--- s-ntzyet---u--e--. V_ l____ s________ g_______ V- l-e-o s-n-z-e-o g-r-e-e- --------------------------- Vo lyeto sontzyeto guryeye.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. В- л--- -ди-------адо--с---о-д--ш-т-м-. В_ л___ о____ с_ з__________ д_ ш______ В- л-т- о-и-е с- з-д-в-с-т-о д- ш-т-м-. --------------------------------------- Во лето одиме со задовослтво да шетаме. 0
Vo-l-e-o-od--y- -- --dovos-t-o--a-s--et--ye. V_ l____ o_____ s_ z__________ d_ s_________ V- l-e-o o-i-y- s- z-d-v-s-t-o d- s-y-t-m-e- -------------------------------------------- Vo lyeto odimye so zadovosltvo da shyetamye.
Vintern är kall. З-мата-- сту-ена. З_____ е с_______ З-м-т- е с-у-е-а- ----------------- Зимата е студена. 0
Zimat---e -to---ena. Z_____ y_ s_________ Z-m-t- y- s-o-d-e-a- -------------------- Zimata ye stoodyena.
På vintern snöar eller regnar det. В- -им---н--и и-и-в-н-. В_ з___ с____ и__ в____ В- з-м- с-е-и и-и в-н-. ----------------------- Во зима снежи или врне. 0
V--z--a-sny--- -li vr-y-. V_ z___ s_____ i__ v_____ V- z-m- s-y-ʐ- i-i v-n-e- ------------------------- Vo zima snyeʐi ili vrnye.
På vintern stannar vi gärna hemma. В--з-мата -станува-- с- ---о-о--т-о-д---. В_ з_____ о_________ с_ з__________ д____ В- з-м-т- о-т-н-в-м- с- з-д-в-с-т-о д-м-. ----------------------------------------- Во зимата остануваме со задовослтво дома. 0
Vo zim--a o-ta-oo-a------ zado--sl-v- do--. V_ z_____ o___________ s_ z__________ d____ V- z-m-t- o-t-n-o-a-y- s- z-d-v-s-t-o d-m-. ------------------------------------------- Vo zimata ostanoovamye so zadovosltvo doma.
Det är kallt. Ст-д-но е. С______ е_ С-у-е-о е- ---------- Студено е. 0
Stood--no--e. S________ y__ S-o-d-e-o y-. ------------- Stoodyeno ye.
Det regnar. Врн- дожд. В___ д____ В-н- д-ж-. ---------- Врне дожд. 0
V-nye--o--. V____ d____ V-n-e d-ʐ-. ----------- Vrnye doʐd.
Det är blåsigt. Вет--ви---е. В________ е_ В-т-о-и-о е- ------------ Ветровито е. 0
Vy-t----t- y-. V_________ y__ V-e-r-v-t- y-. -------------- Vyetrovito ye.
Det är varmt. Т--л---. Т____ е_ Т-п-о е- -------- Топло е. 0
T-p-o -e. T____ y__ T-p-o y-. --------- Toplo ye.
Det är soligt. С-нчев---. С______ е_ С-н-е-о е- ---------- Сончево е. 0
Sonchy-----e. S________ y__ S-n-h-e-o y-. ------------- Sonchyevo ye.
Det är klart väder. В---о--. В____ е_ В-д-о е- -------- Ведро е. 0
V-ed-o-ye. V_____ y__ V-e-r- y-. ---------- Vyedro ye.
Vad är det för väder idag? К-кво-е вр---т- денес? К____ е в______ д_____ К-к-о е в-е-е-о д-н-с- ---------------------- Какво е времето денес? 0
Ka--o y----y----to-----y--? K____ y_ v________ d_______ K-k-o y- v-y-m-e-o d-e-y-s- --------------------------- Kakvo ye vryemyeto dyenyes?
Det är kallt idag. Д-не- ----уд-н-. Д____ е с_______ Д-н-с е с-у-е-о- ---------------- Денес е студено. 0
D--n--s -e -to-dy-n-. D______ y_ s_________ D-e-y-s y- s-o-d-e-o- --------------------- Dyenyes ye stoodyeno.
Det är varmt idag. Д--ес-е-т--л-. Д____ е т_____ Д-н-с е т-п-о- -------------- Денес е топло. 0
D---ye- -e--oplo. D______ y_ t_____ D-e-y-s y- t-p-o- ----------------- Dyenyes ye toplo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.