Ordlista

sv Småprat 3   »   fa ‫گفتگوی کوتاه 3‬

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

‫22 [بیست و دو]‬

22 [bist-o-do]

‫گفتگوی کوتاه 3‬

‫goftegooi kootaah 3‬‬‬

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Röker ni? ‫------گ-ر -ی--ش---‬ ‫___ س____ م_______ ‫-م- س-گ-ر م-‌-ش-د-‬ -------------------- ‫شما سیگار می‌کشید؟‬ 0
‫--omaa----aar-m--k--h-d?‬-‬ ‫______ s_____ m____________ ‫-h-m-a s-g-a- m---e-h-d-‬-‬ ---------------------------- ‫shomaa sigaar mi-keshid?‬‬‬
Förut ja. ‫د- -ذ-ت---بل--‬ ‫__ گ_____ ب____ ‫-ر گ-ش-ه- ب-ه-‬ ---------------- ‫در گذشته، بله.‬ 0
‫-ar---za-h--h, b-l-h-‬-‬ ‫___ g_________ b________ ‫-a- g-z-s-t-h- b-l-h-‬-‬ ------------------------- ‫dar gozashteh, baleh.‬‬‬
Men nu röker jag inte längre. ‫--ا --لا د--- س---ر -می‌ک---‬ ‫___ ح___ د___ س____ ن_______ ‫-م- ح-ل- د-گ- س-گ-ر ن-ی-ک-م-‬ ------------------------------ ‫اما حالا دیگر سیگار نمی‌کشم.‬ 0
‫---a --a-aa di-ar s------nem--------.--‬ ‫____ h_____ d____ s_____ n______________ ‫-m-a h-a-a- d-g-r s-g-a- n-m---o-h-m-‬-‬ ----------------------------------------- ‫amma haalaa digar sigaar nemi-kosham.‬‬‬
Stör det er om jag röker? ‫اذیت --‌-و-د--گ--م- س--ا---ک--؟‬ ‫____ م_____ ا__ م_ س____ ب_____ ‫-ذ-ت م-‌-و-د ا-ر م- س-گ-ر ب-ش-؟- --------------------------------- ‫اذیت می‌شوید اگر من سیگار بکشم؟‬ 0
‫a-iya- m-----vi- -g---m-n -ig-a---ek-sha-?--‬ ‫______ m________ a___ m__ s_____ b___________ ‫-z-y-t m---h-v-d a-a- m-n s-g-a- b-k-s-a-?-‬- ---------------------------------------------- ‫aziyat mi-shavid agar man sigaar bekosham?‬‬‬
Nej, inte alls. ‫-ه، ----ا- -ه-‬ ‫___ م____ ن___ ‫-ه- م-ل-ا- ن-.- ---------------- ‫نه، مطلقاً نه.‬ 0
‫n-h--mo--gh-a- ----‬-‬ ‫____ m_______ n______ ‫-e-, m-t-g-a-ً n-h-‬-‬ ----------------------- ‫neh, motlghaaً neh.‬‬‬
Det stör mig inte. ‫-ن -- -ا-----ن-ی-کند-‬ ‫__ ر_ ن_____ ن_______ ‫-ن ر- ن-ر-ح- ن-ی-ک-د-‬ ----------------------- ‫من را ناراحت نمی‌کند.‬ 0
‫--n -a---a--ah-t -e-i-----d.‬-‬ ‫___ r_ n________ n_____________ ‫-a- r- n-a-a-h-t n-m---o-a-.-‬- -------------------------------- ‫man ra naaraahat nemi-konad.‬‬‬
Vill ni ha något att dricka? ‫----چیز- -ی‌نو-ید-‬ ‫___ چ___ م________ ‫-م- چ-ز- م-‌-و-ی-؟- -------------------- ‫شما چیزی می‌نوشید؟‬ 0
‫sh--a------i -i-n-s---?‬-‬ ‫______ c____ m____________ ‫-h-m-a c-i-i m---o-h-d-‬-‬ --------------------------- ‫shomaa chizi mi-noshid?‬‬‬
En konjak? ‫یک -ی-اس-کنی-ک؟‬ ‫__ گ____ ک______ ‫-ک گ-ل-س ک-ی-ک-‬ ----------------- ‫یک گیلاس کنیاک؟‬ 0
‫ye--gilaa--k-n--ak?-‬‬ ‫___ g_____ k__________ ‫-e- g-l-a- k-n-a-k-‬-‬ ----------------------- ‫yek gilaas konyaak?‬‬‬
Nej, hellre en öl. ‫-ه- -ر----م-‌د-- آ-جو-ب-و-م-‬ ‫___ ت____ م____ آ___ ب______ ‫-ه- ت-ج-ح م-‌-ه- آ-ج- ب-و-م-‬ ------------------------------ ‫نه، ترجیح می‌دهم آبجو بنوشم.‬ 0
‫-eh---ar-i- mi----a- --bj- b-noo---m--‬‬ ‫____ t_____ m_______ a____ b____________ ‫-e-, t-r-i- m---a-a- a-b-o b-n-o-h-m-‬-‬ ----------------------------------------- ‫neh, tarjih mi-daham aabjo benoosham.‬‬‬
Är ni mycket ute och reser? ‫--ا---اد-مسافر--م-‌-----‬ ‫___ ز___ م_____ م_______ ‫-م- ز-ا- م-ا-ر- م-‌-ن-د-‬ -------------------------- ‫شما زیاد مسافرت می‌کنید؟‬ 0
