Ordlista

sv Småprat 3   »   it Small Talk / chiacchiere 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ventidue]

Small Talk / chiacchiere 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Röker ni? Le- -um-? L__ f____ L-i f-m-? --------- Lei fuma? 0
Förut ja. Una v--t--f-----. U__ v____ f______ U-a v-l-a f-m-v-. ----------------- Una volta fumavo. 0
Men nu röker jag inte längre. Ma ad--so n-n----o --ù. M_ a_____ n__ f___ p___ M- a-e-s- n-n f-m- p-ù- ----------------------- Ma adesso non fumo più. 0
Stör det er om jag röker? L- -istu-bo ---fumo? L_ d_______ s_ f____ L- d-s-u-b- s- f-m-? -------------------- La disturbo se fumo? 0
Nej, inte alls. No,-af-att-. N__ a_______ N-, a-f-t-o- ------------ No, affatto. 0
Det stör mig inte. N-n--i di------. N__ m_ d________ N-n m- d-s-u-b-. ---------------- Non mi disturba. 0
Vill ni ha något att dricka? B------al-os-? B___ q________ B-v- q-a-c-s-? -------------- Beve qualcosa? 0
En konjak? U- co---c? U_ c______ U- c-g-a-? ---------- Un cognac? 0
Nej, hellre en öl. No, pi-t-o-to -na-b-r--. N__ p________ u__ b_____ N-, p-u-t-s-o u-a b-r-a- ------------------------ No, piuttosto una birra. 0
Är ni mycket ute och reser? L-i-----g---m-lto? L__ v______ m_____ L-i v-a-g-a m-l-o- ------------------ Lei viaggia molto? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. S----i --l-t----n--vi--g--di -f-ari. S__ d_ s_____ s___ v_____ d_ a______ S-, d- s-l-t- s-n- v-a-g- d- a-f-r-. ------------------------------------ Sì, di solito sono viaggi di affari. 0
Men nu är vi på semester här. Ma--des-o -i-mo-----in---c--z-. M_ a_____ s____ q__ i_ v_______ M- a-e-s- s-a-o q-i i- v-c-n-a- ------------------------------- Ma adesso siamo qui in vacanza. 0
Vilken hetta! Che afa! C__ a___ C-e a-a- -------- Che afa! 0
Ja, idag är det verkligen hett. S-, o-gi-fa---------e-c-l-o. S__ o___ f_ v________ c_____ S-, o-g- f- v-r-m-n-e c-l-o- ---------------------------- Sì, oggi fa veramente caldo. 0
Vi går ut på balkongen. An--am--f-or- s-l-----on-. A______ f____ s__ b_______ A-d-a-o f-o-i s-l b-l-o-e- -------------------------- Andiamo fuori sul balcone. 0
Imorgon är det fest här. D-man------u-- --s--. D_____ c__ u__ f_____ D-m-n- c-è u-a f-s-a- --------------------- Domani c’è una festa. 0
Kommer ni också? Ci-v---e--n--- Le-? C_ v____ a____ L___ C- v-e-e a-c-e L-i- ------------------- Ci viene anche Lei? 0
Ja, vi är också inbjudna. Sì, -nc-e--oi s--mo-----t---. S__ a____ n__ s____ i________ S-, a-c-e n-i s-a-o i-v-t-t-. ----------------------------- Sì, anche noi siamo invitati. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + italienska (1-100) MP3 italienska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.