Ordlista

sv Gå och handla   »   sr Куповина

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [педесет и четири]

54 [pedeset i četiri]

Куповина

[Kupovina]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Ја-жел-- к-пити ----о-. Ја желим купити поклон. Ј- ж-л-м к-п-т- п-к-о-. ----------------------- Ја желим купити поклон. 0
Ja--eli---u-it- po----. Ja želim kupiti poklon. J- ž-l-m k-p-t- p-k-o-. ----------------------- Ja želim kupiti poklon.
Men inget som är för dyrt. А-и ништа-прев-ше -----. Али ништа превише скупо. А-и н-ш-а п-е-и-е с-у-о- ------------------------ Али ништа превише скупо. 0
A-- ništa --e-i-- s----. Ali ništa previše skupo. A-i n-š-a p-e-i-e s-u-o- ------------------------ Ali ništa previše skupo.
Kanske en handväska? И------и --жд--т--ну? Имате ли можда ташну? И-а-е л- м-ж-а т-ш-у- --------------------- Имате ли можда ташну? 0
Im-te -----žd---a-n-? Imate li možda tašnu? I-a-e l- m-ž-a t-š-u- --------------------- Imate li možda tašnu?
Vilken färg skulle ni vilja ha? К--у б-ј--ж--и--? Коју боју желите? К-ј- б-ј- ж-л-т-? ----------------- Коју боју желите? 0
K-ju-bo---------? Koju boju želite? K-j- b-j- ž-l-t-? ----------------- Koju boju želite?
Svart, brun eller vit? Ц-------а---или---л-? Црну, браон или белу? Ц-н-, б-а-н и-и б-л-? --------------------- Црну, браон или белу? 0
C-nu- b-a-n-ili-be--? Crnu, braon ili belu? C-n-, b-a-n i-i b-l-? --------------------- Crnu, braon ili belu?
En stor eller en liten? Вели---и-- ма--? Велику или малу? В-л-к- и-и м-л-? ---------------- Велику или малу? 0
Veli----l- ---u? Veliku ili malu? V-l-k- i-i m-l-? ---------------- Veliku ili malu?
Får jag se på den där? М--у -и-в--е-и -в-? Могу ли видети ову? М-г- л- в-д-т- о-у- ------------------- Могу ли видети ову? 0
Mo-u -i -i--------? Mogu li videti ovu? M-g- l- v-d-t- o-u- ------------------- Mogu li videti ovu?
Är den av läder? Је--и--------? Је ли од коже? Ј- л- о- к-ж-? -------------- Је ли од коже? 0
Je-li-o---ože? Je li od kože? J- l- o- k-ž-? -------------- Je li od kože?
Eller är den av konstläder? Ил- ј---- веш-ачк-г-м-----ја--? Или је од вештачког материјала? И-и ј- о- в-ш-а-к-г м-т-р-ј-л-? ------------------------------- Или је од вештачког материјала? 0
Il--j- ----eštačk-g m-te---ala? Ili je od veštačkog materijala? I-i j- o- v-š-a-k-g m-t-r-j-l-? ------------------------------- Ili je od veštačkog materijala?
Av läder naturligtvis. Н-равно--о- -ож-. Наравно, од коже. Н-р-в-о- о- к-ж-. ----------------- Наравно, од коже. 0
N---vno- o- kož-. Naravno, od kože. N-r-v-o- o- k-ž-. ----------------- Naravno, od kože.
Det är en särskilt bra kvalitet. То-ј-----о-и-о-до--р -в-ли---. То је нарочито добар квалитет. Т- ј- н-р-ч-т- д-б-р к-а-и-е-. ------------------------------ То је нарочито добар квалитет. 0
To j- -a--čit- -o----k-ali--t. To je naročito dobar kvalitet. T- j- n-r-č-t- d-b-r k-a-i-e-. ------------------------------ To je naročito dobar kvalitet.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. А-т-ш-а-ј- за--та -о-о-н-. А ташна је заиста повољна. А т-ш-а ј- з-и-т- п-в-љ-а- -------------------------- А ташна је заиста повољна. 0
A-ta-n- j--z-i--a--o-o--na. A tašna je zaista povoljna. A t-š-a j- z-i-t- p-v-l-n-. --------------------------- A tašna je zaista povoljna.
Jag tycker om den. О---ми се---п---. Ова ми се допада. О-а м- с- д-п-д-. ----------------- Ова ми се допада. 0
Ova m--se-dopada. Ova mi se dopada. O-a m- s- d-p-d-. ----------------- Ova mi se dopada.
Jag tar den. Ову--у--з---. Ову ћу узети. О-у ћ- у-е-и- ------------- Ову ћу узети. 0
O----́u -zet-. Ovu c-u uzeti. O-u c-u u-e-i- -------------- Ovu ću uzeti.
Kan jag eventuellt byta den? Мо-у-ли-је е--н-уа-но--а-е-и--? Могу ли је евентуално заменити? М-г- л- ј- е-е-т-а-н- з-м-н-т-? ------------------------------- Могу ли је евентуално заменити? 0
Mo-u -i j- e-en-u--n--za-e--ti? Mogu li je eventualno zameniti? M-g- l- j- e-e-t-a-n- z-m-n-t-? ------------------------------- Mogu li je eventualno zameniti?
Självklart. Подразум-ва се. Подразумева се. П-д-а-у-е-а с-. --------------- Подразумева се. 0
Po-ra--m--a -e. Podrazumeva se. P-d-a-u-e-a s-. --------------- Podrazumeva se.
Vi slår in den som present. Запако-а-ем- је -ао--окл-н. Запаковаћемо је као поклон. З-п-к-в-ћ-м- ј- к-о п-к-о-. --------------------------- Запаковаћемо је као поклон. 0
Z-pak-----em- -e--ao-p--l--. Zapakovac-emo je kao poklon. Z-p-k-v-c-e-o j- k-o p-k-o-. ---------------------------- Zapakovaćemo je kao poklon.
Där borta är kassan. Т-мо--ре-- ј--благ-јн-. Тамо преко је благајна. Т-м- п-е-о ј- б-а-а-н-. ----------------------- Тамо преко је благајна. 0
T--o---eko-je-b---a-n-. Tamo preko je blagajna. T-m- p-e-o j- b-a-a-n-. ----------------------- Tamo preko je blagajna.

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...