Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   bg Въпроси – Минало време 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [осемдесет и шест]

86 [osemdeset i shest]

Въпроси – Минало време 2

[Vyprosi – Minalo vreme 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Т- -ак---в-а-о-ръ--- но-еше? Ти каква вратовръзка носеше? Т- к-к-а в-а-о-р-з-а н-с-ш-? ---------------------------- Ти каква вратовръзка носеше? 0
T- --k----ra-o---z-a-nos----? Ti kakva vratovryzka noseshe? T- k-k-a v-a-o-r-z-a n-s-s-e- ----------------------------- Ti kakva vratovryzka noseshe?
Vilken bil har du köpt? Т- к-кв- -ол- -и --п-? Ти каква кола си купи? Т- к-к-а к-л- с- к-п-? ---------------------- Ти каква кола си купи? 0
T---a-v- kol---i--u-i? Ti kakva kola si kupi? T- k-k-a k-l- s- k-p-? ---------------------- Ti kakva kola si kupi?
Vilken tidning har du prenumererat på? Т---- к-къв ве--н-к--е--б-н-ра? Ти за какъв вестник се абонира? Т- з- к-к-в в-с-н-к с- а-о-и-а- ------------------------------- Ти за какъв вестник се абонира? 0
Ti za k-kyv ---tn-k--e -boni--? Ti za kakyv vestnik se abonira? T- z- k-k-v v-s-n-k s- a-o-i-a- ------------------------------- Ti za kakyv vestnik se abonira?
Vem har du sett? Ког- ----х--? Кого видяхте? К-г- в-д-х-е- ------------- Кого видяхте? 0
Ko-o---d-a-ht-? Kogo vidyakhte? K-g- v-d-a-h-e- --------------- Kogo vidyakhte?
Vem har du träffat? К--о-ср---а-те? Кого срещнахте? К-г- с-е-н-х-е- --------------- Кого срещнахте? 0
K-go s-e-hch---ht-? Kogo sreshchnakhte? K-g- s-e-h-h-a-h-e- ------------------- Kogo sreshchnakhte?
Vem har du känt igen? Ко----азп-з-ах-е? Кого разпознахте? К-г- р-з-о-н-х-е- ----------------- Кого разпознахте? 0
Kogo----p-z-akh-e? Kogo razpoznakhte? K-g- r-z-o-n-k-t-? ------------------ Kogo razpoznakhte?
När har ni gått upp? Ког- -та-ах--? Кога станахте? К-г- с-а-а-т-? -------------- Кога станахте? 0
K--a st-n-kht-? Koga stanakhte? K-g- s-a-a-h-e- --------------- Koga stanakhte?
När har ni börjat? Кога -а---н-х--? Кога започнахте? К-г- з-п-ч-а-т-? ---------------- Кога започнахте? 0
K-ga--apo---ak-t-? Koga zapochnakhte? K-g- z-p-c-n-k-t-? ------------------ Koga zapochnakhte?
När har ni slutat? Ког- свърши---? Кога свършихте? К-г- с-ъ-ш-х-е- --------------- Кога свършихте? 0
Ko-- s---sh-k-te? Koga svyrshikhte? K-g- s-y-s-i-h-e- ----------------- Koga svyrshikhte?
Varför har ni vaknat? З-що ---с--уд-х--? Защо се събудихте? З-щ- с- с-б-д-х-е- ------------------ Защо се събудихте? 0
Zas-c---s- --budik-t-? Zashcho se sybudikhte? Z-s-c-o s- s-b-d-k-t-? ---------------------- Zashcho se sybudikhte?
Varför blev ni lärare? Защ- ст----те учи-ел? Защо станахте учител? З-щ- с-а-а-т- у-и-е-? --------------------- Защо станахте учител? 0
Z-shc-o ------h-e --h-te-? Zashcho stanakhte uchitel? Z-s-c-o s-a-a-h-e u-h-t-l- -------------------------- Zashcho stanakhte uchitel?
Varför har ni tagit en taxi? З--- вз--т- -акси? Защо взехте такси? З-щ- в-е-т- т-к-и- ------------------ Защо взехте такси? 0
Z-s--h-----k-te---k--? Zashcho vzekhte taksi? Z-s-c-o v-e-h-e t-k-i- ---------------------- Zashcho vzekhte taksi?
Vart kommer ni ifrån? Откъ-е дойд----? Откъде дойдохте? О-к-д- д-й-о-т-? ---------------- Откъде дойдохте? 0
O-k--e -o--o-hte? Otkyde doydokhte? O-k-d- d-y-o-h-e- ----------------- Otkyde doydokhte?
Vart har ni gått? Къ-- о-идох--? Къде отидохте? К-д- о-и-о-т-? -------------- Къде отидохте? 0
Kyd- ot-d-k--e? Kyde otidokhte? K-d- o-i-o-h-e- --------------- Kyde otidokhte?
Var har ni varit? Къ---бя--е? Къде бяхте? К-д- б-х-е- ----------- Къде бяхте? 0
Kyde--yakh--? Kyde byakhte? K-d- b-a-h-e- ------------- Kyde byakhte?
Vem har du hjälpt? Т- ----ого-п-м--на? Ти на кого помогна? Т- н- к-г- п-м-г-а- ------------------- Ти на кого помогна? 0
Ti--- kogo pom--na? Ti na kogo pomogna? T- n- k-g- p-m-g-a- ------------------- Ti na kogo pomogna?
Vem har du skrivit till? Ти на -о-о---с-? Ти на кого писа? Т- н- к-г- п-с-? ---------------- Ти на кого писа? 0
Ti--- -o-o p-s-? Ti na kogo pisa? T- n- k-g- p-s-? ---------------- Ti na kogo pisa?
Vem har du svarat? Ти н- -о-о --го-ор-? Ти на кого отговори? Т- н- к-г- о-г-в-р-? -------------------- Ти на кого отговори? 0
Ti n----g---t-ovo-i? Ti na kogo otgovori? T- n- k-g- o-g-v-r-? -------------------- Ti na kogo otgovori?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…