Ordlista

sv Småprat 3   »   uk Коротка розмова 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [двадцять два]

22 [dvadtsyatʹ dva]

Коротка розмова 3

Korotka rozmova 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Röker ni? В- -али-е? В_ п______ В- п-л-т-? ---------- Ви палите? 0
Vy-------? V_ p______ V- p-l-t-? ---------- Vy palyte?
Förut ja. Р-ніш- -а-. Р_____ т___ Р-н-ш- т-к- ----------- Раніше так. 0
Ra-i--e--a-. R______ t___ R-n-s-e t-k- ------------ Ranishe tak.
Men nu röker jag inte längre. А-е--епе----біл-ш- не --л-. А__ т____ я б_____ н_ п____ А-е т-п-р я б-л-ш- н- п-л-. --------------------------- Але тепер я більше не палю. 0
A-e t--e- ya-bi-ʹ--e-------y-. A__ t____ y_ b______ n_ p_____ A-e t-p-r y- b-l-s-e n- p-l-u- ------------------------------ Ale teper ya bilʹshe ne palyu.
Stör det er om jag röker? Ч- -а-ажає В-м--к-л- ----лю? Ч_ з______ В___ к___ я п____ Ч- з-в-ж-є В-м- к-л- я п-л-? ---------------------------- Чи заважає Вам, коли я палю? 0
C---z--a-h-y-------koly -- --lyu? C__ z________ V___ k___ y_ p_____ C-y z-v-z-a-e V-m- k-l- y- p-l-u- --------------------------------- Chy zavazhaye Vam, koly ya palyu?
Nej, inte alls. Н-,-зо-------. Н__ з_____ н__ Н-, з-в-і- н-. -------------- Ні, зовсім ні. 0
N-,-zo-si- --. N__ z_____ n__ N-, z-v-i- n-. -------------- Ni, zovsim ni.
Det stör mig inte. Ц--мен--не -ава-ає. Ц_ м___ н_ з_______ Ц- м-н- н- з-в-ж-є- ------------------- Це мені не заважає. 0
Tse-m-ni ---z-va-ha--. T__ m___ n_ z_________ T-e m-n- n- z-v-z-a-e- ---------------------- Tse meni ne zavazhaye.
Vill ni ha något att dricka? В---о-ь п--т-? В_ щ___ п_____ В- щ-с- п-є-е- -------------- Ви щось п’єте? 0
Vy -h---s- ---ete? V_ s______ p______ V- s-c-o-ʹ p-y-t-? ------------------ Vy shchosʹ pʺyete?
En konjak? Кон--к? К______ К-н-я-? ------- Коньяк? 0
K----ak? K_______ K-n-y-k- -------- Konʹyak?
Nej, hellre en öl. Ні- кр-щ- п--о. Н__ к____ п____ Н-, к-а-е п-в-. --------------- Ні, краще пиво. 0
N-,----shche----o. N__ k_______ p____ N-, k-a-h-h- p-v-. ------------------ Ni, krashche pyvo.
Är ni mycket ute och reser? В- б----- подо--жу---? В_ б_____ п___________ В- б-г-т- п-д-р-ж-є-е- ---------------------- Ви багато подорожуєте? 0
V- b-ha-o--o-o-ozhu-e-e? V_ b_____ p_____________ V- b-h-t- p-d-r-z-u-e-e- ------------------------ Vy bahato podorozhuyete?
Ja, för det mesta är det affärsresor. Т----перева--о це-ді---- п--з-к-. Т___ п________ ц_ д_____ п_______ Т-к- п-р-в-ж-о ц- д-л-в- п-ї-д-и- --------------------------------- Так, переважно це ділові поїздки. 0
T-----er-v---no-ts- di--vi -o------. T___ p_________ t__ d_____ p_______ T-k- p-r-v-z-n- t-e d-l-v- p-i-z-k-. ------------------------------------ Tak, perevazhno tse dilovi poïzdky.
Men nu är vi på semester här. Але-тепер--- --т-у-ві--у-тці А__ т____ м_ т__ у в________ А-е т-п-р м- т-т у в-д-у-т-і ---------------------------- Але тепер ми тут у відпустці 0
A-- -eper-m- tut u-vidp-st--i A__ t____ m_ t__ u v_________ A-e t-p-r m- t-t u v-d-u-t-s- ----------------------------- Ale teper my tut u vidpusttsi
Vilken hetta! Як- -пек-! Я__ с_____ Я-а с-е-а- ---------- Яка спека! 0
Ya-- s---a! Y___ s_____ Y-k- s-e-a- ----------- Yaka speka!
Ja, idag är det verkligen hett. Та-- с---о----д---но -пеко-н-. Т___ с_______ д_____ с________ Т-к- с-о-о-н- д-й-н- с-е-о-н-. ------------------------------ Так, сьогодні дійсно спекотно. 0
Ta---s-o-o--i d--̆sno---eko-n-. T___ s_______ d_____ s________ T-k- s-o-o-n- d-y-s-o s-e-o-n-. ------------------------------- Tak, sʹohodni diy̆sno spekotno.
Vi går ut på balkongen. Ход-м--на---лкон. Х_____ н_ б______ Х-д-м- н- б-л-о-. ----------------- Ходімо на балкон. 0
K-o-im-----bal-o-. K______ n_ b______ K-o-i-o n- b-l-o-. ------------------ Khodimo na balkon.
Imorgon är det fest här. З-в------- -уде -еч-р--. З_____ т__ б___ в_______ З-в-р- т-т б-д- в-ч-р-а- ------------------------ Завтра тут буде вечірка. 0
Z--t-a t-----de ve--i-k-. Z_____ t__ b___ v________ Z-v-r- t-t b-d- v-c-i-k-. ------------------------- Zavtra tut bude vechirka.
Kommer ni också? В--т-к---при-дет-? В_ т____ п________ В- т-к-ж п-и-д-т-? ------------------ Ви також прийдете? 0
V- ----z- p----d--e? V_ t_____ p________ V- t-k-z- p-y-̆-e-e- -------------------- Vy takozh pryy̆dete?
Ja, vi är också inbjudna. Та-- -- т---ж з---о--ні. Т___ м_ т____ з_________ Т-к- м- т-к-ж з-п-о-е-і- ------------------------ Так, ми також запрошені. 0
Ta-, m--tak-z- z--rosheni. T___ m_ t_____ z__________ T-k- m- t-k-z- z-p-o-h-n-. -------------------------- Tak, my takozh zaprosheni.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + ukrainska (1-100) MP3 ukrainska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.