Ordlista

sv Småprat 3   »   ka პატარა დიალოგი 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ოცდაორი]

22 [otsdaori]

პატარა დიალოგი 3

p'at'ara dialogi 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
Röker ni? ეწე---? ე______ ე-ე-ი-? ------- ეწევით? 0
e-----it? e________ e-s-e-i-? --------- ets'evit?
Förut ja. ად-ე-ვ---ო--. ა___ ვ_______ ა-რ- ვ-წ-ო-ი- ------------- ადრე ვეწეოდი. 0
a-r- ve-s-eo--. a___ v_________ a-r- v-t-'-o-i- --------------- adre vets'eodi.
Men nu röker jag inte längre. მაგ-ა- ახ-ა--ღარ-ვ-----. მ_____ ა___ ა___ ვ______ მ-გ-ა- ა-ლ- ა-ა- ვ-წ-ვ-. ------------------------ მაგრამ ახლა აღარ ვეწევი. 0
m-gr-m --h-a ag--r----s'-v-. m_____ a____ a____ v________ m-g-a- a-h-a a-h-r v-t-'-v-. ---------------------------- magram akhla aghar vets'evi.
Stör det er om jag röker? გ----ებთ, რ-- ვე--ვ-? გ________ რ__ ვ______ გ-წ-ხ-ბ-, რ-მ ვ-წ-ვ-? --------------------- გაწუხებთ, რომ ვეწევი? 0
ga-s-uk-eb-- -----e--'-v-? g___________ r__ v________ g-t-'-k-e-t- r-m v-t-'-v-? -------------------------- gats'ukhebt, rom vets'evi?
Nej, inte alls. ს-ე-----ა-ა. ს______ ა___ ს-ე-თ-დ ა-ა- ------------ საერთოდ არა. 0
s-e--o- -ra. s______ a___ s-e-t-d a-a- ------------ saertod ara.
Det stör mig inte. ა--მა-უ-ე--. ა_ მ________ ა- მ-წ-ხ-ბ-. ------------ არ მაწუხებს. 0
ar ----'ukh---. a_ m___________ a- m-t-'-k-e-s- --------------- ar mats'ukhebs.
Vill ni ha något att dricka? დ-ლ-ვთ----ე-? დ_____ რ_____ დ-ლ-ვ- რ-მ-ს- ------------- დალევთ რამეს? 0
d--e-------s? d_____ r_____ d-l-v- r-m-s- ------------- dalevt rames?
En konjak? კონი--ს? კ_______ კ-ნ-ა-ს- -------- კონიაკს? 0
k---ia-'s? k_________ k-o-i-k-s- ---------- k'oniak's?
Nej, hellre en öl. არ-- ლუ-ი-მირჩ-ვნ-ა. ა___ ლ___ მ_________ ა-ა- ლ-დ- მ-რ-ე-ნ-ა- -------------------- არა, ლუდი მირჩევნია. 0
ara- ---i -i--he-n--. a___ l___ m__________ a-a- l-d- m-r-h-v-i-. --------------------- ara, ludi mirchevnia.
Är ni mycket ute och reser? ბე--- მ-გ-ა-რ-ბ-? ბ____ მ__________ ბ-ვ-ს მ-გ-ა-რ-ბ-? ----------------- ბევრს მოგზაურობთ? 0
b--rs--og--u-obt? b____ m__________ b-v-s m-g-a-r-b-? ----------------- bevrs mogzaurobt?
Ja, för det mesta är det affärsresor. დი----ხ-ი-ად -აქ---მ---ინ--ებ-. დ____ ხ_____ მ____ მ___________ დ-ა-, ხ-ი-ა- მ-ქ-ს მ-ვ-ი-ე-ე-ი- ------------------------------- დიახ, ხშირად მაქვს მივლინებები. 0
d---h---hsh-r-d-m--v- -iv-inebe--. d_____ k_______ m____ m___________ d-a-h- k-s-i-a- m-k-s m-v-i-e-e-i- ---------------------------------- diakh, khshirad makvs mivlinebebi.
Men nu är vi på semester här. მა-რ-----ლა -- შ--ბუ--ბ- -ვაქ-ს. მ_____ ა___ ა_ შ________ გ______ მ-გ-ა- ა-ლ- ა- შ-ე-უ-ე-ა გ-ა-ვ-. -------------------------------- მაგრამ ახლა აქ შვებულება გვაქვს. 0
m-gra--a-h----k--h-e-uleba-g--k--. m_____ a____ a_ s_________ g______ m-g-a- a-h-a a- s-v-b-l-b- g-a-v-. ---------------------------------- magram akhla ak shvebuleba gvakvs.
Vilken hetta! რ- -ი---ა! რ_ ს______ რ- ს-ც-ე-! ---------- რა სიცხეა! 0
ra--itsk-ea! r_ s________ r- s-t-k-e-! ------------ ra sitskhea!
Ja, idag är det verkligen hett. დ--ხ----ეს ნ-მდვი--დ ც---ა. დ____ დ___ ნ________ ც_____ დ-ა-, დ-ე- ნ-მ-ვ-ლ-დ ც-ე-ა- --------------------------- დიახ, დღეს ნამდვილად ცხელა. 0
diak-----he- -amd------ts-hela. d_____ d____ n________ t_______ d-a-h- d-h-s n-m-v-l-d t-k-e-a- ------------------------------- diakh, dghes namdvilad tskhela.
Vi går ut på balkongen. გავიდე--ა--ა---? გ______ ა_______ გ-ვ-დ-თ ა-ვ-ნ-ე- ---------------- გავიდეთ აივანზე? 0
ga--d-t a--anze? g______ a_______ g-v-d-t a-v-n-e- ---------------- gavidet aivanze?
Imorgon är det fest här. ხვ-- -- ზ-ი---ი-ნებ-. ხ___ ა_ ზ____ ი______ ხ-ა- ა- ზ-ი-ი ი-ნ-ბ-. --------------------- ხვალ აქ ზეიმი იქნება. 0
k-v-- ak--ei-i-ik-eb-. k____ a_ z____ i______ k-v-l a- z-i-i i-n-b-. ---------------------- khval ak zeimi ikneba.
Kommer ni också? თქ-----მ--ვალთ? თ_____ მ_______ თ-ვ-ნ- მ-ხ-ა-თ- --------------- თქვენც მოხვალთ? 0
tkve-----ok-va--? t______ m________ t-v-n-s m-k-v-l-? ----------------- tkvents mokhvalt?
Ja, vi är också inbjudna. დიახ,-ჩ-ე-----გვ---იჟე-. დ____ ჩ____ დ___________ დ-ა-, ჩ-ე-ც დ-გ-პ-ტ-ჟ-ს- ------------------------ დიახ, ჩვენც დაგვპატიჟეს. 0
d----, chvents -----'a-'----s. d_____ c______ d______________ d-a-h- c-v-n-s d-g-p-a-'-z-e-. ------------------------------ diakh, chvents dagvp'at'izhes.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + georgiska (1-100) MP3 georgiska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.