Ordlista

sv Adverb   »   fa ‫قیدها‬

100 [hundra]

Adverb

Adverb

‫100 [صد]‬

100 [sad]

‫قیدها‬

[gheyd-hâ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
någon gång – aldrig ‫ -ا ---حال----رگز-‬ ‫ ت_ ب_ ح__ – ه___ ‬ ‫ ت- ب- ح-ل – ه-گ- ‬ -------------------- ‫ تا به حال – هرگز ‬ 0
t--onu----h--gez t______ - h_____ t-k-n-n - h-r-e- ---------------- tâkonun - hargez
Har ni varit i Berlin någon gång? ‫-یا -- ب- --ل در---ل-- بو-- ----‬ ‫___ ت_ ب_ ح__ د_ ب____ ب___ ا____ ‫-ی- ت- ب- ح-ل د- ب-ل-ن ب-د- ا-د-‬ ---------------------------------- ‫آیا تا به حال در برلین بوده اید؟‬ 0
â-- tâ b--h---dar--erli----d--i-? â__ t_ b_ h__ d__ b_____ b_______ â-â t- b- h-l d-r b-r-i- b-d---d- --------------------------------- âyâ tâ be hâl dar berlin bude-id?
Nej, aldrig. ‫ن---هر-ز-‬ ‫___ ه_____ ‫-ه- ه-گ-.- ----------- ‫نه، هرگز.‬ 0
na, -arg--. n__ h______ n-, h-r-e-. ----------- na, hargez.
någon – ingen ‫--- ----چ-س‬ ‫___ – ه_____ ‫-س- – ه-چ-س- ------------- ‫کسی – هیچکس‬ 0
k--i-- -i-h-as k___ - h______ k-s- - h-c-k-s -------------- kasi - hichkas
Känner ni någon / några här? ‫ش-ا اینجا کسی -ا --‌-ناسی-؟‬ ‫___ ا____ ک__ ر_ م_________ ‫-م- ا-ن-ا ک-ی ر- م-‌-ن-س-د-‬ ----------------------------- ‫شما اینجا کسی را می‌شناسید؟‬ 0
shomâ -nj- --s--r--mi-h-n-sid? s____ i___ k___ r_ m__________ s-o-â i-j- k-s- r- m-s-e-â-i-? ------------------------------ shomâ injâ kasi râ mishenâsid?
Nej, jag känner ingen (a) här. ‫-----ن -سی-را اینج--نم----اس--‬ ‫___ م_ ک__ ر_ ا____ ن_________ ‫-ه- م- ک-ی ر- ا-ن-ا ن-ی-ش-ا-م-‬ -------------------------------- ‫نه، من کسی را اینجا نمی‌شناسم.‬ 0
n-, m-n-i-jâ -a-i ---ne-i--e-â--m. n__ m__ i___ k___ r_ n____________ n-, m-n i-j- k-s- r- n-m-s-e-â-a-. ---------------------------------- na, man injâ kasi râ nemishenâsam.
Ännu längre – inte längre ‫ی--ک- دیگ- --نه--ی-- --ا-‬ ‫__ ک_ د___ - ن_ خ___ ز____ ‫-ک ک- د-گ- - ن- خ-ل- ز-ا-‬ --------------------------- ‫یک کم دیگر - نه خیلی زیاد‬ 0
h-nuz-h-m-- -i-ar--a h____ h__ - d____ n_ h-n-z h-m - d-g-r n- -------------------- hanuz ham - digar na
Stannar ni ännu längre här? ‫شما م-ت بی---ی------ می‌مانید؟‬ ‫___ م__ ب_____ ا____ م________ ‫-م- م-ت ب-ش-ر- ا-ن-ا م-‌-ا-ی-؟- -------------------------------- ‫شما مدت بیشتری اینجا می‌مانید؟‬ 0
sh--- m---da--- ----tari---j---------? s____ m________ b_______ i___ m_______ s-o-â m-d-d-t-e b-s-t-r- i-j- m-m-n-d- -------------------------------------- shomâ mod-dat-e bishtari injâ mimânid?
Nej, jag stannar inte längre här. ‫نه،--- خیل- زی-د -ینجا ن-ی--ا-م.‬ ‫___ م_ خ___ ز___ ا____ ن________ ‫-ه- م- خ-ل- ز-ا- ا-ن-ا ن-ی-م-ن-.- ---------------------------------- ‫نه، من خیلی زیاد اینجا نمی‌مانم.‬ 0
n-, -a--di-a--ziâ--in-- -e-i---a-. n__ m__ d____ z___ i___ n_________ n-, m-n d-g-r z-â- i-j- n-m-m-n-m- ---------------------------------- na, man digar ziâd injâ nemimânam.
