Я-х--ів----/ х---ла---к---ти-п-да--н--.
Я хотів би / хотіла б купити подарунок.
Я х-т-в б- / х-т-л- б к-п-т- п-д-р-н-к-
---------------------------------------
Я хотів би / хотіла б купити подарунок. 0 Y- kho-i---y-- -h-ti---b--upyty poda---ok.YA khotiv by / khotila b kupyty podarunok.Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b k-p-t- p-d-r-n-k-------------------------------------------YA khotiv by / khotila b kupyty podarunok.
А-е н--д-же -орог-й.
Але не дуже дорогий.
А-е н- д-ж- д-р-г-й-
--------------------
Але не дуже дорогий. 0 A-e -- ----- d--ohy--.Ale ne duzhe dorohyy-.A-e n- d-z-e d-r-h-y-.----------------------Ale ne duzhe dorohyy̆.
Як-г--коль-р- Ви-б -о-іли?
Якого кольору Ви б хотіли?
Я-о-о к-л-о-у В- б х-т-л-?
--------------------------
Якого кольору Ви б хотіли? 0 Yako---kol-o-u Vy-- --oti-y?Yakoho kolʹoru Vy b khotily?Y-k-h- k-l-o-u V- b k-o-i-y-----------------------------Yakoho kolʹoru Vy b khotily?
Ч----ж--я на--ю-глян-т-?
Чи можу я на цю глянути?
Ч- м-ж- я н- ц- г-я-у-и-
------------------------
Чи можу я на цю глянути? 0 C----o-h- y- na -sy- -l---uty?Chy mozhu ya na tsyu hlyanuty?C-y m-z-u y- n- t-y- h-y-n-t-?------------------------------Chy mozhu ya na tsyu hlyanuty?
Ч- ---а-зі---учн--о----е--алу?
Чи вона зі штучного матеріалу?
Ч- в-н- з- ш-у-н-г- м-т-р-а-у-
------------------------------
Чи вона зі штучного матеріалу? 0 Chy -on--z- s--uchno-o-mat--ial-?Chy vona zi shtuchnoho materialu?C-y v-n- z- s-t-c-n-h- m-t-r-a-u----------------------------------Chy vona zi shtuchnoho materialu?
І--у--а-----н- з--с-м ---до-о--.
І сумка дійсно зовсім не дорога.
І с-м-а д-й-н- з-в-і- н- д-р-г-.
--------------------------------
І сумка дійсно зовсім не дорога. 0 I-su-ka d--̆sn- -o--i---- -oro--.I sumka diy-sno zovsim ne doroha.I s-m-a d-y-s-o z-v-i- n- d-r-h-.---------------------------------I sumka diy̆sno zovsim ne doroha.
Ця--ені-по---ає--ся.
Ця мені подобається.
Ц- м-н- п-д-б-є-ь-я-
--------------------
Ця мені подобається. 0 Ts---meni p--o-ayet----.Tsya meni podobayetʹsya.T-y- m-n- p-d-b-y-t-s-a-------------------------Tsya meni podobayetʹsya.
Чи м-жу-- ц---б-іня-и?
Чи можу я цю обміняти?
Ч- м-ж- я ц- о-м-н-т-?
----------------------
Чи можу я цю обміняти? 0 C-----z-- -a -syu-o----yaty?Chy mozhu ya tsyu obminyaty?C-y m-z-u y- t-y- o-m-n-a-y-----------------------------Chy mozhu ya tsyu obminyaty?
Det finns cirka 7 miljarder människor i världen.
De har allihop ett språk.
Tyvärr är det inte alltid samma.
Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk.
Det är ofta mycket svårt.
Men det finns språk som är mycket lika.
De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket.
Detta fenomen kallas
ömsesidig begriplighet
.
Varvid två varianter urskiljs.
Den första varianten är
oral ömsesidig begriplighet
.
De förstår varandra när de pratar.
Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket.
Detta beror på att språken har olika skrift.
Exempel på detta är hindi och urdu.
Skriftlig ömsesidig begriplighet
är den andra varianten.
I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form.
Men de förstår inte varandra när de talar med varandra.
Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal.
Tyska och holländska är exempel på detta.
De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna.
Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form.
Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta.
Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet.
Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra.
Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska.
Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom.
I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder.
Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...