‫-hom-a--i-a--m--a-fe-a---i----i---‬‬ ‫______ z____ m_________ m___________ ‫-h-m-a z-y-d m-s-a-e-a- m---o-i-?-‬- ------------------------------------- ‫shomaa ziyad mosaaferat mi-konid?‬‬‬
Ja, för det mesta är det affärsresor. ‫-له، ال--ه-ا-ث-----رهای کا-ی-اس-.‬ ‫____ ا____ ا____ س_____ ک___ ا____ ‫-ل-، ا-ب-ه ا-ث-ا س-ر-ا- ک-ر- ا-ت-‬ ----------------------------------- ‫بله، البته اکثرا سفرهای کاری است.‬ 0
‫-----,--lb--e--a-sa----sa-r-a-ye -a-r- a-t.-‬‬ ‫______ a______ a______ s________ k____ a______ ‫-a-e-, a-b-t-h a-s-r-a s-f-h-a-e k-a-i a-t-‬-‬ ----------------------------------------------- ‫baleh, albateh aksaraa safrhaaye kaari ast.‬‬‬
Men nu är vi på semester här. ‫-م---ا-ا -ی----تعطیلا-م-ن-ر- می--------.‬ ‫___ ح___ ا____ ت_________ ر_ م__________ ‫-م- ح-ل- ا-ن-ا ت-ط-ل-ت-ا- ر- م-‌-ذ-ا-ی-.- ------------------------------------------ ‫اما حالا اینجا تعطیلاتمان را می‌گذرانیم.‬ 0
‫a--a -aal-a e-n--- tatilaate-aa--r--m--g-za--a-i-.‬‬‬ ‫____ h_____ e_____ t____________ r_ m________________ ‫-m-a h-a-a- e-n-a- t-t-l-a-e-a-n r- m---o-a-a-n-m-‬-‬ ------------------------------------------------------ ‫amma haalaa eenjaa tatilaatemaan ra mi-gozaraanim.‬‬‬
Vilken hetta! ‫---جا--ق-- گ----ست-‬ ‫_____ چ___ گ__ ا____ ‫-ی-ج- چ-د- گ-م ا-ت-‬ --------------------- ‫اینجا چقدر گرم است.‬ 0
‫e------c-e-ha-- gar-----.‬-‬ ‫______ c_______ g___ a______ ‫-e-j-a c-e-h-d- g-r- a-t-‬-‬ ----------------------------- ‫eenjaa cheghadr garm ast.‬‬‬
Ja, idag är det verkligen hett. ‫ب-ه--مر-ز وا-ع-ً --ل----م----.‬ ‫___ ا____ و____ خ___ گ__ ا____ ‫-ل- ا-ر-ز و-ق-ا- خ-ل- گ-م ا-ت-‬ -------------------------------- ‫بله امروز واقعاً خیلی گرم است.‬ 0
‫ba-e----r-oz -aa-h-a-- k--ili------a-t-‬‬‬ ‫_____ e_____ v_______ k_____ g___ a______ ‫-a-e- e-r-o- v-a-h-a-ً k-e-l- g-r- a-t-‬-‬ ------------------------------------------- ‫baleh emrooz vaagheanً kheili garm ast.‬‬‬
Vi går ut på balkongen. ‫بر--م---ی---ل-ن.‬ ‫_____ ر__ ب______ ‫-ر-ی- ر-ی ب-ل-ن-‬ ------------------ ‫برویم روی بالکن.‬ 0
‫-e--v----o--e-b--l--n.‬‬‬ ‫_______ r____ b__________ ‫-e-a-i- r-o-e b-a-k-n-‬-‬ -------------------------- ‫beravim rooye baalkon.‬‬‬
Imorgon är det fest här. ‫-ردا-ای-ج- -- -ه---- --گز-ر -ی‌-و--‬ ‫____ ا____ ی_ م_____ ب_____ م______ ‫-ر-ا ا-ن-ا ی- م-م-ن- ب-گ-ا- م-‌-و-.- ------------------------------------- ‫فردا اینجا یک مهمانی برگزار می‌شود.‬ 0
‫f----a eenja- y-- -eh--ani--arg--aa-----s-av-d-‬‬‬ ‫______ e_____ y__ m_______ b________ m____________ ‫-a-d-a e-n-a- y-k m-h-a-n- b-r-o-a-r m---h-v-d-‬-‬ --------------------------------------------------- ‫fardaa eenjaa yek mehmaani bargozaar mi-shavad.‬‬‬
Kommer ni också? ‫-ما -----‌-یید-‬ ‫___ ه_ م_______ ‫-م- ه- م-‌-ی-د-‬ ----------------- ‫شما هم می‌آیید؟‬ 0
‫---maa ham mi-----d--‬‬ ‫______ h__ m___________ ‫-h-m-a h-m m---a-e-?-‬- ------------------------ ‫shomaa ham mi-aaeed?‬‬‬
Ja, vi är också inbjudna. ‫بله،-ما--- دعو--ش-- ایم-‬ ‫____ م_ ه_ د___ ش__ ا____ ‫-ل-، م- ه- د-و- ش-ه ا-م-‬ -------------------------- ‫بله، ما هم دعوت شده ایم.‬ 0
‫--leh- m- -a- d---t -ho-eh i-.‬‬‬ ‫______ m_ h__ d____ s_____ i_____ ‫-a-e-, m- h-m d-v-t s-o-e- i-.-‬- ---------------------------------- ‫baleh, ma ham davat shodeh im.‬‬‬

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + persiska (1-100) MP3 persiska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.