något mer – inget mer ‫-یز-دی--- - ه-- چیز دی-ر‬ ‫___ د____ - ه__ چ__ د____ ‫-ی- د-گ-ی - ه-چ چ-ز د-گ-‬ -------------------------- ‫چیز دیگری - هیچ چیز دیگر‬ 0
m---d--i-digar-- -isht-r -z -- na m_______ d____ - b______ a_ i_ n_ m-g-d-r- d-g-r - b-s-t-r a- i- n- --------------------------------- meghdâri digar - bishtar az in na
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? ‫م-‌خ-اهید --ز د-گری بنوشید‬ ‫________ چ__ د____ ب______ ‫-ی-خ-ا-ی- چ-ز د-گ-ی ب-و-ی-‬ ---------------------------- ‫می‌خواهید چیز دیگری بنوشید‬ 0
mi--a--ee- ---h---i di--- -en--h--? m_________ m_______ d____ b________ m-k-a-h-e- m-g-d-r- d-g-r b-n-s-i-? ----------------------------------- mikha-heed meghdâri digar benushid?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. ‫نه، --گ--چی---نمی‌-و-هم-‬ ‫___ د___ چ___ ن_________ ‫-ه- د-گ- چ-ز- ن-ی-خ-ا-م-‬ -------------------------- ‫نه، دیگر چیزی نمی‌خواهم.‬ 0
n-- b-s------- ne-ikhâ-am. n__ b___ a_ i_ n__________ n-, b-s- a- i- n-m-k-â-a-. -------------------------- na, bish az in nemikhâham.
redan något – ännu inget ‫قب-ا --زی-–-هن-ز-----چیز‬ ‫____ چ___ – ه___ ه__ چ___ ‫-ب-ا چ-ز- – ه-و- ه-چ چ-ز- -------------------------- ‫قبلا چیزی – هنوز هیچ چیز‬ 0
t- hâ-â --g-dâ-- ---a--- h-ch t_ h___ m_______ - h____ h___ t- h-l- m-g-d-r- - h-n-z h-c- ----------------------------- tâ hâlâ meghdâri - hanuz hich
Har ni redan ätit något? ‫-ما-چی---خ-ر----ی-؟‬ ‫___ چ___ خ____ ا____ ‫-م- چ-ز- خ-ر-ه ا-د-‬ --------------------- ‫شما چیزی خورده اید؟‬ 0
sho-â----z- k--rd--id? s____ c____ k_________ s-o-â c-i-i k-o-d---d- ---------------------- shomâ chizi khorde-id?
Nej, jag har inte ätit något än. ‫-ه- -ن-- ---- -خ-ر-ه ا--‬ ‫___ ه___ چ___ ن_____ ا___ ‫-ه- ه-و- چ-ز- ن-و-د- ا-.- -------------------------- ‫نه، هنوز چیزی نخورده ام.‬ 0
n-- hanu--h----ch---nakh-r-----. n__ h____ h___ c___ n___________ n-, h-n-z h-c- c-i- n-k-o-d---m- -------------------------------- na, hanuz hich chiz nakhorde-am.
någon mer – ingen mer ‫ک--د-گ-ی – --چک--د-گ-‬ ‫__ د____ – ه____ د____ ‫-س د-گ-ی – ه-چ-س د-گ-‬ ----------------------- ‫کس دیگری – هیچکس دیگر‬ 0
k-s-- d-g---- -ic---a--------r k____ d____ - h___ k____ d____ k-s-e d-g-r - h-c- k-s-e d-g-r ------------------------------ kas-e digar - hich kas-e digar
Skulle någon mer vilja ha kaffe? ‫ک---یگ-- قه-ه م-----هد؟‬ ‫__ د____ ق___ م________ ‫-س د-گ-ی ق-و- م-‌-و-ه-؟- ------------------------- ‫کس دیگری قهوه می‌خواهد؟‬ 0
kas-e-di---i--ha--- --khâ-ha-? k____ d_____ g_____ m_________ k-s-e d-g-r- g-a-v- m-k-â-h-d- ------------------------------ kas-e digari ghahve mikhâ-had?
Nej, ingen mer. ‫----ه-چ ----ن-ی‌-----.‬ ‫___ ه__ ک__ ن_________ ‫-ه- ه-چ ک-ی ن-ی-خ-ا-د-‬ ------------------------ ‫نه، هیچ کسی نمی‌خواهد.‬ 0
n-,----ar-ka-i ne--khâ-had n__ d____ k___ n__________ n-, d-g-r k-s- n-m-k-â-h-d -------------------------- na, digar kasi nemikhâ-had

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…