Ordlista

sv Småprat 3   »   be Гутарка 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [дваццаць два]

22 [dvatstsats’ dva]

Гутарка 3

[Gutarka 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Röker ni? Вы -у----? В_ к______ В- к-р-ц-? ---------- Вы курыце? 0
Vy ----t--? V_ k_______ V- k-r-t-e- ----------- Vy kurytse?
Förut ja. Ране- --т-к. Р____ – т___ Р-н-й – т-к- ------------ Раней – так. 0
R-ney-–--ak. R____ – t___ R-n-y – t-k- ------------ Raney – tak.
Men nu röker jag inte längre. Але -япер-я---льш--е-----. А__ ц____ я б____ н_ к____ А-е ц-п-р я б-л-ш н- к-р-. -------------------------- Але цяпер я больш не куру. 0
Ale--s--per-y- ----------k-ru. A__ t______ y_ b_____ n_ k____ A-e t-y-p-r y- b-l-s- n- k-r-. ------------------------------ Ale tsyaper ya bol’sh ne kuru.
Stör det er om jag röker? В---не ---з--замі--ць, -ал- - -а-у--? В__ н_ б____ з________ к___ я з______ В-м н- б-д-е з-м-н-ц-, к-л- я з-к-р-? ------------------------------------- Вам не будзе замінаць, калі я закуру? 0
Vam ne bu----za------’- --lі y- --kur-? V__ n_ b____ z_________ k___ y_ z______ V-m n- b-d-e z-m-n-t-’- k-l- y- z-k-r-? --------------------------------------- Vam ne budze zamіnats’, kalі ya zakuru?
Nej, inte alls. Н-,-з-с-- --. Н__ з____ н__ Н-, з-с-м н-. ------------- Не, зусім не. 0
Ne, -u-і--ne. N__ z____ n__ N-, z-s-m n-. ------------- Ne, zusіm ne.
Det stör mig inte. М-- --т- -е---м-н--. М__ г___ н_ з_______ М-е г-т- н- з-м-н-е- -------------------- Мне гэта не замінае. 0
Mn- ge-a -- -am----. M__ g___ n_ z_______ M-e g-t- n- z-m-n-e- -------------------- Mne geta ne zamіnae.
Vill ni ha något att dricka? В--’-це-шт-----уд-ь? В______ ш___________ В-п-е-е ш-о-н-б-д-ь- -------------------- Вып’еце што-небудзь? 0
V-p--tse s--o-ne--dz-? V_______ s____________ V-p-e-s- s-t---e-u-z-? ---------------------- Vyp’etse shto-nebudz’?
En konjak? Ка-ь--у? К_______ К-н-я-у- -------- Каньяку? 0
K--’y-k-? K________ K-n-y-k-? --------- Kan’yaku?
Nej, hellre en öl. Не--леп- -і--. Н__ л___ п____ Н-, л-п- п-в-. -------------- Не, лепш піва. 0
Ne- -ep---pі-a. N__ l____ p____ N-, l-p-h p-v-. --------------- Ne, lepsh pіva.
Är ni mycket ute och reser? В- ---т-па----ж-і---ц-? В_ ш___ п______________ В- ш-а- п-д-р-ж-і-а-ц-? ----------------------- Вы шмат падарожнічаеце? 0
Vy -hm-- ---ar--hnіch-ets-? V_ s____ p_________________ V- s-m-t p-d-r-z-n-c-a-t-e- --------------------------- Vy shmat padarozhnіchaetse?
Ja, för det mesta är det affärsresor. Т-----а---й--- ўс- -эт---а-а---і---к-. Т___ ч_____ з_ ў__ г___ к_____________ Т-к- ч-с-е- з- ў-ё г-т- к-м-н-з-р-ў-і- -------------------------------------- Так, часцей за ўсё гэта камандзіроўкі. 0
T-k- -hast--y--a-use g-t- kaman--і--uk-. T___ c_______ z_ u__ g___ k_____________ T-k- c-a-t-e- z- u-e g-t- k-m-n-z-r-u-і- ---------------------------------------- Tak, chastsey za use geta kamandzіroukі.
Men nu är vi på semester här. Але--я-ер--ы-п----а-і-сю-ы-н--адпа----к. А__ ц____ м_ п_______ с___ н_ а_________ А-е ц-п-р м- п-ы-х-л- с-д- н- а-п-ч-н-к- ---------------------------------------- Але цяпер мы прыехалі сюды на адпачынак. 0
Ale -s-aper--y --y-k-----sy--y--- -dpachy---. A__ t______ m_ p________ s____ n_ a__________ A-e t-y-p-r m- p-y-k-a-і s-u-y n- a-p-c-y-a-. --------------------------------------------- Ale tsyaper my pryekhalі syudy na adpachynak.
Vilken hetta! Ну-і спя----! Н_ і с_______ Н- і с-я-о-а- ------------- Ну і спякота! 0
N--і s-y-k---! N_ і s________ N- і s-y-k-t-! -------------- Nu і spyakota!
Ja, idag är det verkligen hett. Так, с--н- -----ў-- г---ча. Т___ с____ с_______ г______ Т-к- с-н-я с-п-а-д- г-р-ч-. --------------------------- Так, сёння сапраўды горача. 0
Tak,-se-nya -a-r-u-y gora-ha. T___ s_____ s_______ g_______ T-k- s-n-y- s-p-a-d- g-r-c-a- ----------------------------- Tak, sennya sapraudy goracha.
Vi går ut på balkongen. Да-а--е-в-й--ем -а-б-л--н. Д______ в______ н_ б______ Д-в-й-е в-й-з-м н- б-л-о-. -------------------------- Давайце выйдзем на балкон. 0
D------- --y-ze---a-b--k--. D_______ v______ n_ b______ D-v-y-s- v-y-z-m n- b-l-o-. --------------------------- Davaytse vyydzem na balkon.
Imorgon är det fest här. З--тра т---бу-з-----арын-. З_____ т__ б____ в________ З-ў-р- т-т б-д-е в-ч-р-н-. -------------------------- Заўтра тут будзе вечарына. 0
Za-tr--t-- --d-e-----ary-a. Z_____ t__ b____ v_________ Z-u-r- t-t b-d-e v-c-a-y-a- --------------------------- Zautra tut budze vecharyna.
Kommer ni också? В--т--са-------дзеце? В_ т______ п_________ В- т-к-а-а п-ы-д-е-е- --------------------- Вы таксама прыйдзеце? 0
V--tak-ama-p---dzetse? V_ t______ p__________ V- t-k-a-a p-y-d-e-s-? ---------------------- Vy taksama pryydzetse?
Ja, vi är också inbjudna. Т-----а-------м- ---ра-і-і. Т___ н__ т______ з_________ Т-к- н-с т-к-а-а з-п-а-і-і- --------------------------- Так, нас таксама запрасілі. 0
Ta----as -a---ma -ap-----і. T___ n__ t______ z_________ T-k- n-s t-k-a-a z-p-a-і-і- --------------------------- Tak, nas taksama zaprasіlі.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vitryska (1-100) MP3 vitryska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.