Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   hy Ճանապարհ հարցնել

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [քառասուն]

40 [k’arrasun]

Ճանապարհ հարցնել

Chanaparh harts’nel

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Ursäkta! Ներ--եք! Ն_______ Ն-ր-ց-ք- -------- Ներեցեք! 0
N-r-----e-’! N___________ N-r-t-’-e-’- ------------ Nerets’yek’!
Kan ni hjälpa mig? Կա-ո-ղ -ք--նձ-օ-նե-: Կ_____ ե_ ի__ օ_____ Կ-ր-՞- ե- ի-ձ օ-ն-լ- -------------------- Կարո՞ղ եք ինձ օգնել: 0
Karo՞-h y--’ ind- -g-el K______ y___ i___ o____ K-r-՞-h y-k- i-d- o-n-l ----------------------- Karo՞gh yek’ indz ognel
Var finns en bra restaurang här? Ա-ստ-- ո-տե-ղ -- -ավ-ռ-ստո--ն: Ա_____ ո_____ կ_ լ__ ռ________ Ա-ս-ե- ո-տ-՞- կ- լ-վ ռ-ս-ո-ա-: ------------------------------ Այստեղ որտե՞ղ կա լավ ռեստորան: 0
A-s-e---vort--gh--a-l---r-e--or-n A______ v_______ k_ l__ r________ A-s-e-h v-r-e-g- k- l-v r-e-t-r-n --------------------------------- Aystegh vorte՞gh ka lav rrestoran
Gå runt hörnet till vänster. Գ-ա-եք -ա- -նկ--ւն-վ: Գ_____ ձ__ ա_________ Գ-ա-ե- ձ-խ ա-կ-ո-ն-վ- --------------------- Գնացեք ձախ անկյունով: 0
G--ts’-ek’ d---- an-yun-v G_________ d____ a_______ G-a-s-y-k- d-a-h a-k-u-o- ------------------------- Gnats’yek’ dzakh ankyunov
Gå sedan en bit rakt fram. Գ--ցեք--- ո--շ---մ-նակ ո-ղ--: Գ_____ մ_ ո___ ժ______ ո_____ Գ-ա-ե- մ- ո-ո- ժ-մ-ն-կ ո-ղ-ղ- ----------------------------- Գնացեք մի որոշ ժամանակ ուղիղ: 0
G-----ye-’-mi v-r-sh-zh-m-nak--g-i-h G_________ m_ v_____ z_______ u_____ G-a-s-y-k- m- v-r-s- z-a-a-a- u-h-g- ------------------------------------ Gnats’yek’ mi vorosh zhamanak ughigh
Gå sedan hundra meter till höger. Ա-ա--նաց-ք--ա--ո---մ-տ--դե----ջ: Ա__ գ_____ հ______ մ___ դ___ ա__ Ա-ա գ-ա-ե- հ-ր-ո-ր մ-տ- դ-պ- ա-: -------------------------------- Ապա գնացեք հարյուր մետր դեպի աջ: 0
A-a----t-’---- ---y-- -etr---p--aj A__ g_________ h_____ m___ d___ a_ A-a g-a-s-y-k- h-r-u- m-t- d-p- a- ---------------------------------- Apa gnats’yek’ haryur metr depi aj
Ni kan också ta bussen. Դ--ք--ա-ո- եք նաև ավտ-բո---վ-գնալ: Դ___ կ____ ե_ ն__ ա_________ գ____ Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- ն-և ա-տ-բ-ւ-ո- գ-ա-: ---------------------------------- Դուք կարող եք նաև ավտոբուսով գնալ: 0
Duk’--a---- -e-’ -aev ---obu-ov --al D___ k_____ y___ n___ a________ g___ D-k- k-r-g- y-k- n-e- a-t-b-s-v g-a- ------------------------------------ Duk’ karogh yek’ naev avtobusov gnal
Ni kan också ta spårvagnen. Դո-ք--ար----ք --և--րամվ-յո- գ-ալ: Դ___ կ____ ե_ ն__ տ________ գ____ Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- ն-և տ-ա-վ-յ-վ գ-ա-: --------------------------------- Դուք կարող եք նաև տրամվայով գնալ: 0
D-k---arogh yek’-na-----am--y---g--l D___ k_____ y___ n___ t________ g___ D-k- k-r-g- y-k- n-e- t-a-v-y-v g-a- ------------------------------------ Duk’ karogh yek’ naev tramvayov gnal
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Դ-ւ---արո- եք պ---ա--ս-----ետև-ց վ--ե-: Դ___ կ____ ե_ պ_______ ի_ հ_____ վ_____ Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- պ-ր-ա-ե- ի- հ-տ-ի- վ-ր-լ- --------------------------------------- Դուք կարող եք պարզապես իմ հետևից վարել: 0
D-k’ ka-ogh ---’ -arz---- im---te--t-’ -a--l D___ k_____ y___ p_______ i_ h________ v____ D-k- k-r-g- y-k- p-r-a-e- i- h-t-v-t-’ v-r-l -------------------------------------------- Duk’ karogh yek’ parzapes im hetevits’ varel
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Ին---՞ս ---մ---ւտ---- -----ո-: Ի______ գ___ ֆ_______ ս_______ Ի-չ-ե-ս գ-ա- ֆ-ւ-բ-լ- ս-ա-ի-ն- ------------------------------ Ինչպե՞ս գնամ ֆուտբոլի ստադիոն: 0
