Ordlista

sv Småprat 3   »   ar ‫محادثة قصيرة ،رقم 3‬

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

‫22 [اثنان وعشرون]‬

22 [athnan waeashruna]

‫محادثة قصيرة ،رقم 3‬

[mhadathat qasirat ,raqam 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska arabiska Spela Mer
Röker ni? ‫-- تد-ن؟‬ ‫__ ت_____ ‫-ل ت-خ-؟- ---------- ‫هل تدخن؟‬ 0
hl-td--n? h_ t_____ h- t-k-n- --------- hl tdkhn?
Förut ja. ‫ك-- --ب-ا--أدخن.‬ ‫___ س____ أ_____ ‫-ن- س-ب-ا- أ-خ-.- ------------------ ‫كنت سابقاً أدخن.‬ 0
k----sabqaa--'a-a----. k___ s______ '________ k-n- s-b-a-n '-d-k-n-. ---------------------- kunt sabqaan 'adakhna.
Men nu röker jag inte längre. ‫ل---ا-ا-- --------ه.‬ ‫___ ا____ ت____ ع____ ‫-ك- ا-ا-، ت-ل-ت ع-ه-‬ ---------------------- ‫لكن الان، تخليت عنه.‬ 0
l-un--la----tak-l---e--ha. l___ a_____ t______ e_____ l-u- a-a-n- t-k-l-t e-n-a- -------------------------- lkun alaan, takhlit eanha.
Stör det er om jag röker? ‫أ--عج--إن د-ن--‬ ‫______ إ_ د_____ ‫-ي-ع-ك إ- د-ن-؟- ----------------- ‫أيزعجك إن دخنت؟‬ 0
a--z-e-u- '-i- --khn-t? a________ '___ d_______ a-a-a-j-k '-i- d-k-n-t- ----------------------- ayazaejuk 'iin dakhnat?
Nej, inte alls. ‫-ا- -لى ----ل-ق-‬ ‫___ ع__ ا________ ‫-ا- ع-ى ا-إ-ل-ق-‬ ------------------ ‫لا، على الإطلاق.‬ 0
l--- ---a- a-'----aq. l___ e____ a_________ l-a- e-l-a a-'-i-l-q- --------------------- laa, ealaa al'iitlaq.
Det stör mig inte. ‫هذ- ل---ز-ج---‬ ‫___ ل_ ي_______ ‫-ذ- ل- ي-ع-ن-.- ---------------- ‫هذا لا يزعجني.‬ 0
h-h--la--uz-e---i. h___ l_ y_________ h-h- l- y-z-e-j-i- ------------------ hdha la yuzaeajni.
Vill ni ha något att dricka? ‫--ت-رب -ي--ا؟‬ ‫_ ت___ ش_____ ‫- ت-ر- ش-ئ-ا-‬ --------------- ‫أ تشرب شيئًا؟‬ 0
a t-s--u--shy-a--? a t______ s_______ a t-s-r-b s-y-a-a- ------------------ a tashrub shyyana?
En konjak? ‫--حاً -- --ك-ن--ك؟‬ ‫____ م_ ا_________ ‫-د-ا- م- ا-ك-ن-ا-؟- -------------------- ‫قدحاً من الكونياك؟‬ 0
q-haa---i- -lk-n-ak? q_____ m__ a________ q-h-a- m-n a-k-n-a-? -------------------- qdhaan min alkuniak?
Nej, hellre en öl. ‫-ا- ---ل---س---م--الج-ة-‬ ‫___ أ___ ك___ م_ ا______ ‫-ا- أ-ض- ك-س-ً م- ا-ج-ة-‬ -------------------------- ‫لا، أفضل كأساً من الجعة.‬ 0
laa, 'afd-l k--a-n --n al-----a. l___ '_____ k_____ m__ a________ l-a- '-f-a- k-s-a- m-n a-j-e-t-. -------------------------------- laa, 'afdal kasaan min aljieata.
Är ni mycket ute och reser? ‫أتس-فر ----ً-؟‬ ‫______ ك______ ‫-ت-ا-ر ك-ي-ً-؟- ---------------- ‫أتسافر كثيرًا؟‬ 0
