Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   mk Присвојни заменки 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [шеесет и седум]

67 [shyeyesyet i syedoom]

Присвојни заменки 2

[Prisvoјni zamyenki 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
glasögonen о-и-а очила о-и-а ----- очила 0
ochila ochila o-h-l- ------ ochila
Han har glömt sina glasögon. То---- -а--рави --оит-----л-. Тој ги заборави своите очила. Т-ј г- з-б-р-в- с-о-т- о-и-а- ----------------------------- Тој ги заборави своите очила. 0
T-ј-gui----o-avi -vo-ty---c--la. Toј gui zaboravi svoitye ochila. T-ј g-i z-b-r-v- s-o-t-e o-h-l-. -------------------------------- Toј gui zaboravi svoitye ochila.
Var har han sina glasögon då? Каде-----ег-в-т- --и--? Каде се неговите очила? К-д- с- н-г-в-т- о-и-а- ----------------------- Каде се неговите очила? 0
K---e sy- -ye----it-- o-hi--? Kadye sye nyeguovitye ochila? K-d-e s-e n-e-u-v-t-e o-h-l-? ----------------------------- Kadye sye nyeguovitye ochila?
klockan час----к часовник ч-с-в-и- -------- часовник 0
c-a-ovnik chasovnik c-a-o-n-k --------- chasovnik
Hans klocka är sönder. Н---виот час--ник-е-----па-. Неговиот часовник е расипан. Н-г-в-о- ч-с-в-и- е р-с-п-н- ---------------------------- Неговиот часовник е расипан. 0
N--g--v-o- -haso-n---y- ra-i-an. Nyeguoviot chasovnik ye rasipan. N-e-u-v-o- c-a-o-n-k y- r-s-p-n- -------------------------------- Nyeguoviot chasovnik ye rasipan.
Klockan hänger på väggen. Ч--о-ни-о------к-----на-ѕидо-. Часовникот е закачен на ѕидот. Ч-с-в-и-о- е з-к-ч-н н- ѕ-д-т- ------------------------------ Часовникот е закачен на ѕидот. 0
C---o--i-o---e z-kach-en -- --id--. Chasovnikot ye zakachyen na dzidot. C-a-o-n-k-t y- z-k-c-y-n n- d-i-o-. ----------------------------------- Chasovnikot ye zakachyen na dzidot.
passet п-сош пасош п-с-ш ----- пасош 0
p-s-sh pasosh p-s-s- ------ pasosh
Han har förlorat sitt pass. Тој -- з--уб- -в-јо- п-с--. Тој го загуби својот пасош. Т-ј г- з-г-б- с-о-о- п-с-ш- --------------------------- Тој го загуби својот пасош. 0
T-ј--u--z----ob--s------p--o-h. Toј guo zaguoobi svoјot pasosh. T-ј g-o z-g-o-b- s-o-o- p-s-s-. ------------------------------- Toј guo zaguoobi svoјot pasosh.
Var har han sitt pass då? Ка-- --н----и-т--а-ош? Каде е неговиот пасош? К-д- е н-г-в-о- п-с-ш- ---------------------- Каде е неговиот пасош? 0
Ka-y- -e-n-egu--iot-----s-? Kadye ye nyeguoviot pasosh? K-d-e y- n-e-u-v-o- p-s-s-? --------------------------- Kadye ye nyeguoviot pasosh?
de – deras, sina тие - н--ен тие – нивен т-е – н-в-н ----------- тие – нивен 0
t-ye---n---en tiye – nivyen t-y- – n-v-e- ------------- tiye – nivyen
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Д-ц--- не-можа---- г- на--ат-св-ит- родите--. Децата не можат да ги најдат своите родители. Д-ц-т- н- м-ж-т д- г- н-ј-а- с-о-т- р-д-т-л-. --------------------------------------------- Децата не можат да ги најдат своите родители. 0
