Ordlista

sv Adverb   »   bg Наречия

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [сто]

100 [sto]

Наречия

[Narechiya]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
någon gång – aldrig в-ч- –-----не в___ – о__ н_ в-ч- – о-е н- ------------- вече – още не 0
ve-he-- o-hc-- -e v____ – o_____ n_ v-c-e – o-h-h- n- ----------------- veche – oshche ne
Har ni varit i Berlin någon gång? Б-л--ли -те-веч-----ер---? Б___ л_ с__ в___ в Б______ Б-л- л- с-е в-ч- в Б-р-и-? -------------------------- Били ли сте вече в Берлин? 0
Bi-i ---s-e--e--- ----r-i-? B___ l_ s__ v____ v B______ B-l- l- s-e v-c-e v B-r-i-? --------------------------- Bili li ste veche v Berlin?
Nej, aldrig. Не--о---не. Н__ о__ н__ Н-, о-е н-. ----------- Не, още не. 0
Ne,--s-che--e. N__ o_____ n__ N-, o-h-h- n-. -------------- Ne, oshche ne.
någon – ingen ня--- --ни--й н____ – н____ н-к-й – н-к-й ------------- някой – никой 0
nyakoy – -i--y n_____ – n____ n-a-o- – n-k-y -------------- nyakoy – nikoy
Känner ni någon / några här? Поз---ат- ли-ня--г--ту-? П________ л_ н_____ т___ П-з-а-а-е л- н-к-г- т-к- ------------------------ Познавате ли някого тук? 0
P-z-avate -i-nya---- t--? P________ l_ n______ t___ P-z-a-a-e l- n-a-o-o t-k- ------------------------- Poznavate li nyakogo tuk?
Nej, jag känner ingen (a) här. Н---не -о---вам -иког--т-к. Н__ н_ п_______ н_____ т___ Н-, н- п-з-а-а- н-к-г- т-к- --------------------------- Не, не познавам никого тук. 0
N-, -e po--a--m--ik--o-tuk. N__ n_ p_______ n_____ t___ N-, n- p-z-a-a- n-k-g- t-k- --------------------------- Ne, ne poznavam nikogo tuk.
Ännu längre – inte längre още -----а о__ – н___ о-е – н-м- ---------- още – няма 0
o---h- --n-a-a o_____ – n____ o-h-h- – n-a-a -------------- oshche – nyama
Stannar ni ännu längre här? Ще о-танет---и о---д--го -у-? Щ_ о_______ л_ о__ д____ т___ Щ- о-т-н-т- л- о-е д-л-о т-к- ----------------------------- Ще останете ли още дълго тук? 0
Shche o-ta-et- ----shch--dy-go t--? S____ o_______ l_ o_____ d____ t___ S-c-e o-t-n-t- l- o-h-h- d-l-o t-k- ----------------------------------- Shche ostanete li oshche dylgo tuk?
Nej, jag stannar inte längre här. Н-,-ня-- -а о-та-а -ъ-г--т--. Н__ н___ д_ о_____ д____ т___ Н-, н-м- д- о-т-н- д-л-о т-к- ----------------------------- Не, няма да остана дълго тук. 0
N---n--ma-da os-a---d-lg- t-k. N__ n____ d_ o_____ d____ t___ N-, n-a-a d- o-t-n- d-l-o t-k- ------------------------------ Ne, nyama da ostana dylgo tuk.
något mer – inget mer о---н-щ- ----щ--по-е-е о__ н___ – н___ п_____ о-е н-щ- – н-щ- п-в-ч- ---------------------- още нещо – нищо повече 0
o-hc-e ne---ho-- ----ch- p-ve-he o_____ n______ – n______ p______ o-h-h- n-s-c-o – n-s-c-o p-v-c-e -------------------------------- oshche neshcho – nishcho poveche
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ж-л--т- л---щ---е-о-----и-не? Ж______ л_ о__ н___ з_ п_____ Ж-л-е-е л- о-е н-щ- з- п-е-е- ----------------------------- Желаете ли още нещо за пиене? 0
Zh-lae-- li-os--h- n-s-cho--a--ie-e? Z_______ l_ o_____ n______ z_ p_____ Z-e-a-t- l- o-h-h- n-s-c-o z- p-e-e- ------------------------------------ Zhelaete li oshche neshcho za piene?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Не- -е-же-а- ---- по--че. Н__ н_ ж____ н___ п______ Н-, н- ж-л-я н-щ- п-в-ч-. ------------------------- Не, не желая нищо повече. 0
N-,-n---hel-ya n---c-----vec-e. N__ n_ z______ n______ p_______ N-, n- z-e-a-a n-s-c-o p-v-c-e- ------------------------------- Ne, ne zhelaya nishcho poveche.
redan något – ännu inget в-ч--н-щ--–--щ- н--о в___ н___ – о__ н___ в-ч- н-щ- – о-е н-щ- -------------------- вече нещо – още нищо 0
ve-----es--h--–--sh--e--ishc-o v____ n______ – o_____ n______ v-c-e n-s-c-o – o-h-h- n-s-c-o ------------------------------ veche neshcho – oshche nishcho
Har ni redan ätit något? Я-охте-л---е------о? Я_____ л_ в___ н____ Я-о-т- л- в-ч- н-щ-? -------------------- Ядохте ли вече нещо? 0
Y-d-kht--l- v-c-- n-s----? Y_______ l_ v____ n_______ Y-d-k-t- l- v-c-e n-s-c-o- -------------------------- Yadokhte li veche neshcho?
Nej, jag har inte ätit något än. Не, -щ- --щ- ------ ял. Н__ о__ н___ н_ с__ я__ Н-, о-е н-щ- н- с-м я-. ----------------------- Не, още нищо не съм ял. 0
Ne---s--h--ni-h----n- -ym--a-. N__ o_____ n______ n_ s__ y___ N-, o-h-h- n-s-c-o n- s-m y-l- ------------------------------ Ne, oshche nishcho ne sym yal.
någon mer – ingen mer ощ- ня-о--–-н---- -овече о__ н____ – н____ п_____ о-е н-к-й – н-к-й п-в-ч- ------------------------ още някой – никой повече 0
oshche--y-ko- - n-koy-p-v-c-e o_____ n_____ – n____ p______ o-h-h- n-a-o- – n-k-y p-v-c-e ----------------------------- oshche nyakoy – nikoy poveche
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Желае--- о---н-к-й -а--? Ж____ л_ о__ н____ к____ Ж-л-е л- о-е н-к-й к-ф-? ------------------------ Желае ли още някой кафе? 0
Zh-----li --h--e nya-o--ka--? Z_____ l_ o_____ n_____ k____ Z-e-a- l- o-h-h- n-a-o- k-f-? ----------------------------- Zhelae li oshche nyakoy kafe?
Nej, ingen mer. Н-- --к-й. Н__ н_____ Н-, н-к-й- ---------- Не, никой. 0
Ne, -----. N__ n_____ N-, n-k-y- ---------- Ne, nikoy.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bulgariska (1-100) MP3 bulgariska (1-100)
Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…