Ordlista

sv Småprat 3   »   am አነስተኛ ንግግር 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ሃያ ሁለት]

22 [haya huleti]

አነስተኛ ንግግር 3

[āch’ach’iri nigigiri 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Röker ni? ሲጋ----ሳ-? ሲ__ ያ____ ሲ-ራ ያ-ሳ-? --------- ሲጋራ ያጨሳሉ? 0
s-ga-a--a-h---a--? s_____ y__________ s-g-r- y-c-’-s-l-? ------------------ sīgara yach’esalu?
Förut ja. በ-- --ስ-ነ-ረ። በ__ አ__ ነ___ በ-ት አ-ስ ነ-ረ- ------------ በፊት አጨስ ነበረ። 0
befī-----h’--i-ne-e--. b_____ ā______ n______ b-f-t- ā-h-e-i n-b-r-. ---------------------- befīti āch’esi nebere.
Men nu röker jag inte längre. ግን--ሁን አ---ም። ግ_ አ__ አ_____ ግ- አ-ን አ-ጨ-ም- ------------- ግን አሁን አላጨስም። 0
g-n- āh--i-ā--ch’-s-m-. g___ ā____ ā___________ g-n- ā-u-i ā-a-h-e-i-i- ----------------------- gini āhuni ālach’esimi.
Stör det er om jag röker? ሲጋራ---ስ -ረ-ሾታ-? ሲ__ ባ__ ይ______ ሲ-ራ ባ-ስ ይ-ብ-ታ-? --------------- ሲጋራ ባጨስ ይረብሾታል? 0
s-ga-- --ch’e-i --r-bi--o---i? s_____ b_______ y_____________ s-g-r- b-c-’-s- y-r-b-s-o-a-i- ------------------------------ sīgara bach’esi yirebishotali?
Nej, inte alls. አያይ --ጹም ። አ__ በ___ ። አ-ይ በ-ጹ- ። ---------- አያይ በፍጹም ። 0
ā-a-- be-i-s--mi . ā____ b_________ . ā-a-i b-f-t-’-m- . ------------------ āyayi befits’umi .
Det stör mig inte. እኔ--አ--ብሽኝ-። እ__ አ_______ እ-ን አ-ረ-ሽ-ም- ------------ እኔን አይረብሽኝም። 0
i-ē-i-āy-rebis--nyi-i. i____ ā_______________ i-ē-i ā-i-e-i-h-n-i-i- ---------------------- inēni āyirebishinyimi.
Vill ni ha något att dricka? የ-ነ ነ---ይጠ-ሉ? የ__ ነ__ ይ____ የ-ነ ነ-ር ይ-ጣ-? ------------- የሆነ ነገር ይጠጣሉ? 0
yehone -eg-ri -it-e--a-u? y_____ n_____ y__________ y-h-n- n-g-r- y-t-e-’-l-? ------------------------- yehone negeri yit’et’alu?
En konjak? ኮ-ክ？ ኮ___ ኮ-ክ- ---- ኮኛክ？ 0
k--yak-？ k_______ k-n-a-i- -------- konyaki？
Nej, hellre en öl. አ-ይ- ቢራ ቢ-ን -----። አ___ ቢ_ ቢ__ እ_____ አ-ይ- ቢ- ቢ-ን እ-ዳ-ው- ------------------ አያይ። ቢራ ቢሆን እወዳለው። 0
ā---i. ---a-bīh-ni-iwe----w-. ā_____ b___ b_____ i_________ ā-a-i- b-r- b-h-n- i-e-a-e-i- ----------------------------- āyayi. bīra bīhoni iwedalewi.
Är ni mycket ute och reser? ብ--ጊ- ወደ--ላ ሃ-ር-ይሄዳ-? ብ_ ጊ_ ወ_ ሌ_ ሃ__ ይ____ ብ- ጊ- ወ- ሌ- ሃ-ር ይ-ዳ-? --------------------- ብዙ ጊዜ ወደ ሌላ ሃገር ይሄዳሉ? 0
b--u-gīz- w--e ---a--a-eri-y---d-lu? b___ g___ w___ l___ h_____ y________ b-z- g-z- w-d- l-l- h-g-r- y-h-d-l-? ------------------------------------ bizu gīzē wede lēla hageri yihēdalu?
