Ordlista

sv Småprat 3   »   hy Small Talk 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [քսաներկու]

22 [k’sanerku]

Small Talk 3

[p’vok’rik khosakts’ut’yun 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Röker ni? Դուք --ու-մ ե-: Դուք ծխու՞մ եք: Դ-ւ- ծ-ո-՞- ե-: --------------- Դուք ծխու՞մ եք: 0
D-k---s-h--m yek’ Duk’ tskhu՞m yek’ D-k- t-k-u-m y-k- ----------------- Duk’ tskhu՞m yek’
Förut ja. Ա-ա-` -յո: Առաջ` այո: Ա-ա-` ա-ո- ---------- Առաջ` այո: 0
Arraj` a-o Arraj` ayo A-r-j- a-o ---------- Arraj` ayo
Men nu röker jag inte längre. Բ-յց ---ա ե--ա-լ-ս չ-մ-ծ--ւմ: Բայց հիմա ես այլևս չեմ ծխում: Բ-յ- հ-մ- ե- ա-լ-ս չ-մ ծ-ո-մ- ----------------------------- Բայց հիմա ես այլևս չեմ ծխում: 0
Bayts- hi-a yes a--e-- -h’-em --kh-m Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum B-y-s- h-m- y-s a-l-v- c-’-e- t-k-u- ------------------------------------ Bayts’ hima yes aylevs ch’yem tskhum
Stör det er om jag röker? Դու------կ--նե--,-ե-ե ես--խ-մ: Դուք դեմ կլինե՞ք, եթե ես ծխեմ: Դ-ւ- դ-մ կ-ի-ե-ք- ե-ե ե- ծ-ե-: ------------------------------ Դուք դեմ կլինե՞ք, եթե ես ծխեմ: 0
Du-’ -em-klin--k’---e---e-y-s ts---m Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem D-k- d-m k-i-e-k-, y-t-y- y-s t-k-e- ------------------------------------ Duk’ dem kline՞k’, yet’ye yes tskhem
Nej, inte alls. Ոչ, բ-ցարձ---պես-ոչ: Ոչ, բացարձակապես ոչ: Ո-, բ-ց-ր-ա-ա-ե- ո-: -------------------- Ոչ, բացարձակապես ոչ: 0
V-c-’, --ts’-------p-s--oc-’ Voch’, bats’ardzakapes voch’ V-c-’- b-t-’-r-z-k-p-s v-c-’ ---------------------------- Voch’, bats’ardzakapes voch’
Det stör mig inte. Դ- -ն---- --ն---ո-մ: Դա ինձ չի խանգարում: Դ- ի-ձ չ- խ-ն-ա-ո-մ- -------------------- Դա ինձ չի խանգարում: 0
Da-i--z ch-i---a--a--m Da indz ch’i khangarum D- i-d- c-’- k-a-g-r-m ---------------------- Da indz ch’i khangarum
Vill ni ha något att dricka? Կխ-ե--- -ն--որ -ա-: Կխմեի՞ք ինչ որ բան: Կ-մ-ի-ք ի-չ ո- բ-ն- ------------------- Կխմեի՞ք ինչ որ բան: 0
K-hm-i՞-’-i-----v-- ban Kkhmei՞k’ inch’ vor ban K-h-e-՞-’ i-c-’ v-r b-n ----------------------- Kkhmei՞k’ inch’ vor ban
En konjak? Կոնյա--: Կոնյա՞կ: Կ-ն-ա-կ- -------- Կոնյա՞կ: 0
K--ya՞k Konya՞k K-n-a-k ------- Konya՞k
Nej, hellre en öl. Ոչ----յց-գարեջու------ո-: Ոչ, բայց գարեջուր` սիրով: Ո-, բ-յ- գ-ր-ջ-ւ-` ս-ր-վ- ------------------------- Ոչ, բայց գարեջուր` սիրով: 0
Vo--’---ay--- g--e-ur` s-rov Voch’, bayts’ garejur` sirov V-c-’- b-y-s- g-r-j-r- s-r-v ---------------------------- Voch’, bayts’ garejur` sirov
Är ni mycket ute och reser? Դո-ք հա---խ եք -----րդո-մ: Դուք հաճա՞խ եք ճամփորդում: Դ-ւ- հ-ճ-՞- ե- ճ-մ-ո-դ-ւ-: -------------------------- Դուք հաճա՞խ եք ճամփորդում: 0