D-e----a--ye -oʐat-d----i-naј-at -v---ye rod-t--l-. Dyetzata nye moʐat da gui naјdat svoitye rodityeli. D-e-z-t- n-e m-ʐ-t d- g-i n-ј-a- s-o-t-e r-d-t-e-i- --------------------------------------------------- Dyetzata nye moʐat da gui naјdat svoitye rodityeli.
Men där kommer ju deras föräldrar! А-а---е--- до--а-т--ивнит---о----л-! Ама еве ги доаѓаат нивните родители! А-а е-е г- д-а-а-т н-в-и-е р-д-т-л-! ------------------------------------ Ама еве ги доаѓаат нивните родители! 0
A-a ---ye--ui do---a- n--n---- r-di--e--! Ama yevye gui doaѓaat nivnitye rodityeli! A-a y-v-e g-i d-a-a-t n-v-i-y- r-d-t-e-i- ----------------------------------------- Ama yevye gui doaѓaat nivnitye rodityeli!
Ni – Er Ви- - Ваш Вие – Ваш В-е – В-ш --------- Вие – Ваш 0
Vi-- - --sh Viye – Vash V-y- – V-s- ----------- Viye – Vash
Hur var er resa, herr Müller? К--в- --ше-Ваш-то -а--в---, го-п--и-- -и-е-? Какво беше Вашето патување, господине Милер? К-к-о б-ш- В-ш-т- п-т-в-њ-, г-с-о-и-е М-л-р- -------------------------------------------- Какво беше Вашето патување, господине Милер? 0
Ka--o-b----y----sh-et- p--o-v-њ----g-os-od-n----i-yer? Kakvo byeshye Vashyeto patoovaњye, guospodinye Milyer? K-k-o b-e-h-e V-s-y-t- p-t-o-a-y-, g-o-p-d-n-e M-l-e-? ------------------------------------------------------ Kakvo byeshye Vashyeto patoovaњye, guospodinye Milyer?
Var är er fru, herr Müller? К-д--- -а-ат- соп--г-- --с-один- --лер? Каде е Вашата сопруга, господине Милер? К-д- е В-ш-т- с-п-у-а- г-с-о-и-е М-л-р- --------------------------------------- Каде е Вашата сопруга, господине Милер? 0
Kad---y------a-a s-pro-g-a---u-spo-in-- M-----? Kadye ye Vashata soproogua, guospodinye Milyer? K-d-e y- V-s-a-a s-p-o-g-a- g-o-p-d-n-e M-l-e-? ----------------------------------------------- Kadye ye Vashata soproogua, guospodinye Milyer?
Ni – Er В-е-- В-ш Вие – Ваш В-е – В-ш --------- Вие – Ваш 0
V----–-Va-h Viye – Vash V-y- – V-s- ----------- Viye – Vash
Hur var er resa, fru Schmidt? Ка--о-беш---аше-о--------е- г-с-оѓ----и-? Какво беше Вашето патување, госпоѓо Шмит? К-к-о б-ш- В-ш-т- п-т-в-њ-, г-с-о-о Ш-и-? ----------------------------------------- Какво беше Вашето патување, госпоѓо Шмит? 0
Ka-vo bye-hye --sh-e-o-p---o-aњye, ---spoѓ- -h-i-? Kakvo byeshye Vashyeto patoovaњye, guospoѓo Shmit? K-k-o b-e-h-e V-s-y-t- p-t-o-a-y-, g-o-p-ѓ- S-m-t- -------------------------------------------------- Kakvo byeshye Vashyeto patoovaњye, guospoѓo Shmit?
Var är er man, fru Schmidt? К-д- е--аши-----пру-- ---п--о Шми-? Каде е Вашиот сопруг, госпоѓо Шмит? К-д- е В-ш-о- с-п-у-, г-с-о-о Ш-и-? ----------------------------------- Каде е Вашиот сопруг, госпоѓо Шмит? 0
Ka--- -- V--hiot -op--ogu,-gu---o---S----? Kadye ye Vashiot soproogu, guospoѓo Shmit? K-d-e y- V-s-i-t s-p-o-g-, g-o-p-ѓ- S-m-t- ------------------------------------------ Kadye ye Vashiot soproogu, guospoѓo Shmit?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!