a--s-fir ---yra-a? a_______ k________ a-a-a-i- k-h-r-n-? ------------------ atasafir kthyrana?
Ja, för det mesta är det affärsresor. ‫-عم، و-ال-ًا ما----ن---ل-----ل.‬ ‫____ و_____ م_ ت___ ر____ ع____ ‫-ع-، و-ا-ب-ا م- ت-و- ر-ل-ت ع-ل-‬ --------------------------------- ‫نعم، وغالبًا ما تكون رحلات عمل.‬ 0
n-im--wgha--ana-ma --k-n ri-la---a-al-. n____ w________ m_ t____ r_____ e______ n-i-, w-h-l-a-a m- t-k-n r-h-a- e-m-l-. --------------------------------------- neim, wghalbana ma takun rihlat eamala.
Men nu är vi på semester här. ‫ول---ا-آن-ن-ضي -لإ-ا-- ---.‬ ‫____ ا___ ن___ ا______ ه____ ‫-ل-ن ا-آ- ن-ض- ا-إ-ا-ة ه-ا-‬ ----------------------------- ‫ولكن الآن نمضي الإجازة هنا.‬ 0
w--un-a--n--am-i---'-ija-a- -una. w____ a___ n____ a_________ h____ w-k-n a-a- n-m-i a-'-i-a-a- h-n-. --------------------------------- wlkun alan namdi al'iijazat huna.
Vilken hetta! ‫-ا هذا-ا-ح--‬ ‫__ ه__ ا_____ ‫-ا ه-ا ا-ح-!- -------------- ‫ما هذا الحر!‬ 0
ma --h----h-r! m_ h___ a_____ m- h-h- a-h-r- -------------- ma hdha alhar!
Ja, idag är det verkligen hett. ‫-------ل-ع- ا--و---ا- -د-ا-‬ ‫____ ب_____ ا____ ح__ ج____ ‫-ع-، ب-ل-ع- ا-ي-م ح-ر ج-ً-.- ----------------------------- ‫نعم، بالفعل اليوم حار جدًا.‬ 0
neim- --lfel-al---------j-an-. n____ b_____ a_____ h__ j_____ n-i-, b-l-e- a-y-w- h-r j-a-a- ------------------------------ neim, balfel alyawm har jdana.
Vi går ut på balkongen. ‫ل-خ-ج--لى------فة.‬ ‫_____ إ__ ا_______ ‫-ن-ر- إ-ى ا-ش-ر-ة-‬ -------------------- ‫لنخرج إلى الشُرفة.‬ 0
l---h------i----a---urf. l_______ '_____ a_______ l-a-h-u- '-i-a- a-s-u-f- ------------------------ lnakhruj 'iilaa alshurf.
Imorgon är det fest här. ‫غ--ً ---ا- -ف-ة ه--.‬ ‫___ س____ ح___ ه____ ‫-د-ً س-ق-م ح-ل- ه-ا-‬ ---------------------- ‫غداً ستقام حفلة هنا.‬ 0
ghd-an-s---q-------ata----n-. g_____ s______ h_______ h____ g-d-a- s-t-q-m h-f-a-a- h-n-. ----------------------------- ghdaan satuqam haflatan huna.
Kommer ni också? ‫ه- ستا-ي --ض-؟‬ ‫__ س____ أ_____ ‫-ل س-ا-ي أ-ض-؟- ---------------- ‫هل ستاتي أيضا؟‬ 0
h----t--- 'a-da? h_ s_____ '_____ h- s-t-t- '-y-a- ---------------- hl satati 'ayda?
Ja, vi är också inbjudna. ‫-بعا-، فن----د--ّ--.‬ ‫_____ ف___ م_______ ‫-ب-ا-، ف-ح- م-ع-ّ-ن-‬ ---------------------- ‫طبعاً، فنحن مدعوّون.‬ 0
tbe--n--fnhn mdewwwn. t______ f___ m_______ t-e-a-, f-h- m-e-w-n- --------------------- tbeaan, fnhn mdewwwn.

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.