Duk- ha-----h--e---ch--p-v---um Duk’ hacha՞kh yek’ champ’vordum D-k- h-c-a-k- y-k- c-a-p-v-r-u- ------------------------------- Duk’ hacha՞kh yek’ champ’vordum
Ja, för det mesta är det affärsresor. Ա----բ-յց ----ք--ի-նա--նու--ա----անք--ի----ո--թ- ե-: Այո, բայց դրանք հիմնականում աշխատանքային բնույթի են: Ա-ո- բ-յ- դ-ա-ք հ-մ-ա-ա-ո-մ ա-խ-տ-ն-ա-ի- բ-ո-յ-ի ե-: ---------------------------------------------------- Այո, բայց դրանք հիմնականում աշխատանքային բնույթի են: 0
A-o--bay--’ d-a--’ -i--ak--um -s------nk’a-i- b--y-’i --n Ayo, bayts’ drank’ himnakanum ashkhatank’ayin bnuyt’i yen A-o- b-y-s- d-a-k- h-m-a-a-u- a-h-h-t-n-’-y-n b-u-t-i y-n --------------------------------------------------------- Ayo, bayts’ drank’ himnakanum ashkhatank’ayin bnuyt’i yen
Men nu är vi på semester här. Բայց-հ-մա -եր արձ----ր----ն------ա-նու-: Բայց հիմա մեր արձակուրդն ենք անցկացնում: Բ-յ- հ-մ- մ-ր ա-ձ-կ-ւ-դ- ե-ք ա-ց-ա-ն-ւ-: ---------------------------------------- Բայց հիմա մեր արձակուրդն ենք անցկացնում: 0
Bayt-- -i-- --- -r----ur---y---’---t--kats--um Bayts’ hima mer ardzakurdn yenk’ ants’kats’num B-y-s- h-m- m-r a-d-a-u-d- y-n-’ a-t-’-a-s-n-m ---------------------------------------------- Bayts’ hima mer ardzakurdn yenk’ ants’kats’num
Vilken hetta! Ի---շո´գ-է: Ինչ շո´գ է: Ի-չ շ-´- է- ----------- Ինչ շո´գ է: 0
Inch’ -ho---e Inch’ sho´g e I-c-’ s-o-g e ------------- Inch’ sho´g e
Ja, idag är det verkligen hett. Ա-------օր--սկապ-ս շոգ -: Այո, այսօր իսկապես շոգ է: Ա-ո- ա-ս-ր ի-կ-պ-ս շ-գ է- ------------------------- Այո, այսօր իսկապես շոգ է: 0
Ay-,--yso---skapes--hog e Ayo, aysor iskapes shog e A-o- a-s-r i-k-p-s s-o- e ------------------------- Ayo, aysor iskapes shog e
Vi går ut på balkongen. Գն-նք -ա-շգամ-: Գնանք պատշգամբ: Գ-ա-ք պ-տ-գ-մ-: --------------- Գնանք պատշգամբ: 0
G--nk--p-tshg-mb Gnank’ patshgamb G-a-k- p-t-h-a-b ---------------- Gnank’ patshgamb
Imorgon är det fest här. Ա-ս-եղ---ղ- խնջ--յ---: Այստեղ վաղը խնջույք է: Ա-ս-ե- վ-ղ- խ-ջ-ւ-ք է- ---------------------- Այստեղ վաղը խնջույք է: 0
Ay-t-gh---g-----njuyk- e Aystegh vaghy khnjuyk’ e A-s-e-h v-g-y k-n-u-k- e ------------------------ Aystegh vaghy khnjuyk’ e
Kommer ni också? Դո-ք -----ա՞-: Դուք էլ կգա՞ք: Դ-ւ- է- կ-ա-ք- -------------- Դուք էլ կգա՞ք: 0
D-k------g---’ Duk’ el kga՞k’ D-k- e- k-a-k- -------------- Duk’ el kga՞k’
Ja, vi är också inbjudna. Ա-ո,-մ-ն- -ո-յն--- հր-վիր-ած-ե-ք: Այո, մենք նույնպես հրավիրված ենք: Ա-ո- մ-ն- ն-ւ-ն-ե- հ-ա-ի-վ-ծ ե-ք- --------------------------------- Այո, մենք նույնպես հրավիրված ենք: 0
Ay-- ------------- h-a-irva-s -en-’ Ayo, menk’ nuynpes hravirvats yenk’ A-o- m-n-’ n-y-p-s h-a-i-v-t- y-n-’ ----------------------------------- Ayo, menk’ nuynpes hravirvats yenk’

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.