Ordlista

sv Årstider och väder   »   ar ‫فصول السنة والطقس‬

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

‫16 [ستة عشر]‬

16 [stat eashr]

‫فصول السنة والطقس‬

[fsul alsanat waltuqsa]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska arabiska Spela Mer
Det här är årstiderna: ‫هذ- -ى-ف--- -لس-ة:‬ ‫___ ه_ ف___ ا______ ‫-ذ- ه- ف-و- ا-س-ة-‬ -------------------- ‫هذه هى فصول السنة:‬ 0
hdhih--aa fus-l--l-un-: h____ h__ f____ a______ h-h-h h-a f-s-l a-s-n-: ----------------------- hdhih haa fusul alsunt:
Våren, sommaren, ‫ا-ر-يع- --صيف-‬ ‫_______ ا______ ‫-ل-ب-ع- ا-ص-ف-‬ ---------------- ‫الربيع، الصيف،‬ 0
a-ra-i-- alsi-f-, a_______ a_______ a-r-b-e- a-s-y-a- ----------------- alrabie, alsiyfa,
hösten och vintern. ‫-ل--ي-، ---شتا-.‬ ‫_______ و________ ‫-ل-ر-ف- و-ل-ت-ء-‬ ------------------ ‫الخريف، والشتاء.‬ 0
alkh--i--u- ------ta-a. a__________ w__________ a-k-a-i-f-, w-l-h-t-'-. ----------------------- alkhariufu, walshata'a.
Sommaren är hett. ‫-لصي- --ر.‬ ‫_____ ح____ ‫-ل-ي- ح-ر-‬ ------------ ‫الصيف حار.‬ 0
alsi- -ar. a____ h___ a-s-f h-r- ---------- alsif har.
På sommaren skiner solen. ‫في --صي----ط- الشمس-‬ ‫__ ا____ ت___ ا______ ‫-ي ا-ص-ف ت-ط- ا-ش-س-‬ ---------------------- ‫في الصيف تسطع الشمس.‬ 0
fi alsayf ta-t----l-hams-. f_ a_____ t_____ a________ f- a-s-y- t-s-i- a-s-a-s-. -------------------------- fi alsayf tastie alshamsa.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. ‫-- الصيف -حب-أن --نز--‬ ‫__ ا____ ن__ أ_ ن______ ‫-ي ا-ص-ف ن-ب أ- ن-ن-ه-‬ ------------------------ ‫في الصيف نحب أن نتنزه.‬ 0
fi-a--ay- n----- -a-- n-t-n--h-. f_ a_____ n_____ '___ n_________ f- a-s-y- n-h-b- '-n- n-t-n-a-a- -------------------------------- fi alsayf nuhibu 'ana natanzaha.
Vintern är kall. ‫-لش--ء -ارد.‬ ‫______ ب_____ ‫-ل-ت-ء ب-ر-.- -------------- ‫الشتاء بارد.‬ 0
al-----'---r-a. a_______ b_____ a-s-i-a- b-r-a- --------------- alshita' barda.
På vintern snöar eller regnar det. ‫في-ا---ا--تثلج ---تمط-‬ ‫__ ا_____ ت___ أ_ ت____ ‫-ي ا-ش-ا- ت-ل- أ- ت-ط-‬ ------------------------ ‫في الشتاء تثلج أو تمطر‬ 0
f--a--h-t-----thl-j---w -m-r f_ a_______ t______ '__ t___ f- a-s-i-a- t-t-l-j '-w t-t- ---------------------------- fy alshita' tathlij 'aw tmtr
På vintern stannar vi gärna hemma. ‫-ي-ا--تا- نف-ل --ب-اء-ف- -لب---‬ ‫__ ا_____ ن___ ا_____ ف_ ا______ ‫-ي ا-ش-ا- ن-ض- ا-ب-ا- ف- ا-ب-ت-‬ --------------------------------- ‫في الشتاء نفضل البقاء في البيت.‬ 0
f- -l----a'-n-fa--l---baq----i--lb-yt. f_ a_______ n______ a______ f_ a______ f- a-s-i-a- n-f-d-l a-b-q-' f- a-b-y-. -------------------------------------- fi alshita' nufadil albaqa' fi albayt.
Det är kallt. ‫--ج- -ارد.‬ ‫____ ب_____ ‫-ل-و ب-ر-.- ------------ ‫الجو بارد.‬ 0
a-i-u b-r-a. a____ b_____ a-i-u b-r-a- ------------ aliju barda.
Det regnar. ‫-نها ت-ط--‬ ‫____ ت_____ ‫-ن-ا ت-ط-.- ------------ ‫إنها تمطر.‬ 0
'--------a--a-. '______ t______ '-i-a-a t-m-a-. --------------- 'iinaha tamtar.
Det är blåsigt. ‫-لج-------‬ ‫____ ع_____ ‫-ل-و ع-ص-.- ------------ ‫الجو عاصف.‬ 0
a-j-w--as---. a____ e______ a-j-w e-s-f-. ------------- aljaw easifa.
Det är varmt. ‫ا-ج--د-فئ.‬ ‫____ د_____ ‫-ل-و د-ف-.- ------------ ‫الجو دافئ.‬ 0
a-i---d--ia. a____ d_____ a-i-w d-f-a- ------------ alijw dafia.
Det är soligt. ‫--ج-----م-.‬ ‫____ مُ_____ ‫-ل-و م-ش-س-‬ ------------- ‫الجو مُشمس.‬ 0
ali-u-m-s--s. a____ m______ a-i-u m-s-m-. ------------- aliju mushms.
Det är klart väder. ‫الج- ص-فٍ-‬ ‫____ ص____ ‫-ل-و ص-ف-.- ------------ ‫الجو صافٍ.‬ 0
al--- -a--n. a____ s_____ a-j-w s-f-n- ------------ aljaw safin.
Vad är det för väder idag? ‫----الط-س--ل---؟‬ ‫___ ا____ ا______ ‫-ي- ا-ط-س ا-ي-م-‬ ------------------ ‫كيف الطقس اليوم؟‬ 0
kif -l-aq---l--wm-? k__ a_____ a_______ k-f a-t-q- a-y-w-a- ------------------- kif altaqs alyawma?
Det är kallt idag. ‫---وم الج- ب---.‬ ‫_____ ا___ ب_____ ‫-ل-و- ا-ج- ب-ر-.- ------------------ ‫اليوم الجو بارد.‬ 0
a-ia-- -lja---a-da. a_____ a____ b_____ a-i-w- a-j-w b-r-a- ------------------- aliawm aljaw barda.
Det är varmt idag. ‫ال--- الج- -اف--‬ ‫_____ ا___ د_____ ‫-ل-و- ا-ج- د-ف-.- ------------------ ‫اليوم الجو دافئ.‬ 0
aliaw---ljaw----fy. a_____ a_____ d____ a-i-w- a-j-w- d-f-. ------------------- aliawm aljawi dafy.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + arabiska (1-100) MP3 arabiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.