Ordliste

nn At the restaurant 4   »   sv På restaurangen 4

32 [trettito]

At the restaurant 4

At the restaurant 4

32 [trettiotvå]

På restaurangen 4

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Ein pommes frites med ketsjup. En-po-mes frit---med-ke--hup. En pommes frites med ketchup. E- p-m-e- f-i-e- m-d k-t-h-p- ----------------------------- En pommes frites med ketchup. 0
Og to med majones. Och --å -ed---jo-n--. Och två med majonnäs. O-h t-å m-d m-j-n-ä-. --------------------- Och två med majonnäs. 0
Og tre grillpølser med sennep. O-h-t-e s-e-ta-k-rv-----d s-nap. Och tre stekta korvar med senap. O-h t-e s-e-t- k-r-a- m-d s-n-p- -------------------------------- Och tre stekta korvar med senap. 0
Kva grønsaker har de? Vad --r-n- -ö- g-ö-sa-er? Vad har ni för grönsaker? V-d h-r n- f-r g-ö-s-k-r- ------------------------- Vad har ni för grönsaker? 0
Har de bønner? H-r -- -önor? Har ni bönor? H-r n- b-n-r- ------------- Har ni bönor? 0
Har de blomkål? Ha- ni----mkå-? Har ni blomkål? H-r n- b-o-k-l- --------------- Har ni blomkål? 0
Eg likar mais. J---ä--r gär-a-majs. Jag äter gärna majs. J-g ä-e- g-r-a m-j-. -------------------- Jag äter gärna majs. 0
Eg likar agurk. J-g-ä-er -ä-na---r-a. Jag äter gärna gurka. J-g ä-e- g-r-a g-r-a- --------------------- Jag äter gärna gurka. 0
Eg likar tomatar. Jag ät-r ---na--oma--r. Jag äter gärna tomater. J-g ä-e- g-r-a t-m-t-r- ----------------------- Jag äter gärna tomater. 0
Likar du òg purrelauk? Ät-r--i-o--så--ä-na p-rj-l-k? Äter ni också gärna purjolök? Ä-e- n- o-k-å g-r-a p-r-o-ö-? ----------------------------- Äter ni också gärna purjolök? 0
Likar du òg surkål? Ät-r--i också g--n- -u-k-l? Äter ni också gärna surkål? Ä-e- n- o-k-å g-r-a s-r-å-? --------------------------- Äter ni också gärna surkål? 0
Likar du òg linser? Ä-er--i-ock-å g--na-l-n--r? Äter ni också gärna linser? Ä-e- n- o-k-å g-r-a l-n-e-? --------------------------- Äter ni också gärna linser? 0
Likar du òg gulrøter? Ät-r d--oc--å -ärn- morö-te-? Äter du också gärna morötter? Ä-e- d- o-k-å g-r-a m-r-t-e-? ----------------------------- Äter du också gärna morötter? 0
Likar du òg brokkoli? Ä-er--u --ks---ä--a-b-occol-? Äter du också gärna broccoli? Ä-e- d- o-k-å g-r-a b-o-c-l-? ----------------------------- Äter du också gärna broccoli? 0
Likar du òg paprika? Ä-er du---ks- gä-n---a-r--a? Äter du också gärna paprika? Ä-e- d- o-k-å g-r-a p-p-i-a- ---------------------------- Äter du också gärna paprika? 0
Eg likar ikkje lauk. Jag t-c-er-in---o- l-k. Jag tycker inte om lök. J-g t-c-e- i-t- o- l-k- ----------------------- Jag tycker inte om lök. 0
Eg likar ikkje oliven. J-- t----- int- om o-iv--. Jag tycker inte om oliver. J-g t-c-e- i-t- o- o-i-e-. -------------------------- Jag tycker inte om oliver. 0
Eg likar ikkje sopp. Ja--tyc-e- inte -m-sva--. Jag tycker inte om svamp. J-g t-c-e- i-t- o- s-a-p- ------------------------- Jag tycker inte om svamp. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Tonespråk

Nesten alle språka som blir tala over heile verda er tonespråk. I tonespråk er tonehøgda avgjerande. Ho avgjer kva tyding ord eller stavingar har. Dermed høyrer tonen klart saman med ordet. Dei fleste språka som blir tala i Asia er tonespråk. Kinesisk, thai og vietnamesisk er døme på det. I Afrika finst det òg forskjellige tonespråk. I tillegg er fleire innfødde språk i Amerika tonespråk. Indogermanske språk inneheld oftast berre element frå tonespråk. Det gjeld til dømes svensk eller serbisk. Talet på tonehøgder varierer mellom dei ulike språka. På kinesisk skil vil mellom fire ulike tonehøgder. Stavinga «ma» kan dermed ha fire ulike tydingar. Det er mor, hamp, hest, og å skravle. Det er interessant at tonespråka verkar inn på gehøren vår. Studiar på absolutt gehør har vist det. Absolutt gehør er evna til å avgjere presis kva tone vi høyrer. I Europa og Nord-Amerika er det sjeldan å finne absolutt gehør. Færre enn 1 av 10.000 personar har det. Det er annleis hjå dei som har kinesisk som morsmål. Her har ni gonger fleire menneske denne evna. Som småborn hadde vi alle absolutt gehør. Vi brukte nemleg evna til å lære å prate. Diverre mistar dei fleste menneske denne evna att. Tonehøgda er sjølvsagt viktig i musikk òg. Det gjeld spesielt i kulturar som har tonespråk. Dei må halde seg særs presis til melodien. Elles kan ein vakker kjærleikssong bli ei vetlaus vise!
Visste du?
Punjabi er et Indo-Iransk språk. Det er morsmål for ca. 130 millioner mennesker. De fleste av dem bor i Pakistan. Det snakkes også i den indiske delstaten Punjab. I Pakistan er Punjabi knapt brukt som skriftspråk. I India er det annerledes, fordi der har språket offisiell status. Punjabi er skrevet med sin egen skrift. Språket har også en lang litterær tradisjon. Det har blitt funnet tekster som nesten er 1000 år gamle. Fra det fonologiske synspunkt er Punjabi veldig interessant. Dette fordi det er et tonespråk. I tonespråk endrer stavelser mening ut i fra høyden på aksenten. I Punjabi kan en stavelse har tre forskjellige aksenter. Dette er veldig uvanlig for et Indo-Europeiske språk. Dette gjør Punjabi desto mer interessant!