Ja, för det mesta är det affärsresor. አ-----ዛኛዎ- ለስ---ዞ-ች ---። አ__ አ_____ ለ__ ጉ___ ና___ አ-፤ አ-ዛ-ዎ- ለ-ራ ጉ-ዎ- ና-ው- ------------------------ አዎ፤ አብዛኛዎቹ ለስራ ጉዞዎች ናቸው። 0
ā-o- --iza-yaw------es--- guzow-c---nache--. ā___ ā____________ l_____ g________ n_______ ā-o- ā-i-a-y-w-c-u l-s-r- g-z-w-c-i n-c-e-i- -------------------------------------------- āwo; ābizanyawochu lesira guzowochi nachewi.
Men nu är vi på semester här. ግ- --- እኛ -ረ-ት-----ድ----። ግ_ አ__ እ_ እ___ እ_____ ነ__ ግ- አ-ን እ- እ-ፍ- እ-ወ-ድ- ነ-። ------------------------- ግን አሁን እኛ እረፍት እየወሰድን ነው። 0
g--i ā---i --ya-i----t- i----s----i newi. g___ ā____ i___ i______ i__________ n____ g-n- ā-u-i i-y- i-e-i-i i-e-e-e-i-i n-w-. ----------------------------------------- gini āhuni inya irefiti iyewesedini newi.
Vilken hetta! በጣም--ጠ--ነው! በ__ ቃ__ ነ__ በ-ም ቃ-ሎ ነ-! ----------- በጣም ቃጠሎ ነው! 0
b-t’--- k-a--e-- ----! b______ k_______ n____ b-t-a-i k-a-’-l- n-w-! ---------------------- bet’ami k’at’elo newi!
Ja, idag är det verkligen hett. አዎ ዛሬ በጣ- ሞቃ- ነው። አ_ ዛ_ በ__ ሞ__ ነ__ አ- ዛ- በ-ም ሞ-ት ነ-። ----------------- አዎ ዛሬ በጣም ሞቃት ነው። 0
ā-o---r-----’-m- mo-’-ti--e--. ā__ z___ b______ m______ n____ ā-o z-r- b-t-a-i m-k-a-i n-w-. ------------------------------ āwo zarē bet’ami mok’ati newi.
Vi går ut på balkongen. ወደ በረንዳ --ሂ-። ወ_ በ___ እ____ ወ- በ-ን- እ-ሂ-። ------------- ወደ በረንዳ እንሂድ። 0
w--e--e----da---ih-d-. w___ b_______ i_______ w-d- b-r-n-d- i-i-ī-i- ---------------------- wede berenida inihīdi.
Imorgon är det fest här. ነ- እ-ህ--ግ--አ-። ነ_ እ__ ድ__ አ__ ነ- እ-ህ ድ-ስ አ-። -------------- ነገ እዚህ ድግስ አለ። 0
n-g- i--h--di-i-i --e. n___ i____ d_____ ā___ n-g- i-ī-i d-g-s- ā-e- ---------------------- nege izīhi digisi āle.
Kommer ni också? እርስዎም -መ--? እ____ ይ____ እ-ስ-ም ይ-ጣ-? ----------- እርስዎም ይመጣሉ? 0
i--siwo-----m-t’al-? i________ y_________ i-i-i-o-i y-m-t-a-u- -------------------- irisiwomi yimet’alu?
Ja, vi är också inbjudna. አ-- -ኛም-ተ-ብ-ና-። አ__ እ__ ተ______ አ-። እ-ም ተ-ብ-ና-። --------------- አዎ። እኛም ተጋብዘናል። 0
āwo- in--m- t-g-bi---ali. ā___ i_____ t____________ ā-o- i-y-m- t-g-b-z-n-l-. ------------------------- āwo. inyami tegabizenali.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + amhariska (1-100) MP3 amhariska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.