Ordlista

sv Småprat 3   »   ps لنډ خبرې اترې

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ دوه ویشت ]

22 [ دوه ویشت ]

لنډ خبرې اترې

[lnḏ ǩbrê ātrê]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Röker ni? ا-ا --------- -ک--؟ ا__ ت___ س___ څ____ ا-ا ت-س- س-ر- څ-و-؟ ------------------- ایا تاسو سګرټ څکوئ؟ 0
ایا --سو--ګرټ څکوئ؟ ا__ ت___ س___ څ____ ا-ا ت-س- س-ر- څ-و-؟ ------------------- ایا تاسو سګرټ څکوئ؟
Förut ja. مخ----- -----ل م___ ب_ م_ څ__ م-ک- ب- م- څ-ل -------------- مخکې به می څکل 0
m--ê-b- my-t-kl m___ b_ m_ t___ m-k- b- m- t-k- --------------- mǩkê ba my tskl
Men nu röker jag inte längre. خ- -وس ز--س-رټ-ن- څښ-. خ_ ا__ ز_ س___ ن_ څ___ خ- ا-س ز- س-ر- ن- څ-م- ---------------------- خو اوس زه سګرټ نه څښم. 0
ǩo--os-z- -----n----ǩm ǩ_ ā__ z_ s___ n_ t___ ǩ- ā-s z- s-r- n- t-ǩ- ---------------------- ǩo āos za sgrṯ na tsǩm
Stör det er om jag röker? ا-ا -ا -ه--اسو-خپه -ړی-ک- ز--سګ-ټ څ--؟ ا__ د_ ب_ ت___ خ__ ک__ ک_ ز_ س___ څ___ ا-ا د- ب- ت-س- خ-ه ک-ی ک- ز- س-ر- څ-م- -------------------------------------- ایا دا به تاسو خپه کړی که زه سګرټ څښم؟ 0
ā---d---a-t-s--ǩ---k-- ----a---r- t-ǩm ā__ d_ b_ t___ ǩ__ k__ k_ z_ s___ t___ ā-ā d- b- t-s- ǩ-a k-y k- z- s-r- t-ǩ- -------------------------------------- āyā dā ba tāso ǩpa kṟy ka za sgrṯ tsǩm
Nej, inte alls. ن-، --لکل --. ن__ ب____ ن__ ن-، ب-ل-ل ن-. ------------- نه، بالکل نه. 0
نه--بال-ل-ن-. ن__ ب____ ن__ ن-، ب-ل-ل ن-. ------------- نه، بالکل نه.
Det stör mig inte. زه ن- خف--ک--م. ز_ ن_ خ__ ک____ ز- ن- خ-ه ک-ږ-. --------------- زه نه خفه کیږم. 0
ز- نه---ه--یږ-. ز_ ن_ خ__ ک____ ز- ن- خ-ه ک-ږ-. --------------- زه نه خفه کیږم.
Vill ni ha något att dricka? تا-و--- -ه---ئ؟ ت___ ب_ څ_ څ___ ت-س- ب- څ- څ-ئ- ---------------- تاسو به څه څښئ؟ 0
tā-o ba-t-- tsǩ t___ b_ t__ t__ t-s- b- t-a t-ǩ ---------------- tāso ba tsa tsǩ
En konjak? یو-ک---ا-؟ ی_ ک______ ی- ک-ن-ا-؟ ---------- یو کانګاک؟ 0
ی- -ان---؟ ی_ ک______ ی- ک-ن-ا-؟ ---------- یو کانګاک؟
Nej, hellre en öl. ن-، -- --اړ--ی- بی--واخلم. ن__ ز_ غ____ ی_ ب__ و_____ ن-، ز- غ-ا-م ی- ب-ر و-خ-م- -------------------------- نه، زه غواړم یو بیر واخلم. 0
ن-- ----واړم -و --ر-واخ-م. ن__ ز_ غ____ ی_ ب__ و_____ ن-، ز- غ-ا-م ی- ب-ر و-خ-م- -------------------------- نه، زه غواړم یو بیر واخلم.
Är ni mycket ute och reser? ا-ا -اس- --ر --ر---ئ؟ ا__ ت___ ډ__ س__ ک___ ا-ا ت-س- ډ-ر س-ر ک-ئ- --------------------- ایا تاسو ډیر سفر کوئ؟ 0
