Ordlista

sv Småprat 3   »   en Small Talk 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [twenty-two]

Small Talk 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska engelska (UK) Spela Mer
Röker ni? Do--o----oke? D_ y__ s_____ D- y-u s-o-e- ------------- Do you smoke? 0
Förut ja. I us-- -o. I u___ t__ I u-e- t-. ---------- I used to. 0
Men nu röker jag inte längre. But ------t -mok--a-ym---. B__ I d____ s____ a_______ B-t I d-n-t s-o-e a-y-o-e- -------------------------- But I don’t smoke anymore. 0
Stör det er om jag röker? D-es-it-d-st-r---o---f I--mok-? D___ i_ d______ y__ i_ I s_____ D-e- i- d-s-u-b y-u i- I s-o-e- ------------------------------- Does it disturb you if I smoke? 0
Nej, inte alls. N-,----ol---l--not. N__ a_________ n___ N-, a-s-l-t-l- n-t- ------------------- No, absolutely not. 0
Det stör mig inte. I- -oes--- --s-u---m-. I_ d______ d______ m__ I- d-e-n-t d-s-u-b m-. ---------------------- It doesn’t disturb me. 0
Vill ni ha något att dricka? Wi---------ink -o-e--in-? W___ y__ d____ s_________ W-l- y-u d-i-k s-m-t-i-g- ------------------------- Will you drink something? 0
En konjak? A --a---? A b______ A b-a-d-? --------- A brandy? 0
Nej, hellre en öl. No,-p-e--r--ly --b---. N__ p_________ a b____ N-, p-e-e-a-l- a b-e-. ---------------------- No, preferably a beer. 0
Är ni mycket ute och reser? D- you t-avel-a--ot? D_ y__ t_____ a l___ D- y-u t-a-e- a l-t- -------------------- Do you travel a lot? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Yes, --st---o- ---ines----i-s. Y___ m_____ o_ b_______ t_____ Y-s- m-s-l- o- b-s-n-s- t-i-s- ------------------------------ Yes, mostly on business trips. 0
Men nu är vi på semester här. B-t-n-- w---- ----oli-ay. B__ n__ w____ o_ h_______ B-t n-w w-’-e o- h-l-d-y- ------------------------- But now we’re on holiday. 0
Vilken hetta! I--s-s- h-t! I___ s_ h___ I-’- s- h-t- ------------ It’s so hot! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Ye-- t-----i-’- -e--l--h--. Y___ t____ i___ r_____ h___ Y-s- t-d-y i-’- r-a-l- h-t- --------------------------- Yes, today it’s really hot. 0
Vi går ut på balkongen. L--’- -o -o-the -al-o-y. L____ g_ t_ t__ b_______ L-t-s g- t- t-e b-l-o-y- ------------------------ Let’s go to the balcony. 0
Imorgon är det fest här. T-e---- a--arty-here--o--r-ow. T______ a p____ h___ t________ T-e-e-s a p-r-y h-r- t-m-r-o-. ------------------------------ There’s a party here tomorrow. 0
Kommer ni också? Ar--y-u-als- comin-? A__ y__ a___ c______ A-e y-u a-s- c-m-n-? -------------------- Are you also coming? 0
Ja, vi är också inbjudna. Y--- we-v--a-s--b-en-in-i---. Y___ w____ a___ b___ i_______ Y-s- w-’-e a-s- b-e- i-v-t-d- ----------------------------- Yes, we’ve also been invited. 0

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.