Ordlista

sv Gå och handla   »   be Рабіць пакупкі

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [пяцьдзесят чатыры]

54 [pyats’dzesyat chatyry]

Рабіць пакупкі

[Rabіts’ pakupkі]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Я--а-аю куп--ь п-д-р-н--. Я жадаю купіць падарунак. Я ж-д-ю к-п-ц- п-д-р-н-к- ------------------------- Я жадаю купіць падарунак. 0
Y- ------u--upі-s----dar--a-. Ya zhadayu kupіts’ padarunak. Y- z-a-a-u k-p-t-’ p-d-r-n-k- ----------------------------- Ya zhadayu kupіts’ padarunak.
Men inget som är för dyrt. А-- н- --д-а-----г-. Але не надта дарагі. А-е н- н-д-а д-р-г-. -------------------- Але не надта дарагі. 0
Al- -----d-a-d-r--і. Ale ne nadta daragі. A-e n- n-d-a d-r-g-. -------------------- Ale ne nadta daragі.
Kanske en handväska? М--а-б--ь--ум-ч-у? Можа быць сумачку? М-ж- б-ц- с-м-ч-у- ------------------ Можа быць сумачку? 0
Moz-a ----’---mac---? Mozha byts’ sumachku? M-z-a b-t-’ s-m-c-k-? --------------------- Mozha byts’ sumachku?
Vilken färg skulle ni vilja ha? Як-га --л--- Вы жадаеце? Якога колеру Вы жадаеце? Я-о-а к-л-р- В- ж-д-е-е- ------------------------ Якога колеру Вы жадаеце? 0
Ya-oga---l-ru--y----------? Yakoga koleru Vy zhadaetse? Y-k-g- k-l-r- V- z-a-a-t-e- --------------------------- Yakoga koleru Vy zhadaetse?
Svart, brun eller vit? Чорнага- к--ы-н---г--або бе---а? Чорнага, карычневага або белага? Ч-р-а-а- к-р-ч-е-а-а а-о б-л-г-? -------------------------------- Чорнага, карычневага або белага? 0
Chornaga- --ryc-n-vaga -b- -ela--? Chornaga, karychnevaga abo belaga? C-o-n-g-, k-r-c-n-v-g- a-o b-l-g-? ---------------------------------- Chornaga, karychnevaga abo belaga?
En stor eller en liten? Вялік---а-----ле--к--? Вялікую або маленькую? В-л-к-ю а-о м-л-н-к-ю- ---------------------- Вялікую або маленькую? 0
V--l-kuyu abo ---e------? Vyalіkuyu abo malen’kuyu? V-a-і-u-u a-o m-l-n-k-y-? ------------------------- Vyalіkuyu abo malen’kuyu?
Får jag se på den där? М---а-п-г-яд-ец---э--ю? Можна паглядзець гэтую? М-ж-а п-г-я-з-ц- г-т-ю- ----------------------- Можна паглядзець гэтую? 0
Mozh-- pa-l-ad-e-s’ -e--y-? Mozhna paglyadzets’ getuyu? M-z-n- p-g-y-d-e-s- g-t-y-? --------------------------- Mozhna paglyadzets’ getuyu?
Är den av läder? Я-а--а--к---? Яна са скуры? Я-а с- с-у-ы- ------------- Яна са скуры? 0
Y-na--a sk-r-? Yana sa skury? Y-n- s- s-u-y- -------------- Yana sa skury?
Eller är den av konstläder? А-о --а --сі--эты-і? Або яна з сінтэтыкі? А-о я-а з с-н-э-ы-і- -------------------- Або яна з сінтэтыкі? 0
Ab--ya-a-z-s-n-et-kі? Abo yana z sіntetykі? A-o y-n- z s-n-e-y-і- --------------------- Abo yana z sіntetykі?
Av läder naturligtvis. Бе------а- с--скур-. Безумоўна, са скуры. Б-з-м-ў-а- с- с-у-ы- -------------------- Безумоўна, са скуры. 0
Bezu-o--a---a sk-r-. Bezumouna, sa skury. B-z-m-u-a- s- s-u-y- -------------------- Bezumouna, sa skury.
Det är en särskilt bra kvalitet. Г--- ас----в--до-рая --а---. Гэта асабліва добрая якасць. Г-т- а-а-л-в- д-б-а- я-а-ц-. ---------------------------- Гэта асабліва добрая якасць. 0
G-t- --a-lіva --b--ya-ya--st--. Geta asablіva dobraya yakasts’. G-t- a-a-l-v- d-b-a-a y-k-s-s-. ------------------------------- Geta asablіva dobraya yakasts’.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Су-а-к- -а-ра-д---ус-м----а--га-. Сумачка сапраўды зусім недарагая. С-м-ч-а с-п-а-д- з-с-м н-д-р-г-я- --------------------------------- Сумачка сапраўды зусім недарагая. 0
Suma-hka-sa--a----z-s-m ned-r-g-y-. Sumachka sapraudy zusіm nedaragaya. S-m-c-k- s-p-a-d- z-s-m n-d-r-g-y-. ----------------------------------- Sumachka sapraudy zusіm nedaragaya.
Jag tycker om den. Яна мне---д-б--цца. Яна мне падабаецца. Я-а м-е п-д-б-е-ц-. ------------------- Яна мне падабаецца. 0
Yana m-e pa-abae--ts-. Yana mne padabaetstsa. Y-n- m-e p-d-b-e-s-s-. ---------------------- Yana mne padabaetstsa.
Jag tar den. Я-в-з-м- --. Я вазьму яе. Я в-з-м- я-. ------------ Я вазьму яе. 0
Ya v----u --ye. Ya vaz’mu yaye. Y- v-z-m- y-y-. --------------- Ya vaz’mu yaye.
Kan jag eventuellt byta den? Калі што, ц----а-у----е---мяняць? Калі што, ці змагу я яе абмяняць? К-л- ш-о- ц- з-а-у я я- а-м-н-ц-? --------------------------------- Калі што, ці змагу я яе абмяняць? 0
K-lі---to, t-і-z--g--y---a-e a-m--n-ats’? Kalі shto, tsі zmagu ya yaye abmyanyats’? K-l- s-t-, t-і z-a-u y- y-y- a-m-a-y-t-’- ----------------------------------------- Kalі shto, tsі zmagu ya yaye abmyanyats’?
Självklart. Само са----з--з-м-л-. Само сабой зразумела. С-м- с-б-й з-а-у-е-а- --------------------- Само сабой зразумела. 0
S-mo -a--- ---zum-l-. Samo saboy zrazumela. S-m- s-b-y z-a-u-e-a- --------------------- Samo saboy zrazumela.
Vi slår in den som present. М- ўп---ем ------п-дар-нак. Мы ўпакуем яе як падарунак. М- ў-а-у-м я- я- п-д-р-н-к- --------------------------- Мы ўпакуем яе як падарунак. 0
M- u--k-e- ya---ya--p--a-una-. My upakuem yaye yak padarunak. M- u-a-u-m y-y- y-k p-d-r-n-k- ------------------------------ My upakuem yaye yak padarunak.
Där borta är kassan. Та- зна--дзі--а к-с-. Там знаходзіцца каса. Т-м з-а-о-з-ц-а к-с-. --------------------- Там знаходзіцца каса. 0
Ta- -----odzі---s- ka--. Tam znakhodzіtstsa kasa. T-m z-a-h-d-і-s-s- k-s-. ------------------------ Tam znakhodzіtstsa kasa.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...