Ordlista

sv Småprat 3   »   hy փոքրիկ խոսակցություն 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [քսաներկու]

22 [k’sanerku]

փոքրիկ խոսակցություն 3

p’vok’rik khosakts’ut’yun 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Röker ni? Դ-ւ---խ---մ --: Դ___ ծ_____ ե__ Դ-ւ- ծ-ո-՞- ե-: --------------- Դուք ծխու՞մ եք: 0
Duk’ -s--u-m-y-k’ D___ t______ y___ D-k- t-k-u-m y-k- ----------------- Duk’ tskhu՞m yek’
Förut ja. Առ-ջ`---ո: Ա____ ա___ Ա-ա-` ա-ո- ---------- Առաջ` այո: 0
Ar--j`-ayo A_____ a__ A-r-j- a-o ---------- Arraj` ayo
Men nu röker jag inte längre. Բ--ց հի-- ես -յլ-ս-չե- ծխու-: Բ___ հ___ ե_ ա____ չ__ ծ_____ Բ-յ- հ-մ- ե- ա-լ-ս չ-մ ծ-ո-մ- ----------------------------- Բայց հիմա ես այլևս չեմ ծխում: 0
Ba-ts’-him- y-- a-levs--h’y-m ts-hum B_____ h___ y__ a_____ c_____ t_____ B-y-s- h-m- y-s a-l-v- c-’-e- t-k-u- ------------------------------------ Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum
Stör det er om jag röker? Դուք -եմ կ--նե՞ք---թ- ես-ծխ--: Դ___ դ__ կ_______ ե__ ե_ ծ____ Դ-ւ- դ-մ կ-ի-ե-ք- ե-ե ե- ծ-ե-: ------------------------------ Դուք դեմ կլինե՞ք, եթե ես ծխեմ: 0
D--- --- ---n--k-,-y------ye- t-k-em D___ d__ k________ y_____ y__ t_____ D-k- d-m k-i-e-k-, y-t-y- y-s t-k-e- ------------------------------------ Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem
Nej, inte alls. Ոչ--բաց---ակ-պե- -չ: Ո__ բ___________ ո__ Ո-, բ-ց-ր-ա-ա-ե- ո-: -------------------- Ոչ, բացարձակապես ոչ: 0
Voch’- --t-’---za---e--v---’ V_____ b______________ v____ V-c-’- b-t-’-r-z-k-p-s v-c-’ ---------------------------- Voch’, bats’ardzakapes voch’
Det stör mig inte. Դ- ի-ձ--ի -ա---ր---: Դ_ ի__ չ_ խ_________ Դ- ի-ձ չ- խ-ն-ա-ո-մ- -------------------- Դա ինձ չի խանգարում: 0
D---ndz c-’i kh-nga-um D_ i___ c___ k________ D- i-d- c-’- k-a-g-r-m ---------------------- Da indz ch’i khangarum
Vill ni ha något att dricka? Կխ----ք ի-չ-որ-բ--: Կ______ ի__ ո_ բ___ Կ-մ-ի-ք ի-չ ո- բ-ն- ------------------- Կխմեի՞ք ինչ որ բան: 0
K--m-i՞---inch----r --n K________ i____ v__ b__ K-h-e-՞-’ i-c-’ v-r b-n ----------------------- Kkhmei՞k’ inch’ vor ban
En konjak? Կ--յա--: Կ_______ Կ-ն-ա-կ- -------- Կոնյա՞կ: 0
Ko-y-՞k K______ K-n-a-k ------- Konya՞k
Nej, hellre en öl. Ո-,--այց -ար--ո--`--ի--վ: Ո__ բ___ գ________ ս_____ Ո-, բ-յ- գ-ր-ջ-ւ-` ս-ր-վ- ------------------------- Ոչ, բայց գարեջուր` սիրով: 0
V---’--bay--- ---ej----s-r-v V_____ b_____ g_______ s____ V-c-’- b-y-s- g-r-j-r- s-r-v ---------------------------- Voch’, bayts’ garejur` sirov
Är ni mycket ute och reser? Դու--հաճա-խ--ք--ամփո-դ---: Դ___ հ_____ ե_ ճ__________ Դ-ւ- հ-ճ-՞- ե- ճ-մ-ո-դ-ւ-: -------------------------- Դուք հաճա՞խ եք ճամփորդում: 0