In-h-p-՞s--na----tb-l---t-d--n I________ g___ f______ s______ I-c-’-e-s g-a- f-t-o-i s-a-i-n ------------------------------ Inch’pe՞s gnam futboli stadion
Gå över bron! Ա-ցեք-կ--ուր-ը! Ա____ կ________ Ա-ց-ք կ-մ-ւ-ջ-! --------------- Անցեք կամուրջը! 0
An-s--ek- --murj-! A________ k_______ A-t-’-e-’ k-m-r-y- ------------------ Ants’yek’ kamurjy!
Åk genom tunneln! Վա-ե---ո-նել- մ---վ: Վ____ թ______ մ_____ Վ-ր-ք թ-ւ-ե-ի մ-ջ-վ- -------------------- Վարեք թունելի միջով: 0
V---k--t’----i-m--ov V_____ t______ m____ V-r-k- t-u-e-i m-j-v -------------------- Varek’ t’uneli mijov
Åk fram till tredje trafikljuset. Վ--ե----ն-- -րր-ր- ---սակի-ը: Վ____ մ____ ե_____ լ_________ Վ-ր-ք մ-ն-և ե-ր-ր- լ-ւ-ա-ի-ը- ----------------------------- Վարեք մինչև երրորդ լուսակիրը: 0
Var-k’------’ye- yer--r---us--iry V_____ m________ y______ l_______ V-r-k- m-n-h-y-v y-r-o-d l-s-k-r- --------------------------------- Varek’ minch’yev yerrord lusakiry
Ta sedan av till höger vid första gatan. Ապ- --քվե----աջ-ն--ո-ոցից դեպ----: Ա__ թ_____ ա_____ փ______ դ___ ա__ Ա-ա թ-ք-ե- ա-ա-ի- փ-ղ-ց-ց դ-պ- ա-: ---------------------------------- Ապա թեքվեք առաջին փողոցից դեպի աջ: 0
Ap--t-ye-’v--’ arrajin p’-o-h---’i-s- d-pi-aj A__ t_________ a______ p_____________ d___ a_ A-a t-y-k-v-k- a-r-j-n p-v-g-o-s-i-s- d-p- a- --------------------------------------------- Apa t’yek’vek’ arrajin p’voghots’its’ depi aj
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. Շա---ն---ք-ո- ա-ց-ք-հաջ-ր--խ-չ-ե---կ- -իջո-: Շ_________ ո_ ա____ հ_____ խ_________ մ_____ Շ-ր-ւ-ա-ե- ո- ա-ց-ք հ-ջ-ր- խ-չ-ե-ո-կ- մ-ջ-վ- -------------------------------------------- Շարունակեք ու անցեք հաջորդ խաչմերուկի միջով: 0
S----n-ke-’-- ant-’---- ha-ord---a--’m-r------j-v S__________ u a________ h_____ k___________ m____ S-a-u-a-e-’ u a-t-’-e-’ h-j-r- k-a-h-m-r-k- m-j-v ------------------------------------------------- Sharunakek’ u ants’yek’ hajord khach’meruki mijov
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? Ն-րե-ե-,---չպ--- --րող-եմ գ-ա- օ-ա-ավակ-յան: Ն_______ ի______ կ____ ե_ գ___ օ____________ Ն-ր-ց-ք- ի-չ-ե-ս կ-ր-ղ ե- գ-ա- օ-ա-ա-ա-ա-ա-: -------------------------------------------- Ներեցեք, ինչպե՞ս կարող եմ գնալ օդանավակայան: 0
Ner-ts--e--, i---’--՞s-k--og- -e--g--- od-nav-kay-n N___________ i________ k_____ y__ g___ o___________ N-r-t-’-e-’- i-c-’-e-s k-r-g- y-m g-a- o-a-a-a-a-a- --------------------------------------------------- Nerets’yek’, inch’pe՞s karogh yem gnal odanavakayan
Det är bäst att ta tunnelbanan. Ավել---ավ-է-------ւք մ---ո------ա-: Ա____ լ__ է_ ո_ Դ___ մ_______ գ____ Ա-ե-ի լ-վ է- ո- Դ-ւ- մ-տ-ո-ո- գ-ա-: ----------------------------------- Ավելի լավ է, որ Դուք մետրոյով գնաք: 0
Av-li la- e---------’---t-o----g-ak’ A____ l__ e_ v__ D___ m_______ g____ A-e-i l-v e- v-r D-k- m-t-o-o- g-a-’ ------------------------------------ Aveli lav e, vor Duk’ metroyov gnak’
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Գ-ա-ե- -ի--և-վե-ջ-ն կանգ--: Գ_____ մ____ վ_____ կ______ Գ-ա-ե- մ-ն-և վ-ր-ի- կ-ն-ա-: --------------------------- Գնացեք մինչև վերջին կանգառ: 0
Gnats’yek’ -i--h’y-- v-r----k-ng-rr G_________ m________ v_____ k______ G-a-s-y-k- m-n-h-y-v v-r-i- k-n-a-r ----------------------------------- Gnats’yek’ minch’yev verjin kangarr

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + armeniska (1-100) MP3 armeniska (1-100)
Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!