ای- تا-- -ی---فر --ئ؟ ا__ ت___ ډ__ س__ ک___ ا-ا ت-س- ډ-ر س-ر ک-ئ- --------------------- ایا تاسو ډیر سفر کوئ؟
Ja, för det mesta är det affärsresor. هو--ډ--ی--خ---ه-س--ا--ی- ---و--. ه__ ډ___ و_____ س_______ س______ ه-، ډ-ر- و-ت-ن- س-د-ګ-ی- س-ر-ن-. -------------------------------- هو، ډیری وختونه سوداګریز سفرونه. 0
هو- -یری وخ--ن---و--ګر-ز -ف--نه. ه__ ډ___ و_____ س_______ س______ ه-، ډ-ر- و-ت-ن- س-د-ګ-ی- س-ر-ن-. -------------------------------- هو، ډیری وختونه سوداګریز سفرونه.
Men nu är vi på semester här. م-- --- م-ږ د-ته -ه-رخ-ت- -ې---. م__ ا__ م__ د___ پ_ ر____ ک_ ی__ م-ر ا-س م-ږ د-ت- پ- ر-ص-ۍ ک- ی-. -------------------------------- مګر اوس موږ دلته په رخصتۍ کې یو. 0
م---او---وږ---ت--پ- -خ--- کې--و. م__ ا__ م__ د___ پ_ ر____ ک_ ی__ م-ر ا-س م-ږ د-ت- پ- ر-ص-ۍ ک- ی-. -------------------------------- مګر اوس موږ دلته په رخصتۍ کې یو.
Vilken hetta! څ--ره--رمي د-! څ____ ګ___ د__ څ-م-ه ګ-م- د-! -------------- څومره ګرمي ده! 0
tsom-a-g--ê--da t_____ g____ d_ t-o-r- g-m-y d- --------------- tsomra grmêy da
Ja, idag är det verkligen hett. ه-- ن- -رځ-و--ع-- ګ-م----. ه__ ن_ و__ و_____ ګ___ د__ ه-، ن- و-ځ و-ق-ی- ګ-م- د-. -------------------------- هو، نن ورځ واقعیا ګرمه ده. 0
هو،-ن---ر- و--ع----ر-ه د-. ه__ ن_ و__ و_____ ګ___ د__ ه-، ن- و-ځ و-ق-ی- ګ-م- د-. -------------------------- هو، نن ورځ واقعیا ګرمه ده.
Vi går ut på balkongen. ر-ځ- چې -ا-ک---------- ش-. ر___ چ_ ب______ ت_ ل__ ش__ ر-ځ- چ- ب-ل-و-ي ت- ل-ړ ش-. -------------------------- راځه چې بالکوني ته لاړ شو. 0
را-- -- -الکو--------- شو. ر___ چ_ ب______ ت_ ل__ ش__ ر-ځ- چ- ب-ل-و-ي ت- ل-ړ ش-. -------------------------- راځه چې بالکوني ته لاړ شو.
Imorgon är det fest här. سبا -لته-ی--محف- --. س__ د___ ی_ م___ د__ س-ا د-ت- ی- م-ف- د-. -------------------- سبا دلته یو محفل دی. 0
س----ل-- -- محفل -ی. س__ د___ ی_ م___ د__ س-ا د-ت- ی- م-ف- د-. -------------------- سبا دلته یو محفل دی.
Kommer ni också? ت---م را-ي؟ ت_ ه_ ر____ ت- ه- ر-ځ-؟ ----------- ته هم راځي؟ 0
ته -م -ا--؟ ت_ ه_ ر____ ت- ه- ر-ځ-؟ ----------- ته هم راځي؟
Ja, vi är också inbjudna. هو------ -ه --ن---رکړ- ---. ه_ ، م__ ت_ ب___ و____ ش___ ه- ، م-ږ ت- ب-ن- و-ک-ل ش-ې- --------------------------- هو ، موږ ته بلنه ورکړل شوې. 0
ao mog-ta blna-orkṟl š-ê a_ m__ t_ b___ o____ š__ a- m-g t- b-n- o-k-l š-ê ------------------------ ao mog ta blna orkṟl šoê

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.