Duk-----h-՞-h y-k’-cham------um D___ h_______ y___ c___________ D-k- h-c-a-k- y-k- c-a-p-v-r-u- ------------------------------- Duk’ hacha՞kh yek’ champ’vordum
Ja, för det mesta är det affärsresor. Այո, բ----դր--ք--ի-ն-կ-նում--շ-ա-անքա-ին ----յ-ի ե-: Ա___ բ___ դ____ հ__________ ա___________ բ______ ե__ Ա-ո- բ-յ- դ-ա-ք հ-մ-ա-ա-ո-մ ա-խ-տ-ն-ա-ի- բ-ո-յ-ի ե-: ---------------------------------------------------- Այո, բայց դրանք հիմնականում աշխատանքային բնույթի են: 0
Ayo--b-yts--dra--’ --m-a--n-- a-hkh-ta----yi- bn--t-i-y-n A___ b_____ d_____ h_________ a______________ b______ y__ A-o- b-y-s- d-a-k- h-m-a-a-u- a-h-h-t-n-’-y-n b-u-t-i y-n --------------------------------------------------------- Ayo, bayts’ drank’ himnakanum ashkhatank’ayin bnuyt’i yen
Men nu är vi på semester här. Բ-յց հ-մ- -եր ար---ո-ր-ն--նք-անց---ն-ւ-: Բ___ հ___ մ__ ա_________ ե__ ա__________ Բ-յ- հ-մ- մ-ր ա-ձ-կ-ւ-դ- ե-ք ա-ց-ա-ն-ւ-: ---------------------------------------- Բայց հիմա մեր արձակուրդն ենք անցկացնում: 0
B----’-h--a-mer ----ak-r-- -en-’ -n-s’k-----um B_____ h___ m__ a_________ y____ a____________ B-y-s- h-m- m-r a-d-a-u-d- y-n-’ a-t-’-a-s-n-m ---------------------------------------------- Bayts’ hima mer ardzakurdn yenk’ ants’kats’num
Vilken hetta! Ին- շ-´- է: Ի__ շ___ է_ Ի-չ շ-´- է- ----------- Ինչ շո´գ է: 0
I-c-’-s-----e I____ s____ e I-c-’ s-o-g e ------------- Inch’ sho´g e
Ja, idag är det verkligen hett. Այո---յս-ր --կ---ս -ոգ -: Ա___ ա____ ի______ շ__ է_ Ա-ո- ա-ս-ր ի-կ-պ-ս շ-գ է- ------------------------- Այո, այսօր իսկապես շոգ է: 0
Ayo,--y--r is----s --og e A___ a____ i______ s___ e A-o- a-s-r i-k-p-s s-o- e ------------------------- Ayo, aysor iskapes shog e
Vi går ut på balkongen. Գն--ք--ա---ա-բ: Գ____ պ________ Գ-ա-ք պ-տ-գ-մ-: --------------- Գնանք պատշգամբ: 0
Gnank’ -a----a-b G_____ p________ G-a-k- p-t-h-a-b ---------------- Gnank’ patshgamb
Imorgon är det fest här. Ա----- վ-ղ---նջու-- է: Ա_____ վ___ խ______ է_ Ա-ս-ե- վ-ղ- խ-ջ-ւ-ք է- ---------------------- Այստեղ վաղը խնջույք է: 0
A------ -ag-y-k--j--k’-e A______ v____ k_______ e A-s-e-h v-g-y k-n-u-k- e ------------------------ Aystegh vaghy khnjuyk’ e
Kommer ni också? Դո-- -լ-կ--՞ք: Դ___ է_ կ_____ Դ-ւ- է- կ-ա-ք- -------------- Դուք էլ կգա՞ք: 0
Duk’----k---k’ D___ e_ k_____ D-k- e- k-a-k- -------------- Duk’ el kga՞k’
Ja, vi är också inbjudna. Ա-ո,-մե-ք-ն---նպե- հ-ա----ած-ե--: Ա___ մ___ ն_______ հ________ ե___ Ա-ո- մ-ն- ն-ւ-ն-ե- հ-ա-ի-վ-ծ ե-ք- --------------------------------- Այո, մենք նույնպես հրավիրված ենք: 0
Ayo, -en-’ nu--pes-h--v-rv--s-----’ A___ m____ n______ h_________ y____ A-o- m-n-’ n-y-p-s h-a-i-v-t- y-n-’ ----------------------------------- Ayo, menk’ nuynpes hravirvats yenk’

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.