Ordlista

sv Adverb   »   ku Hokerên çawaniyê

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [sed]

Hokerên çawaniyê

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
någon gång – aldrig berê --r-kê --qet b___ c_____ - q__ b-r- c-r-k- - q-t ----------------- berê carekê - qet 0
Har ni varit i Berlin någon gång? Hûn-------arek---- -e-l-n- man? H__ b___ c_____ l_ B______ m___ H-n b-r- c-r-k- l- B-r-î-ê m-n- ------------------------------- Hûn berê carekê li Berlînê man? 0
Nej, aldrig. Na,-qet -e-a-. N__ q__ n_____ N-, q-t n-m-m- -------------- Na, qet nemam. 0
någon – ingen k-se- - -u--es k____ - t_ k__ k-s-k - t- k-s -------------- kesek - tu kes 0
Känner ni någon / några här? Li-vi------kî-n-- --ki-? L_ v__ k_____ n__ d_____ L- v-r k-s-k- n-s d-k-n- ------------------------ Li vir kesekî nas dikin? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. N----- -- ----t- -esî--a- ----m. N__ e_ l_ v__ t_ k___ n__ n_____ N-, e- l- v-r t- k-s- n-s n-k-m- -------------------------------- Na, ez li vir tu kesî nas nakim. 0
Ännu längre – inte längre h-----êd---a h__ - ê__ n_ h-n - ê-î n- ------------ hîn - êdî na 0
Stannar ni ännu längre här? H-n ê hî---el--î -i-v-r--i-î---? H__ ê h__ g_____ l_ v__ b_______ H-n ê h-n g-l-k- l- v-r b-m-n-n- -------------------------------- Hûn ê hîn gelekî li vir bimînin? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Na, êd- li-vi- -êd-t-r n-m--i-. N__ ê__ l_ v__ z______ n_______ N-, ê-î l- v-r z-d-t-r n-m-n-m- ------------------------------- Na, êdî li vir zêdetir namînim. 0
något mer – inget mer t----k d-- - -u---şt t_____ d__ - t_ t___ t-ş-e- d-n - t- t-ş- -------------------- tiştek din - tu tişt 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Hûn-d--wa--n -i-tekî --n-jî-ve--i-? H__ d_______ t______ d__ j_ v______ H-n d-x-a-i- t-ş-e-î d-n j- v-x-i-? ----------------------------------- Hûn dixwazin tiştekî din jî vexwin? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Na- ---ti--ekî---- -a--a-im. N__ t_ t______ d__ n________ N-, t- t-ş-e-î d-n n-x-a-i-. ---------------------------- Na, tu tiştekî din naxwazim. 0
redan något – ännu inget ew-lî - -î---a e____ - h__ n_ e-i-î - h-n n- -------------- ewilî - hîn na 0
Har ni redan ätit något? We ---lî--- --ş- ---r? W_ e____ t_ t___ x____ W- e-i-î t- t-ş- x-a-? ---------------------- We ewilî tu tişt xwar? 0
Nej, jag har inte ätit något än. N-----n -------tek--ex-a-i-e. N__ m__ h__ t_____ n_________ N-, m-n h-n t-ş-e- n-x-a-i-e- ----------------------------- Na, min hîn tiştek nexwariye. 0
någon mer – ingen mer y-ke/- --n---d- -u--e----ne y_____ d___ ê__ t_ k__ t___ y-k-/- d-n- ê-î t- k-s t-n- --------------------------- yeke/î din- êdî tu kes tine 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ke--kî----ehwe--i-waz- he--? K_______ q____ d______ h____ K-s-k-/- q-h-e d-x-a-e h-y-? ---------------------------- Kesekî/ê qehwe dixwaze heye? 0
Nej, ingen mer. Na--t--ke--n-x----. N__ t_ k__ n_______ N-, t- k-s n-x-a-e- ------------------- Na, tu kes naxwaze. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 kurdiska (kurmanji) (1-100)
Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…